Äntligen ”Babel för barn”! – Klara bokprat Ni vet hur vi i litteraturförmedlarbranchen i flera flera år pratat om att det borde finnas ett bra kvalitativt tv-program om barnlitteratur för barn, ett Babel för barn ? Nu finns det äntligen! Fantastiska Estrids bokklubb! Det är inte SVT som ligger bakom, utan programmet kommer från Finland och är producerat av Fantaskop Films och Hufvudstadsbladet i samarbete med Den Finlandssvenska Läsambassadören, Förlaget och Richardsgatans bibliotek med stöd av Svenska Kulturfonden. Programmet, som innehåller hittills fyra knappt tio minuter långa avsnitt, leds av den pålästa programledaren Estrid. Som jag ser det är det här att ta barnen och barnlitteraturen på allvar och liknelsen med Babel fungerar bra: En programledare lika skarp och snygg som Jessika Gedin som samtalar med aktuella författare i studiomiljö och varvar med lite råd och tips till tittarna. SVT’s lösning på tv-program om böcker för barn, Bokslukarna, har jag faktiskt inte sett ännu.
Exempel på texter, provuppgifter och bedömning - Uppsala universitet Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk består av olika delprov som prövar förmågorna att tala/samtala, läsa och skriva. Vissa delprov prövar fler än en färdighet i ett och samma delprov. På denna sida finns exempel på textunderlag för läsförståelseprov, provuppgifter samt bedömningsunderlag av olika slag. Samtliga exempel är hämtade från 2009 års prov. Tal och samtal Exempel på instruktion till muntlig uppgift inklusive de mål som prövas. Läsning Exempel på skönlitterär text från ett av läsförståelseproven. Skrivning Exempel på mål och kravnivåer för skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på instruktion till skriftlig uppgift, berättande text.Exempel på autentiska elevtexter, berättande text.
Läslovet närmar sig - Mia Kempe I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur viktigt det är att alla engagerar sig i barns läsande. I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass. Tanken är att eleverna under några veckor ska läsa extra mycket och även få uppgifter hem där de, utifrån olika läsförståelsestrategier, ska bearbeta de texter som de har läst hemma. I somras kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass. Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Jag har även gjort en kortare mall med lästips som jag tänker skicka med barnen hem. Om allt går enligt planerna kommer vi att avsluta intensivläsningen veckan innan jullovet. Här kan du ladda ner föräldrainformationen och alla läsförståelseuppdragen:
Om oss | LegiLexi LegiLexi vårt namn står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under de tidigaste åren i svenska skolan. Syftet med LegiLexi är att stötta lågstadielärare med användarvänliga verktyg, inspiration och bra material att använda i läsundervisningen, baserade i forskning och beprövad erfarenhet. Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. Tillsammans vill vi bidra till att lärare kan hjälpa alla barn att utveckla en god läsfärdighet och bygga lust för fortsatt lärande. Vi tar bland annat utgångspunkt i en stor utmaning som många lärare vi pratar med ser, att kunna anpassa undervisning och övningar till de olika stadier av läsfärdighet som barnen i samma klassrum befinner sig i och göra det roligt, motiverande och lärorikt för alla. Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa.
Linas lärarrum - Läsning Det kan skrivas i stort sätt hur mycket som helst om läsning men det här inlägget ska handla om mina reflektioner av läsning under de första veckorna av terminen i åk 4. Under lågstadiet läggs det mycket fokus på avkodning och att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna. En effektiv avkodning är en förutsättning för att det fortsatta arbetet i att bli en god läsare. Den här frågan diskuterades i en FB grupp i veckan och en kommentar skrevs som ifrågasatte H4/H5 tester med ”Är inte läsförståelse viktigare?” Kan det verkligen vara så att vissa lärare tror att det ena är viktigare än det andra? De hör ihop! Trots lågstadiet intersiva arbete med avkodning är det inte säkert att alla elever är effektiva avkodare när de börjar åk 4. Syftet med att direkt stämma av elevernas avkodning är dels att sätta in extra individuella insatser och fördela våra resurser på skolan. Läsförståelse då? Hur brukar ni arbeta när ni tar emot nya klasser?
How To Convert Your Fake Readers Into Real Readers I’m here to share some tried and true tips and tricks to convert your fake readers into real readers. To help our fake readers, we have to identify their coping behaviors that are helping them hide the fact that they aren’t reading. Here is a list of 10 Ways to Spot a Fake Reader: I always feel like I can spot a fake reader a mile away. That student who all of a sudden has to blow his nose the second independent reading starts. In the past, I have tried to eliminate those fake reading behaviors to try and stop the problem dead in its tracks. Read and make it fun. The most important factor is having a classroom that is both centered around reading and celebrates reading. I tell my students about what I’m reading at home and share new books with them every chance I get. By letting your kids just read and making it fun, they will want to read more. Observe your students. After my observations, I discovered quite a bit about my fake readers. If you could see her smile…
Linas lärarrum - Alex Dogboy Vi är flera pedagoger som tycker om att använda oss av Monica Zaks bok Alex Dogboy i vår undervisning. Det är en utmärkt bok att låta eleverna läsa i åk 6. Jag har använt mig av boken i fyra klassen och alla med utgången att eleverna har utvecklat både sitt skrivande och resonerande med fantastiskt resultat. Den lyckade utgången som eleverna har visat upp beror på att jag har fokuserat på några få stora frågor som går in på djupet på boken och kräver att eleverna analyserar och gör textkopplingar som både sträcker sig inom och utanför boken. Eleverna har alltid fått reda på veckans uppgift samma dag som de börjar läsa på det nya kapitlet. På det här sättet får de möjlighet till att reflektera under tiden de läser hemma.På lektionstid har vi sedan diskuterat, skrivit och utvecklat våra svar.Eleverna skriver läslogg hemma och är förberedda inför klassrumsarbetet. Så här har arbetet sett ut från början till slut. Boken presenteras och vi föutspår gemensamt. 1. 2. Monica Zak och källkritik
Kartläggning av läsutvecklingen - Läsa & skriva Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin utveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande ha möjlighet att följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov. Språket lyfter Skolverkets diagnostiska material Språket lyfter! Nu finns även diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! Andra material för kartläggning Nedan finns några exempel på mer formella prov och mätinstrument som kan användas på hela klassen: DLSTMbas för skolår 1 och 2 Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget God läsutveckling. Referens Johanesson Vasberg, A. (2001).
Huka er inte! Snart kommer Pisarapporten! Nu stundar PISA-rapporten. Den som för några år sedan lade en sorgens täcke över skolan och som gav vind i seglen för all oro för hur det ser ut och hur det kommer att bli. Med all rätt ska vi se med stort allvar på hur barn och unga läser och att de kan läsa för att tänka, kommunicera och lära. Det vi kan svara upp med är undervisande aktivitet och att vi tar frågan på stort allvar. Vad gör vi? Och fråga oss om hur vi själva läser: Hur läser vi själva? Jag sa nyss till de blivande lärarkollegorna, de som nu studerar till lärare och som genom sin profession vill bidra till förändring och världen: Så viktigt är det för den enskilde att få lära sig läsa. Insatserna av ett läslyft är inte att den ska vara ett stuprör för en tid, en enstaka kurs för skolan, en fortbildning för en tid, utan ska bidra till att undervisningen förändras och att den pågående bidrar till att eleverna får lära sig läsa och fortsätta att läsa. En elev som inte kan läsa kan inte ensam bära ansvaret för att det är så.