Så utvecklas språket
Vi har idag ett nytt förhållande mellan tal och skrift. Bildspråket har blivit viktigare och det privata tilltalet vanligare. Tekniken påverkar språket, men även sammanhanget har stor betydelse. Vi anpassar vårt tilltal efter både vem vi kommunicerar med och i vilken kanal det sker. Detta konstaterar språkforskaren Theres Bellander.
Beskriva karaktärer utifrån bilder
Syfte Att beskriva karaktärer som möts i en berättande text. Träna på hur en berättande text kan byggas upp.
Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 1 27 november 2017 kl 14:03 - Språket
I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster?
Brevet till mig själv 2.0
Syfte Undervisningen i skolan ska främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden som grundas på kunskaper om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Att låta eleverna göra personliga ställningstaganden innebär att de får utforska sin egen identitet och bli medvetna om denna. Att vara medveten om vem man är, vad man tycker och tänker innebär att man har en personlig identitet.
Den svenska språkhistorien är en berättelse om mångfald
Vårt svenska språk är en omistlig del av vårt gemensamma svenska kulturarv och vi måste därför bevara det för efterkommande generationer.” Så lyder slutklämmen i en debattartikel som nyligen publicerades på nätet. Debattören vill inte tillåta lånord från engelskan. Ord som ”workshop”, ”basic” och ”outfit” måste stoppas.
Läslov och halloween
Nu är hösten här… löv i vackra färger och friska vindar i solens sken. Med hösten kommer också ett mysigt läslov och för några blir det även uppmärksamhet kring Halloween. Hösten ger utrymme för kombon höstmys och skolarbete. Här har jag samlat lite av mitt höstmaterial. Läsbingo Ett läsbingo är en liten läsutmaning där eleverna får en bok med sig hem över lovet.
Vad är svenska?
Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Det är lätt att visa vad svenska är – här och nu.
Poddmanuskript
Här finns alla Creepypoddens avsnittsmanus – i något uppstädade versioner – tillgängliga för dig som hellre läser avsnitten än lyssnar på dem. För musen över ordet ”Poddmanuskript” uppe i menyn till höger, eller klicka nedtill för att komma till det avsnitt du vill läsa. (De första fem avsnitten utgick inte från manus på samma sätt som podden gör idag, så där finns inga manus.) Sjätte avsnittet, om den leende mannen.Sjunde avsnittet, om svenska creepypastor.Åttonde avsnittet, om ljud du inte kan höra.Nionde avsnittet, om det ryska sömnexperimentet. Tionde avsnittet, om grottutforskaren Teds berättelse.Elfte avsnittet, en julspecial.Tolfte avsnittet, om oförklarliga ljud.Trettonde avsnittet, om oförklarligt döda.Fjortonde avsnittet, om att lämnas ensam kvar.Femtonde avsnittet, om duscharna i Danmark.Sextonde avsnittet, om våra ”trygga” hem.Sjuttonde avsnittet, om försvinnanden.Artonde avsnittet, om saker bara barn ser.Nittonde avsnittet, om Slender Man.
Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen
Det började bland lärarna, som såg hur svårt det var för eleverna att stafva det swänska språket. Sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista kom ut 1889 och medförde en viss lättnad: q byttes mot k i många ord, så att exempelvis kvinna inte längre behövde stavas qvinna. Då byttes även e mot ä i ord som gärna, där och älg. Men mycket i den svenska stavningen var fortfarande krångligt och inkonsekvent, tyckte bland andra skolmannen och politikern Fridtjuv Berg. Han var en av dem som drev fram att de tre svenska lärarförbunden i maj 1905 lämnade in ett förslag till stavningsreform till Kungl Maj:t, det vill säga regeringen.
