Äntligen ”Babel för barn”! – Klara bokprat
Ni vet hur vi i litteraturförmedlarbranchen i flera flera år pratat om att det borde finnas ett bra kvalitativt tv-program om barnlitteratur för barn, ett Babel för barn ? Nu finns det äntligen! Fantastiska Estrids bokklubb! Det är inte SVT som ligger bakom, utan programmet kommer från Finland och är producerat av Fantaskop Films och Hufvudstadsbladet i samarbete med Den Finlandssvenska Läsambassadören, Förlaget och Richardsgatans bibliotek med stöd av Svenska Kulturfonden. Programmet, som innehåller hittills fyra knappt tio minuter långa avsnitt, leds av den pålästa programledaren Estrid. Som jag ser det är det här att ta barnen och barnlitteraturen på allvar och liknelsen med Babel fungerar bra: En programledare lika skarp och snygg som Jessika Gedin som samtalar med aktuella författare i studiomiljö och varvar med lite råd och tips till tittarna. SVT’s lösning på tv-program om böcker för barn, Bokslukarna, har jag faktiskt inte sett ännu.
Läxfritt | Läxfritt – för en likvärdig skola.
Exempel på texter, provuppgifter och bedömning - Uppsala universitet
Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk består av olika delprov som prövar förmågorna att tala/samtala, läsa och skriva. Vissa delprov prövar fler än en färdighet i ett och samma delprov. På denna sida finns exempel på textunderlag för läsförståelseprov, provuppgifter samt bedömningsunderlag av olika slag. Samtliga exempel är hämtade från 2009 års prov. Tal och samtal Exempel på instruktion till muntlig uppgift inklusive de mål som prövas. Läsning Exempel på skönlitterär text från ett av läsförståelseproven. Skrivning Exempel på mål och kravnivåer för skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på instruktion till skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på autentiska elevtexter, berättande text.
Läslovet närmar sig - Mia Kempe
I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur viktigt det är att alla engagerar sig i barns läsande. I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass. Tanken är att eleverna under några veckor ska läsa extra mycket och även få uppgifter hem där de, utifrån olika läsförståelsestrategier, ska bearbeta de texter som de har läst hemma. I somras kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass. Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Jag har även gjort en kortare mall med lästips som jag tänker skicka med barnen hem. Om allt går enligt planerna kommer vi att avsluta intensivläsningen veckan innan jullovet. Här kan du ladda ner föräldrainformationen och alla läsförståelseuppdragen:
Bo Hejlskov Elvéns blogg
I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 21 kap. 20a § (särskild utbildning för vuxna), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare). Undantagsparagrafen för grundskolan låter såhär: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett viss kriterium (Skollagen kap 10 § 21). Paragrafen är en tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Om oss | LegiLexi
LegiLexi vårt namn står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under de tidigaste åren i svenska skolan. Syftet med LegiLexi är att stötta lågstadielärare med användarvänliga verktyg, inspiration och bra material att använda i läsundervisningen, baserade i forskning och beprövad erfarenhet. Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. Tillsammans vill vi bidra till att lärare kan hjälpa alla barn att utveckla en god läsfärdighet och bygga lust för fortsatt lärande. Vi tar bland annat utgångspunkt i en stor utmaning som många lärare vi pratar med ser, att kunna anpassa undervisning och övningar till de olika stadier av läsfärdighet som barnen i samma klassrum befinner sig i och göra det roligt, motiverande och lärorikt för alla. Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa.
Linas lärarrum - Läsning
Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4. Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna. En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Kan det verkligen vara så att vissa lärare tror att det ena är viktigare än det andra? De hör ihop! Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Läsförståelse då? Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser?
Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola)
Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 9 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? Utvecklingen inom utbildningssystemet har under en lång tid gått mot allt mindre utrymme för omvägar i undervisningen. 2011 års läroplaner har kursplaner med så kallade kunskapskrav där det i ganska allmänna ordalag formuleras hur eleven ska visa sitt kunnande för att få olika betyg. Detta får i sin tur som konsekvens att elevens uppmärksamhet flyttar från det som kunnandet gäller till det egna kunnandet. Undervisning handlar om att någon ska göra det möjligt för någon annan att lära sig något. Ett stort bekymmer är att det system som skapats inte förmår se det här problemet. Tänk om kunskapskraven inte fanns.
How To Convert Your Fake Readers Into Real Readers
I’m here to share some tried and true tips and tricks to convert your fake readers into real readers. To help our fake readers, we have to identify their coping behaviors that are helping them hide the fact that they aren’t reading. Here is a list of 10 Ways to Spot a Fake Reader: I always feel like I can spot a fake reader a mile away. That student who all of a sudden has to blow his nose the second independent reading starts. In the past, I have tried to eliminate those fake reading behaviors to try and stop the problem dead in its tracks. Read and make it fun. The most important factor is having a classroom that is both centered around reading and celebrates reading. I tell my students about what I’m reading at home and share new books with them every chance I get. By letting your kids just read and making it fun, they will want to read more. Observe your students. After my observations, I discovered quite a bit about my fake readers. If you could see her smile…
