Lustfyllda läsgrupper! – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Inspirerad av detta inlägg som jag hittade någonstans (och som egentligen gäller för gymnasiet, haha) fick jag en omedelbar längtan efter att själv ha läsgrupper och boksamtal med min klass! Jag tänker mig att alla i klassen får varsitt exemplar av samma bok, och så läser vi och diskuterar den tillsammans. Det brukar vara väldigt motiverande för eleverna att läsa samma böcker och sedan få tillfälle att prata om läsupplevelsen i smågrupper! Några böcker som jag gärna skulle vilja läsa med min femma är bland annat: Innan läsningen Samtala gemensamt: Titta på framsidan, rubriken, bilderna, typsnittet; vad tror vi att boken handlar om? Under läsningen Ha läsningen som läxa varje vecka, eventuellt med några lästillfällen i skolan.Bestäm hur långt eleverna ska läsa varje vecka; ca 40-60 sidor beroende på texten, årskurs, gruppens förutsättningar, antal bilder, antal lästillfällen i skolan m.m.Se till att de elever som behöver ”läsa med öronen” har en inläst version. Efter läsningen
Lärarhandledningar, läshandledningar, arbetsmaterial, extramaterial, läsnycklar – Klara bokprat Många förlag erbjuder extramaterial till sina böcker, helt gratis som en extra service till lärare och andra som arbetar med läsning i skolan och på andra håll. Först och främst är det lättlästförlagen Nypon och Hegas, de erbjuder material till alla sina titlar, helt fritt att ladda ner och använda. Nypons hittar du på den här sidan där de ligger i bokstavsordning efter titel. Hegas kallar sina arbetsmaterial för läsnycklar. ALMA – Astrid Lindgren memorial award – gör också lärarhandledningar som de kallar läsguider till ett urval av pristagarnas titlar. Litteraturbanken är ett projekt som tillgängliggör äldre, icke upphovsrättsskyddad, litteratur. LL-förlagets lärarhandledningar hittar man numera på MTM’s webbplats. En bok för alla ger ut återutgivningar av kvalitetslitteratur till ett bra pris, böcker som ofta passar till gruppuppsättningar. Novellix ger ut vackra små noveller för både barn och vuxna.Här har de samlathar de samlat handledningar till ett litet antal av sina böcker
Utvecklingssamtal Det här tyckte jag var ett bra exempel på elevstyrda utvecklingssamtal i årskurs ett eller lågstadiet kanske. Något jag tänker använda och göra om så det passar mig inför utvecklingssamtalen i höst. Länk till Sara Perssons blogg: blogg-tips Hennes idé: ”Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Inför själva samtalen dukar Jeanette och jag upp så många bord som behövs i klassrummet med elevens låda med arbeten, 2 dagordningar och de självbedömningar som behövs. Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar. Ja, så gör vi alltså just nu.
Roald Dahl Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School. Efter skoltiden fick han anställning i oljebolaget Shell, där han efter några års utbildning sändes på uppdrag till Östafrika. Vid ... Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School. Roald Dahl var gift första gången med skådespelerskan Patricia Neal, och de fick barnen Olivia, Theo, Tessa, Lucy och Ophelia. Roald Dahl skrev inte bara för barn han skrev också rysare för vuxna. Besök Roald Dahls hemsida!
Venndiagrammets fördelar | Språk och lärande I min sva-grupp i åk 2 jobbar vi med berättande text. Vi började arbetet med att läsa den välkända sagan om De tre bockarna Bruse, illustrerad av Anna Höglund. Efter att vi läst, diskuterat och skrivit upp nya ord visade jag eleverna en annan bok om tre bockar, Bockarna Bruse kommer igen, skriven av Björn F. Nya ord som fungerade som stöttning när vi diskuterade texterna. Nästa steg var att jämföra de två böckerna och jag använde mig av ett Venndiagram. Enligt Westlund (2009) är syftet med kontrasteringsläsning (att jämföra texter och genrer) att synliggöra författaren bakom texten och att hen har ett syfte med sin text. ”Får man ändra i en saga?” Jag hade några nyckelrubriker att utgå ifrån när vi skulle jämföra de två texterna: illustrationer (ett medvetet ordval i stället för bilder), miljö, och handling. Hur jag använt den här modellen i andra uppgifter har jag skrivit om här och här. Referenser: Echevarría, Voigt & Short. (2008). Westlund (2009).
