Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Variant: Sätt på musik. Grafik: Martin Silfvast Klassexempel Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Integrera samarbete på enkla sätt Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.
Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Läraren ger en öppen fråga.Eleverna har var sitt papper där de skriver ner ett svar, en tanke, en lösning på frågan.När alla elever har skrivit ber läraren dem skicka sina papper till eleven som sitter till höger.Eleverna läser vad kompisen skrivit och skriver själv ner ett annat svar, en egen tanke, en egen lösning.Eleverna fortsätter att skicka runt pappret tills läraren bryter.Grupperna diskuterar och väljer ut ett par av de lösningar/tankar de skrivit ner som de vill dela med resten av klassen. Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper.
Välj en scen som berör dig Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). En fantastiskt gripande historia om Joakim, som har Down syndrom, och hans storebror Mikael. Mikael brottas med många känslor, till exempel en gränslös broderskärlek, men känner samtidigt en enorm frustration över att behöva anpassa sig efter en bror som är lite annorlunda. Första fem minuterna är det några som fnissar till vid ett par tillfällen, men sista tio är det knäpptyst i klassrummet. Efter filmen sitter hälften av eleverna och snyftar, torkar tårarna och är alldeles varma inombords. Beskriv de båda bröderna INUTI (KÄNSLOR, EGENSKAPER, TANKAR, DRÖMMAR).Förklara Mikaels dilemma.Varför slår Mikael sin lillebror? På den sista frågan sa en elev: Han måste förklara för sin bror att han älskar honom hela tiden. Välj en scen som berör dig Eleverna väljer en bild/scen som illustrerar dilemmat och/eller som de blir berörda av.
Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält och gruppens gemensamma lösning i mitten. Mötas på mitten kan med fördel kombineras med strukturen Pussel om du vill använda dig av hem- och expertgrupper för kunskapsspridning. En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Klassexempel
Läraren har kommit på en fantastisk metod för att lära eleverna om mobbning. ... Att barn mobbas och mobbar är tyvärr ingen ovanlighet. Ofta är de själva för små för att förstå varför det sker och vad det kan leda till. Den här läraren har kommit på en smart sätt att få sina elever att inse hur mycket skada mobbning gör. facebook/relax kids tamworth Här är hennes egna ord: ”Idag på en av mina lektioner hade jag med mig två äpplen. Jag började med att plocka upp äpplet jag tappat i golvet och började berätta för barnen hur illa jag tyckte om det, att jag tyckte att det var äckligt. Det hade en hemsk färg och den lilla kvisten var för kort. Vissa barn kollade på mig som att jag var galen men vi skickade runt äpplet i cirkeln samtidigt som vi sa elaka saker till det. ”Du luktar illa”, ”Du är säkert full av mask” och så vidare. Vi var verkligen inte snälla mot det stackars äpplet, jag började nästan tycka synd om det till slut. Sedan höll jag upp båda äpplena och vi diskuterade deras likheter och olikheter. Sedan delade jag äpplena i två bitar.
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 När eleverna studerar modelltexter och försöker identifiera de olika delarna kan man använda t.ex. Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel Perspektiv på lärande I "Allmänt" Strategi: Vad vet du?
Faktablad för skolor Faktablad om energi och klimat > Att vara energismartVad innebär det egentligen att vara energismart? Och vad är skillnaden mellan energieffektivisering, minskat energislöseri och energibesparing? > AvfallstrappanHär presenteras avfallstrappans fem nivåer: minimera, återanvända, återvinna utvinna energi och deponera. > EnergianvändningHur energi används i samhället och hemmen. > EnergikällorEn introduktion till förnybara och icke förnybara energikällor. > Energins kretsloppOm vattnets kretslopp, vindar och vågor, fotosyntes och förbränning. > Framtidens energiVilka energikällor kommer vi att använda i framtiden och hur kommer framtidens energisystem att se ut? > Hur produceras el och värme? > Hållbara transporter? > KlimatförändringarnaVarför förändras klimatet och vad kan man göra åt det? > Mat, klimat och miljöEn tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten. > Solceller och solfångareMed solceller kan alla få tillgång till el. > Vad är energi? Faktablad om havet Ordlistor
Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. I boken Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons kallas denna övning Progressiv Brainstorming. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Variant 2 Roller Skapa grupper
Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande? | Förstelärare i ... Snart kommer Sveriges skolelever tillbaka efter sommarlovet, ett lov där många nyheter handlat om sexuellt ofredande av flickor på festivaler och andra offentliga platser. Polisen lanserade en kampanj sluta tafsa i syfte att arbeta förebyggande. Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande och skapa ett klimat där respekt råder för det andra könets integritet och sexualitet? Den här bloggen delger några av mina erfarenheter, övningar och material som fungerat bra i mitt klassrum. Efter att vi sett ett inslag på Lilla Aktuellt om sexuellt ofredande i pooler på Eriksdalsbadet i Stockholm och att man bestämt sig för att könsuppdela poolerna, uttalade en pojke i sjuan en insiktsfull mening inspirerad av Golda Meier som figurerat i hans facebookflöde: Lär inte tjejer säga nej! Meningen belyser också en av svårigheterna med att arbeta norm- och värderingsskapande i klassrummet. Heteronormen innebär en norm/osynlig regel där heterosexualitet är normen för människors sexualitet.
Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne. Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Med Kunskapsbanken bygger eleverna hela tiden vidare på varandras kunskap. De inspireras av varandras lösningar och ser att alla har något att bidra med. Tillsammans kan vi med hjälp av Kunskapsbanken få syn på vår kunskap genom att skapa en bank av information kring ett ämne eller skapa en gemensam text. Variant 1 Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut ett papper till varje elev + ett extra papper som ligger i mitten.Varje papper har en rubrik. Variant 2 Dela in klassen i par eller grupper.Ha tillräckligt många papper med uppgifter så att det räcker till ett per grupp och blir ett över.Varje grupp/par tar ett papper, skriver ner en lösning/mening/svar och lägger sedan tillbaka det i mitten. Struktur: Runda bordet I "Allmänt" Kooperativt Lärande i cirkelmodellen
Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter Sitt i en ring. Mina ord, dina ord Hitta en kompis Berättaren Hör vi ihop
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.