Socialt tryck ger annat språk Den som siktar på högre utbildning anpassar sitt tal till de sociala förväntningar som är förknippade med utbildningen. Den som saknar intresse av att plugga på universitet behåller i stället i större utsträckning det lokala ungdomsspråket. Det visar en studie från Michigan State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Variation and Change. På väg in i vuxenåldern utsätts tonåringar enligt lingvisten Suzanne Evans Wagner för ett språkligt grupptryck. I studien, där deltagarna var kvinnor från Philadelphia i åldern 16 till 19 år, visade det sig genom att de som avsåg att läsa på rikstäckande college eller universitet i större utsträckning uttalade hela ändelsen -ing (som i playing). Detta beror enligt Suzanne Evans Wanger på att de som vill gå vidare till högre utbildning har en större beredskap för att anpassa språket till det som nationellt ses mer accepterat, än personer utan samma studieambitioner. Anders
Språkfrågan: Sletet och fröset. Hur böjer göteborgarna verb? En göteborgare kan säga sletet i stället för slitit och fröset i stället för frusit. Man kan, om man vill, nöja sig med att konstatera att dialekten skiljer sig från standardspråket, men man kan också försöka upptäcka dialektens grammatiska regler. Göteborgskan är inte felaktig svenska; det är en annan svenska med andra grammatiska regler. Känsliga läsare varnas nu för att den här artikeln fortsättningsvis innehåller ett rikt mått av grammatiska termer som kan uppfattas som obehagliga och kränkande av den som framgångsrikt förträngt alla minnen av skolans grammatikundervisning. Såväl i svenskan som i göteborgskan finns det en distinktion mellan svaga och starka verb. De svaga verben böjs enligt tre mönster, eller konjugationer som det heter i grammatiken. Enligt första konjugationen böjs kasta (kasta-kastar-kastade-kastat). Eller, vänta nu! Starka verb utmärks av att de har olika stamvokaler i olika böjningsformer. I andra grupper av starka verb ser vokalväxlingen annorlunda ut.
Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen? Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp” Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916. Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken. Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Hur kan detta användas i svenskundervisningen? I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi Hur ska vi göra? Alternativ 1 – nya dikter av gamla
33 ord som bara äkta göteborgare begriper I våras berättade vi på GP.SE om hur Göteborgskan breder ut sig. Tvärtemot vad många tror är göteborgskan en relativt ung dialekt med bara drygt hundra år på nacken. Mellan åren 1888 och 1919 fördubblades Göteborgs befolkning, från ungefär 100 000 till 200 000 invånare. Inflyttningen skedde framförallt från Bohuslän, Halland och Västergötland och i den mixen växte ett helt nytt språklandskap fram. Snart ett sekel senare har dialektutjämningen, alltså att färre pratar med grov dialekt, gjort att en hel del av de dialektala orden fått minskad betydelse. Därför presenterar GP.SE denna basparlör – för dig som vill få en grundkurs i göteborgska. Bamba. Knô/ Knôka. Kombarris. Grotescos satirlåt "Göteborg é staden på g" driver med klichébilden av göteborgska. "Gôr-". La. Dô. Brôta. Halledônare. Tjôta. Bôsig. Änna. Rundstycke. Kålle. Bala. Åpen. Mocklis. Gubbe. Bördig. Jåggens. Svale. Broder Daniels "Shoreline" anser många i den yngre generationen vara något av stadens nationalsång. Habba. Go.
Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin. Hon är lexikograf och chef US dictionaries, den amerikanska upplagan av ordboken Oxford English dictionary, OED. – Redan 1637 skrev John Evelyn i sin dagbok hur han lämnade Oxford och följde med sin ”eldest bro” ut på landet, säger hon. Eldest bro kan här ungefär översättas med ’äldsta brorsan’, och avser en biologisk bror – brother. I många språk använde man tidigt släktskapstermer också utanför familjen. Bro användes på 1600-talet också som titel för munkar, motsvarande det svenska broder.
Lyssna på dialekter I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk. Sommarläsning #4 Om hur vi ställer frågor Sommarens läsning avslutades med den brittiska barnboksförfattaren Aidan Chambers. Han har skrivit en klassisk bok om boksamtal Böcker inom oss, som gavs ut första gången 1991. Jag läste en reviderad och utökad utgåva från 2011. Läsningen fick mig att fundera över de frågor vi använder i samtal om böcker, kanske egentligen om karaktären på frågor i undervisningen överhuvudtaget. Men hur ska vi då ställa frågor till eleverna? Aidan Chambers har en övergripande modell för boksamtal som utgår från fyra grundfrågor: Jag undrar… · …om det var något du gillade i boken? · …om det var något du inte gillade? · …om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? · …om du la märke till några mönster eller kopplingar? Chambers förklarar hur man rent praktiskt kan gå till väga i ett samtal utifrån grundfrågorna. Frågorna ovan är grundfrågor – de räcker inte för att upptäcka allt i en bok. Samtal om texter av olika slag är och bör vara en viktig del i svenskundervisningen.
Ungas språk glider de vuxna förbi - Sydsvenskan Fett sjukt eller sjukt fett? Är skillnaden klar för dig behöver du inte läsa vidare. Bisarra ordväxlingar. Dråpliga missförstånd. De ungas uttryck ställer ofta vuxenvärlden helt offside – vilket naturligtvis är precis som det ska vara. För att minska glappet mellan generationerna finns nu ändå en brygga att lägga ut. – Så fort vi vuxna går in i ungdomarnas värld försvinner de därifrån. En iakttagelse är att förr uppstod ungas språkbruk lokalt – den som var "fubbick" i Skåne kallades "kockobäng" i Stockholm – men i dag är ungdomarnas språk mycket mer globalt. Dataspelandet har varit en stor influens till – för vuxna – kryptiska uttryck och förkortningar i snabbskrivna kommentarer i chattkanaler och sms. I bokens ordlista och förkortningssamling finns en hel del som kan spåras till Pokémon Go sommaren 2016 och den norska ungdomsserien Skam i tv. Ibland kan vuxna ana sig till betydelserna, men nyanserna är ofta svåra att greppa. Ett annat exempel på minerad mark är "ofta". Fotnot. Fakta
Våra svenska dialekter - SweDia 2000 En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016.
Språklig variation