Läsläxa Ett helt nytt klassrum – Kooperativt Lärande Nu börjar vi bli klara med våra klassrum! På måndag kommer eleverna. Det ska bli så spännande att se hur det kommer gå. I år har vi tänkt om helt när det gäller hur vi utnyttjar våra utrymmen. Vi är två lärare som ska använda två klassrum tillsammans med två klasser i åk 1. Vi har därför valt att ha ett klassrum som fokuserar på svenska och SO, och ett klassrum som fokuserar på matematik och NO/Teknik. Här ser ni vårt SV/SO klassrum, som vi kallar Ängen. Här ser ni vårt MA/NO-klassrum som vi kallar Havet. Vi ska börja med att introducera dessa två strukturer. Vi har de fem förmågorna uppe. Vi har vår Grej of the day-karta redo att fyllas på med spännande fakta. Vi har vår positiva tavla som bara väntar på att fyllas med positiva saker vi gjort och upplevt. Nu är det bara barnen vi väntar på! Struktur: Karusellen I "Allmänt" Pussel med helklass: Faktatexter Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Klassrumsdesign I "Teoretiskt perspektiv"
untitled Varför arbetar vi kooperativt? – Röster från åk 1 – Kooperativt Lärande I fredags frågade jag mina elever i åk 1 om de visste varför vi jobbade så mycket med samarbete och att lära tillsammans. Vi gjorde en EPA där de först fick fundera själva, sedan viska med kompisen bredvid och sist dela med hela klassen. De kom på otroligt viktiga och bra saker – saker jag inte sagt till dem rakt ut men som de förstått genom vårt arbete. Att arbeta kooperativt förändrar elevernas upplevelse av skolan och av varandra. Jag och mina elever märker vinsten med att jobba kooperativt på oerhört många olika sätt. Stödjande interaktion - en grundprincip! Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar. I "Allmänt" Ett tankeexperiment Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Basgrupper i åk 1: Trygghet och tillit Sedan vi startade upp arbetet med basgrupper har vi testat några olika uppgifter med roterande roller och gemensamma resurser.
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.
Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne. Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Med Kunskapsbanken bygger eleverna hela tiden vidare på varandras kunskap. Variant 1 Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut ett papper till varje elev + ett extra papper som ligger i mitten.Varje papper har en rubrik. Variant 2 Dela in klassen i par eller grupper.Ha tillräckligt många papper med uppgifter så att det räcker till ett per grupp och blir ett över.Varje grupp/par tar ett papper, skriver ner en lösning/mening/svar och lägger sedan tillbaka det i mitten. Beroende på vad uppgiften var kan man när man använt strukturen Kunskapsbanken t.ex. lyfta vissa lösningar i helgrupp, använda Inspiratören för att titta på varandras lösningar eller så sätts alla delar ihop till en gemensam text eller ett collage. Struktur: Runda bordet I "Allmänt" Struktur: Karusellen
Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Samma som grundstrukturen men tillsammans med strukturen Brainstorm. Variant 2 Roller Grafik: Martin Silfvast Struktur: Rondellen
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Efter en gruppövning häromdagen som i flera grupper ledde till att eleverna blev ledsna och inte lyssnade på varandra kände jag att vi behövde lägga lite extra tid på att träna just hur man samarbetar på ett givande sätt. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA!
Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 3: Runda bordet – sekreterare Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 4: Runda bordet – tillsammans Läraren ger en öppen fråga.Eleverna har var sitt papper och är numrerade 1-3.Elev 1 säger ett svar på lärarens fråga. Användningsområden Klicka på länken för att se ett klassexempel – Runda bordet: Sammanfatta Matilda
Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Läraren delar ut whiteboards till varje elev. Förslag som eleverna skrev tillsammans var – Det kanske har något med dragningskraften att göra? Bildkälla: matas_pa_mitten by lottech Creative Commons BY-NC-ND Klassexempel SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text I "Allmänt"