MIK för mig - digital utbildning

”Det är väl bara att googla” – om informationskompetens Förra veckan publicerades studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” , en kvalitativ fallstudie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. I studien konstateras bl.a. att: Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser. (Källa: IIS.se) Men källkritiken, då?

Bli #nätsmart Läs vår nätsmarta handbok med tips och råd för hur du kan skydda barn mot sexuella övergrepp på nätet. Inledning Nätet har blivit en självklar del av barns vardag – en plats där de leker, träffar vänner och lär sig mängder av nya saker. Öka aktiviteten med spelifierat lärande! Gimkit! - Camilla Askebäck Diaz Spelifiering är något som jag försöker få in i min undervisning eftersom jag vet hur elevernas aktivitet ofta triggas av det sättet att arbeta. Även vi vuxna triggas av detta, jag menar, hur många av oss vuxna samlar inte poäng på olika ställen? Spelar mobilspel för att levla? Har Runkeeper för att samla på sig erfarenhet, skapa nya personbästa etc? Jag har ofta en hel del digitala verktyg på en lista som jag inte hunnit med att testa än, och i går när jag diskuterade just detta med Patricia Diaz (Som jag driver “Digitala Diaz” tillsammans med) i telefon, så berättade jag om Gimkit.com för jag var sugen på att testa innan jag gör det med eleverna.

Romeo och Julia – ett genreskrivande När jag får frågan hur jag tänker kring min pedagogiska gärning i svenska brukar jag säga att jag balanserar mellan två ytterligheter: Den demokratiska fostran. Eleverna ska vara så skickliga i att läsa, skriva och uttrycka sig att de kan reda sig i ett demokratiskt samhälle. Kriminologen: Så hanterar du ”Momo challenge” på skolan Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. – Oavsett om nätfenomenet är sant eller inte är det bra att man går ut och varnar, menar Maria Dufva, kriminolog som specialiserat sig på brott på nätet.

Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

Ny seriebok skildrar näthat och sexism - Barn, unga och medier Serieboken med titeln Ordet är fritt - men behöver du säga allt du tänker? är ett samarbete mellan Statens medieråd och bokförlaget Kartago. Omslaget pryds av handbollsspelaren och debattören Linnéa Claesson, som också skildrar varför hon tagit upp kampen mot näthatarna. – Linnéas historia är tyvärr inte unik. Samtalstonen på nätet, särskilt mot kvinnor och flickor, har eskalerat och några av de bästa metoderna för att förändra attityder är att säga något med skärpa och en humoristisk ton. Jag tror att många kan känna igen sig i de berättelser som tas upp.

Jag hämtar en bild från Google - om informationssökning och källkritik i unde... Just nu arbetar mina elever i åk 1 på gymnasiet med språksociologi. Vi har pratat om vad språksociologi är för något och jag har haft en traditionell genomgång. Vi har lyssnat på Robert Gustafsson när han talar dialekt. Vi har läst novellen Elixir och sett filmen med samma namn. Invandrarna - dikt av Bosse Parnevik Dikten ”Invandrarna” Eftersom jag senaste tiden fått många mejlförfrågningar beträffande rubricerade dikt vill jag försöka rätta till allt ”facebooks-tok” om vem som skrivit dikten. Författaren är jag, Bosse Parnevik. Den skrevs 1992 med anledning av ”Lasermannens” beskjutningar av invandrare och har framförts förutom i TV i närmare 200 föreställningar i ”Parneviks Cirkusparty” på Cirkus i Stockholm 1993-94 och över 100 gånger i memoarföreställningen ”Parnerviks Gubbröra” på 2000-talet. Det är förstås mycket smickrande för mej att många tror att Tage Danielsson skrivit den. Eftersom många förkortade versioner förekommer på nätet bifogar jag härmed HELA originalet: