Svenska träd Två tredjedelar av Sveriges landyta är täckt av skog av olika slag. Och denna skog betyder mycket för många människor - både av ekonomiska, ekologiska och sociala skäl. Skogen och allt det vi får av skogen är av stor betydelse i arbetet för ett hållbart samhälle. Trädskiktet är det som tydligast karaktäriserar en skog. De vanligaste svenska trädslagen är gran, tall och björk. Men totalt finns i landet inte mindre än 45 olika trädarter, inklusive de av människan införda arterna som t ex contortatall (Pinus contorta). Och hur mycket träd har vi då i Sverige? Sedan mitten av 1920-talet har också virkesförrådet ökat kraftigt. Al (Gråal) Al (Klibbal) Alm Ask Asp Avenbok Björk (Glasbjörk) Björk (Vårtbjörk) Bok Brakved Ek (Druvek) Ek (Stjälkek) En Fågelbär Gran Hassel Hägg Hästkastanj Lind Lärk Lönn Oxel Rönn Sälg Tall Tall (Contortatall) Tall (Contortatall): läs mer
Rovdjursskolan - Lärarrum KlassrumLärarrumÖvningarLärarguideUtbildningBesök ossHemDe 5 Stora Lärarrum Nationellt resurscentrum för fysik | Viktiga begrepp med anknytning till kraft och rörelse Som inledning till undervisning om kraft och rörelse är det bra att veta vad eleverna kan sedan tidigare. Nordlab-materialet har förslag på inledande diagnoser. Det innehåller också fördjupningar om vad man ska tänka på och kommentarer om vanliga elevsvar. Skolverket har i februari 2014 publicerat ett mer begränsat stödmaterial. Fotografen Howard Schatz har många foto i sin portfolio som kan användas för att illustrera rörelse och rörelseförändringar. Se också "Benchmarks for science literacy": Kort presentation för att introducera lekplatsfysik. Boktips Om du känner att du behöver fördjupa din grundkunskaper i fysik kan vi t.ex. rekommendera Fysik i vardagen -257 vardagsmysterier förklarade över en kopp kaffe, av Patrik Norqvist och Maria HamrinConceptual physics (eller Conceptual Physical Science or Conceptual Science) av Paul Hewitt
NatureGate På NatureGate hittar du intressant information om hundratals arter i vår natur, illustrerade med ett urval av fotografier som tagits av toppfotografer. Man kan bläddra och söka bland arterna på många olika sätt, till exempel utgående från det svenska eller vetenskapliga namnet, släktet eller familjen. För helt obekanta arter är våra unika identifieringsverktyg till stor hjälp. Med hjälp av dem är det snabbt lätt och roligt att bestämma arter. Pröva fast med det samma – välj ut en artgrupp och börja artbestämma blomväxter, träd och buskar, fjärilar eller fiskar! Vår nättjänst har många olika slags innehåll, förutom identifieringsverktygen hittar du t.ex. fågeläten. Mångsidig information om naturen på olika språk NatureGate fungerar huvudsakligen på åtta olika språk. Vi gör också en nättidning på finska där du hittar aktuella nyheter om naturen, längre artiklar och intervjuer och information om våra evenemang.
Experimentbank | Sopor.nu Här kan du hämta inspiration och förslag på enkla experiment som ni kan utföra i skolan. Klicka på det experiment som du vill veta mer om: 1. Att göra regn Syfte Att se hur regn uppstår. Material Kastrull Glasskiva Vatten Kokplatta eller trangiakök Genomförande Din uppgift blir att göra regn med hjälp av utrustningen. Att fundera på Vad motsvarar kokplattan och glasskivan i naturen? Till sidans början 2. Att se vad som händer när vattnet kommer i kontakt med luft. Två glasburkar Vattenfast tuschpenna 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3. 3. Att se att växter avdunstar vatten. En krukväxt En genomskinlig plastpåse Tejp 1. 2. 3. 4. Fundera på 1. 2. 3. Tips: Är det vår eller sommar kan du genomföra samma experiment utomhus. Sätt bara plastpåsen på en gren med löv och slut öppningen med tejp. 4. Att undersöka om jorden avger vatten. Glasburk 1. 2. 3. 2. Undersök sedan om det är någon skillnad i burkarna. 5. Att undersöka om vi avdunstar vatten. Gummisnoddar 1. 2. 1. 2. 3. Tips: Blås på en spegel, vad händer? 6. En barrkvist 1. 2.
Vem har rätt till skogen? (1-9) | Naturskyddsföreningen Ämnen: SV, BI Nyckelord: Muntliga presentationer, argumentation, naturen som resurs, biologisk mångfald, skog. Syfte och bakgrund Tanken med denna aktivitet är att den ska väcka tankar hos eleverna och skapa förutsättningar för diskussioner när det gäller ägande, allemansrätt, ansvar och existensberättigande. Material Klädnypor och lappar med ord som till exempel markägaren, jägaren, älgen, tallen, svampplockaren, barnen och så vidare. Genomförande Klassen delas in i grupper om sex till åtta elever. Varje deltagare, eller par om man arbetar parvis, funderar på hur stor rätt just deras person, djur eller växt har till skogen. Varianter Beroende på elevernas ålder och vana att diskutera och argumentera kan gruppstorlekarna anpassas. Tips! Ta reda på vem som äger skogen i er närmiljö. Arbeta vidare och diskussion Att ha rätt till skogen är en sak, att ha ansvar för skogen är en annan sak. © Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola. Lgr 11 Svenska … förmåga att Biologi
Tema F-6 - Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Att barn/elever ska få möjlighet att upptäcka och få förståelse för och kunskap om naturen poängteras i både Kursplanen för biologi för grundskolan och i Läroplanen för förskolan. I Mål för förskolan nämns bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn: • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur…, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, I den inledande texten till Kursplanen för biologi för grundskolan står det bland annat undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen”.
Kropp och hälsa Människokroppen är utgångspunkt i denna del. Kunskap om kroppen och om hälsofrågor är en grund för ett bra liv. Beträffade kroppens utseende och funktion handlar det i åk 1-3 främst om de yttre delarna och enkla iakttagelser av hur kroppen fungerar, samt om upplevelser av sinnesintryck. Progressionen inom denna del visar sig genom att kursplanen för årskurs 4-6 bland annat behandlar de inre organen och deras funktion, samt vanligt förekommande sjukdomar. Vi formas i samspel med vår omgivning. Kursplanen för naturorienterande ämnen, åk 1-3, Centralt innehåll ”Kropp och hälsa”: Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Resurserna nedan hör till det här området: