Ett helt nytt klassrum – Kooperativt Lärande Nu börjar vi bli klara med våra klassrum! På måndag kommer eleverna. Det ska bli så spännande att se hur det kommer gå. I år har vi tänkt om helt när det gäller hur vi utnyttjar våra utrymmen. Vi är två lärare som ska använda två klassrum tillsammans med två klasser i åk 1. Vi har därför valt att ha ett klassrum som fokuserar på svenska och SO, och ett klassrum som fokuserar på matematik och NO/Teknik. Här ser ni vårt SV/SO klassrum, som vi kallar Ängen. Här ser ni vårt MA/NO-klassrum som vi kallar Havet. Vi ska börja med att introducera dessa två strukturer. Vi har de fem förmågorna uppe. Vi har vår Grej of the day-karta redo att fyllas på med spännande fakta. Vi har vår positiva tavla som bara väntar på att fyllas med positiva saker vi gjort och upplevt. Nu är det bara barnen vi väntar på! Struktur: Karusellen I "Allmänt" Pussel med helklass: Faktatexter Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Klassrumsdesign I "Teoretiskt perspektiv"
Resan – Årskurs 3 ASL inspirerande arbete – hela paketet Då vi precis är i avslutet på vår resa, så tänkte jag i det här inlägget presentera hela upplägget. Hur tankarna är bakom det och vad som ingår i hela Resan. Ett omfattande inlägg där jag försökt beskriva rätt detaljerat hur arbetet fungerar. Jodå, det blir ett långt inlägg Bakgrundstankar: Då jag och klassen arbetat med arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” från årskurs ett med bokstavsscheman som grunden och vidare till årskurs två med ”Deckarscheman” så ville jag hitta ett liknande arbete även i årskurs tre. Jag tog en idé som en av mina kollegor presenterade och gjorde om den till ett sätt som jag och mina elever är vana med och satte mig ner och funderade på vilka bitar jag vill ha med och vilka ämnen som passade att integrera i det här arbetet. Där låg listan om vad jag ville nå. Arbetsscheman: En av de stora fördelarna med arbetsscheman är att eleverna får en bra struktur på vilka uppgifter de ska göra. Skriva Det finns oftast två skrivdelar på varje schema. Loggboken Destination:
Varför arbetar vi kooperativt? – Röster från åk 1 – Kooperativt Lärande I fredags frågade jag mina elever i åk 1 om de visste varför vi jobbade så mycket med samarbete och att lära tillsammans. Vi gjorde en EPA där de först fick fundera själva, sedan viska med kompisen bredvid och sist dela med hela klassen. De kom på otroligt viktiga och bra saker – saker jag inte sagt till dem rakt ut men som de förstått genom vårt arbete. Att arbeta kooperativt förändrar elevernas upplevelse av skolan och av varandra. Jag och mina elever märker vinsten med att jobba kooperativt på oerhört många olika sätt. Stödjande interaktion - en grundprincip! Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar. I "Allmänt" Ett tankeexperiment Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Basgrupper i åk 1: Trygghet och tillit Sedan vi startade upp arbetet med basgrupper har vi testat några olika uppgifter med roterande roller och gemensamma resurser.
Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.
Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.
Vilse Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne. Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Med Kunskapsbanken bygger eleverna hela tiden vidare på varandras kunskap. Variant 1 Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut ett papper till varje elev + ett extra papper som ligger i mitten.Varje papper har en rubrik. Variant 2 Dela in klassen i par eller grupper.Ha tillräckligt många papper med uppgifter så att det räcker till ett per grupp och blir ett över.Varje grupp/par tar ett papper, skriver ner en lösning/mening/svar och lägger sedan tillbaka det i mitten. Beroende på vad uppgiften var kan man när man använt strukturen Kunskapsbanken t.ex. lyfta vissa lösningar i helgrupp, använda Inspiratören för att titta på varandras lösningar eller så sätts alla delar ihop till en gemensam text eller ett collage. Struktur: Runda bordet I "Allmänt" Struktur: Karusellen
Lektionsförslag: Ge ett ord – sätt in det i olika rum – i olika personer Lektionsförslag – och detta är ett generellt förslag. Du kan göra det här på gymnasiet, i förskolan, på någon fest där ni alla sitter och tittar på varandra och inte vet vad ni ska prata om. Minns att läraren alltid modellar sina egna förslag så att eleverna eller de lärande aldrig behöver känna sig utan sin ledare. Alltid modella så att de lärande kan härma och erövra. Och visst – man får och ska ta sina kompisars ord om man själv inte råkar ha några egna på lut. Guldfisk! Hi, hi, det bara blev detta ord. Eleverna ska nu få smaka på ordet Guldfisk! – Guldfisk! Det kan man göra tillsammans. Viska detSäg det som om ni var hos rektornSäg det som om det var en maträtt på någon hamburgerrestaurantSäg det som om det var ett alldeles nytt ordSäg det som om det var hos tandläkarenSäg det som om ni bokstaverade det… Låt eleverna muntligt sätta in ordet guldfisk i en mening. – Jag vill ha en guldfisk! – Min guldfisk delar med sig av sitt guld! – Guldfisken ville flytta från sitt akvarium!
Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Samma som grundstrukturen men tillsammans med strukturen Brainstorm. Variant 2 Roller Grafik: Martin Silfvast Struktur: Rondellen
untitled Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"