Bokstavsarbete i förskoleklass och år 1 Så hur gör då lärare med detta oundvikliga?! Jag menar givetvis bokstäverna. Stora eller små? En i veckan? I alfabetsordning, någon annan ordning eller kanske efter utseende? Jag har samlat ett helt gäng med länkar med inspiration kring bokstavsarbete i skolan. Majema tipsar om en rolig bokstavspåse En etta i trollhättan har ett pyssel för varje bokstav som de visar i ett helt galleri! Klass F1b har ett fint inlägg med lite tips och många bokstavsbilder. En förskoleklass från Igelbodaskolan i Nacka, Stockholm, bjuder på många fina svenskainlägg med många bokstavspyssel och tips! Söker man på lektion.se på bokstavsarbete hittar man många material ex: Erica Lövgren skriver om att skriva sig till läsning. Inspiration och material för att matcha stora och små bokstäver finns på bloggen Mary on the moon Lärarnas nyheter har publicerat en läsvärda artiklar om bokstavsarbete i en förskoleklass: Förskoleklassen har bokstavsfest. Såhär står det på första sidan:
Vad händer inom oss när vi läser? – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Denna dikt av Bo Burnham är ett stycke ren magi. På ett väldigt effektfullt sätt synliggörs vår inre process när vi läser. Att läsa en text handlar inte bara om att avkoda orden. Det händer också något inom oss. Här kommer texten på svenska, fritt översatt: Läs det här för dig själv. GÖR NU DENNA DEL HÖGLJUDD! Nu ska du läsa nästa mening med din bästa arg-gammal-man-röst:”Hallå där, lillen. Hur gör du det där? Dikten hittar du i boken Egghead – Or, You Can’t Survive On Ideas Alone. Förslag på arbetsgång THINK-PAIR-SHARE: Läs dikten med din klass. Roliga bokrecensioner – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Ta tillvara elevernas läsning och låt dem reflektera kring böckerna de läser – samtidigt som de även ger varandra bra lästips! Här kommer några förslag på roliga bokrecensioner. På Facebook hittade jag en gång ett tips från en klass på Europaskolan i Bryssel, där eleverna fick göra ”bokpåsar” efter att alla hade avslutat läsningen av sin bok. Denna uppgift kommer från Barbro Westlund, som i sin tur tog med sig idén från sitt besök i en skola i Kanada. Skolan hade arbetat så här med redovisningarna av bokpåsarna: Eleverna gör en egen påse.På ena storsidan ritar de av bokens framsida där titel, författare och illustratör ska finnas med.På motsatta sidan finns en sammanfattning av bokens handling.På ena gaveln står vilken genre det är och på den andra står vilket genomgående tema som finns i boken.På påsens botten finns en bedömning/betyg med motivering.Inuti påsen har eleven lagt ett föremål som har koppling till boken och som hen vill berätta lite extra om. Mycket nöje!
Lek och läs! Det är tidig morgon och det är mörkt i klassrummet. Jag tar emot eleverna i dörren och det tar inte lång tid förrän rummet fylls av ivriga diskussioner. Det är rosa slime i hela klassrummet. På bänkarna och på stolarna hänger rosa långsamt rinnande slime. Vem har varit här? Vi letar efter ledtrådar och jag som vuxen deltar i deras fantasi. En upplevelse som jag sedan använder för att locka eleverna till både läsning, samtal och skrivande. Leken, fantasin och upplevelsen före läsning lockar barnens läslust. Min dotter har haft en period där högläsning inte längre lockat henne så som förr. Så oavsett om vi är pedagoger, föräldrar eller andra vuxna i barns närhet, vi har stor inverkan på barnens läslust. Låt läsningen bli mer än bara läsning – ha roligt – tillsammans! /Kim Sjöberg, lärare