Varsågoda - färdig planering utifrån... - Mellanstadiebloggen Läsloggar som tankeredskap och boksamtal på Chambers vis Ännu en vecka har gått sedan terminsstart och arbetet med eleverna är i full gång. Vid mina morgonpromenader till jobbet ser jag hur det blir ljusare för varje dag och dessa stunder innan arbetsdagen tar fart ger mig chansen att reflektera och samla tankarna och inför en ny dag. I mitt förra inlägg berättade jag om att skrivandet kommer att vara i fokus denna termin och vi har fortsatt arbetet med att koppla den berättande textens/filmernas dramaturgi, novellkurvan, till kortfilmer från UR Skola Tre berättelser . Kring filmernas spännande innehåll har vi haft många intressanta och givande samtal i klasserna samt även låtit eleverna skriva reflektioner utifrån olika frågeställningar kring respektive films innehåll. Under förra terminen då vi ägnade mycket tid åt textsamtal använde vi oss nästan genomgående av läsloggar som tanke- och reflektionsredskap. Min favorit bland läsloggar är den som brukar kallas för CITAT och TANKE. Jag förstår inte…. Jag lägger märke till…. Jag undrar….
Med Skam har du en ingång till klassiker | Kulan Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergsskolan visar några av de referenser till Shakespeare som Skam innehåller och tipsar om hur du med serien som ingång kan arbeta med Shakespeare och Romeo och Julia. Eller bara som inspiration för alla elever som inte tänker på kopplingar mellan olika verk och att Shakespeare fortfarande, 401 år efter sin död påverkar vår kultur. Skam säsong tre = Romeo och Julia En kärleksförklaring till Baz Luhrmanns filmatisering av Romeo & Julia. Dessutom är serien riktigt snyggt hantverk där allt från skådespeleri, regi , manus och musik samspelar. I Shakespeare’s pjäser är Puck och lago två exempel på tricksters. Shakespeare med högstadieelever Som lärare har jag arbetat med Shakespeare några gånger med elever. Skam – en kärleksförklaring till Baz Luhrmanns filmatisering av Romeo & Julia Romeo och Julia blir förälskade vid första ögonkastet på en maskerad hemma hos Julias familj. Malin Appeltofft, malin.appeltofft@stockholm.se Blommensbergsskolan
Mmm…bokbuffé! – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Jag ville ha en aktivitet där eleverna skulle kunna ge varandra bra boktips på ett lustfyllt sätt, samtidigt som de reflekterade kring en bok de tyckte om och hade läst. Att ha en bokbuffé i klassen var en idé som jag fick från underbara Pinterest! Jag gjorde om det ursprungliga upplägget som jag hade läst om, så att det skulle passa min undervisning. Resultatet blev väldigt lyckat och eleverna ville gärna göra fler liknande projekt! Så här gjorde vi: Varje elev fick välja en superbra bok som hen hade läst och verkligen ville tipsa om. Alla fick först i uppgift att ta fram ett citat från boken. Varje elev renskrev sitt citat och fick även färglägga en bild på en maträtt. Därefter fick varje elev fylla i en meny som tjänade som en bokanalys. Instruktionen när de fyllde i menyn var följande: Framsida: Bokens titel, författarens namnFörrätt: ställ 3-4 frågor utifrån boken, som en liten ”aptitretare”Huvudrätt: kort sammanfattning av handlingen, dock ej slutet.
Våga vara pluggis: Magiska ord Året är 1952 och du befinner dig i en magisk värld. Du har följt med på ett stort segelskepp som ska segla runt jorden. Skeppet kapsejsar och du hamnar på en ö. Du tror först att ön är öde men efter några dagars vandring kommer du fram till en by. I din kappsäck har du med dig tio ord. Läraren inleder med att läsa introduktionen ovan högt för eleverna. Utifrån ordmolnet arbetar klassen sedan med diskussionsfrågorna nedan. 1. 2. 3. 4.
Planera med Blueberry-metoden – #mellanstadiebloggen [LÄRARRUMMET] Mors lilla Olle har mycket att bidra med när det kommer till planering av undervisningen. I alla fall i det här inlägget. Hur planeringen av och målen för undervisningen ska se ut är ett hett ämne, och utformningen skiljer sig åt mellan skolor. Jag som arbetar på mellanstadiet har länge funderat över flera saker i samband med alla planeringar jag har skrivit, bland annat detta. För vem skriver jag planeringen? Det finns mycket att fundera kring när det gäller planeringskravet, och som vi alla vet förs det många diskussioner kring dokumentationsbördan i svenska skola idag. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade en föreläsning med bedömningsexperten Christian Lundahl. Styrkorna med att lägga upp en planering på detta sätt är flera: den blir strukturerad, lättöverskådlig och har en tydlig röd tråd läroplan-undervisning-bedömning. Lundahls föreläsning satte givetvis igång tankar i mitt huvud, så jag spann vidare på idén och utformade en egen planering utifrån hans exempel.
Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Variant: Sätt på musik. Grafik: Martin Silfvast Klassexempel Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Integrera samarbete på enkla sätt Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.
Jenny på Wendes: Har du några frågor till romanen.... Under senare delen av hösten och nu i samband med julledigheten har jag fått en del frågor av kollegor i det vidgade kollegiet. Flera av dem har frågat efter litteraturtips och i nästa mening om jag också har frågor och uppgifter till böckerna som jag precis tipsat om. Under denna vecka har jag tänkt på det här med frågor och uppgifter till skönlitterära böcker. Varför inte dela med mig av det som jag har tagit fram? Kanske kan det vara till glädje för någon och då är det ju bra. Då jag är lite av en "all-läsare" finns det frågor och material till lättlästa böcker, till prisade böcker, till böcker för vuxna, unga vuxna och barn från kanske 12 års ålder. Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist (unga vuxna/vuxna) Var la jag min man? Den allvarsamma leken (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Bedragaren (unga vuxna/vuxna/lättläst) En man som heter Ove (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Fallet Anna Frid (unga vuxna/lättläst) Utvandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version)
50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:
Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Det är också bra att ha tillhands när eleverna ska skriva egna noveller. Novellrecept För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Skrivandet kan också stödjas av att få exempel att härma, som görs i detta klipp av Malin Larsson. En annan novell som passar sig bra för högläsning är Pälsen av Hjalmar Söderberg. Så här blev en novell i Malins klass
Små ord som gör stor skillnad | Läs- och språksatsningen I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Anaforer Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. Pojken log stort för han kände sig glad. I meningen är han anafor och pojken korrelat. Tusentals träd var planterade i parker och längs flodbanker. För att förstå kopplingen mellan körsbärsträd och sakura krävs att läsaren lägger märke till ordet dessa; det ordet är nämligen det enda som kopplar ihop körsbärsträd och Sakura (som är det japanska ordet för körsbärsträd). Två andra exempel är: Jim gick till biblioteket. Thread Anaphora Mad Libs Referenser: