Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Så var står vi nu? Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
Sven-Eric Liedman: Vad innebär det att vara kritisk och vad har det med skola... ”Invandringskritiska partier”. Jag vet inte när ordet först dök upp, men plötsligt fanns det där, i nyhetssändningar, på ledarsidor, i insändarspalter, överallt. Det var den nya beteckningen på partier som såg frågan om invandringen som politikens a och o. Front national i Frankrike, Jobbik i Ungern, Dansk Folkeparti i Danmark, Sverigedemokraterna här hemma förenades alltså i att de var invandringskritiker. Beteckningen är grotesk. Det är en mycket slapp användning av ordet ”kritisk”. Men språkbruket har kommit in i de bästa salonger. Att vara kritisk innebär inte att vara negativ utan att noga pröva grunderna för ett påstående. Kritik är därmed också motsatsen till vad de partier som nyhetsmedierna kallar invandringskritiska levererar. Helmersson svarade att han förstod vad jag menade med tillfogade att han trodde att ”ytterst få gör den kopplingen”. Det är möjligt att han har rätt. Borde inte då ett så centralt ord som ”kritisk” också förmedlas till eleverna?
About The Licenses Our public copyright licenses incorporate a unique and innovative “three-layer” design. Each license begins as a traditional legal tool, in the kind of language and text formats that most lawyers know and love. We call this the Legal Code layer of each license. But since most creators, educators, and scientists are not in fact lawyers, we also make the licenses available in a format that normal people can read — the Commons Deed (also known as the “human readable” version of the license). The final layer of the license design recognizes that software, from search engines to office productivity to music editing, plays an enormous role in the creation, copying, discovery, and distribution of works. Searching for open content is an important function enabled by our approach. Taken together, these three layers of licenses ensure that the spectrum of rights isn’t just a legal concept.
Källkritik | Umeå universitetsbibliotek Ett kritiskt förhållningssätt till faktauppgifter, påståenden och slutsatser är grundläggande i all forskningsverksamhet. Att vara källkritisk innebär att man bedömer om den som sänder ut information går att lita på eller inte. Detta är speciellt viktigt när man förlitar sig på information via Internet. Det finns ingen strikt metod att gå efter, för att avgöra om en källa är källkritiskt korrekt eller inte, det handlar om att göra en helhetsbedömning. Det finns dock vägledningar du kan använda dig av, för att kunna göra din egen bedömning om källors tillförlitlighet när du t.ex. skriver uppsats. Auktoritet Finns det en erkänd myndighet, organisation eller expert bakom informationen? Tips: Är du osäker på om författaren är seriös - googla personen och se vad du kan få fram. Innehåll Är informationen skriven på ett objektivt eller subjektivt sätt? För webbplatser: Det är viktigt att skilja på webbplatser med faktainnehåll och webbplatser med debattinlägg, synpunkter, propaganda o.s.v.
Här är tipsen som gör ditt googlande lättare | Digital livsstil Känner du dig som en expert på Google? Eller är du en novis på att använda sökjätten? Var du än står inom det spannet så kan vi garantera dig att de här tipsen kommer revolutionera sättet du använder dig av Google. Är du redo för en lista som kommer få dig att se på Googles ensamma sökfält på ett helt nytt sätt? Sök efter citat Säg att du letar efter vem som är upphovsman till ett bra citat du har hört. Gör så här i stället: Sätt ditt citat inom citationstecken. Leta efter relaterade ord Ett vanligt problem när man sätter sig vid Google är att den sökning man ska göra oftast har flera olika synonymer, och på förhand är det svårt att veta vilket av orden som ger bäst sökträffar. Gör då så här: Sätt tecknet ~ framför "smärtor" och Google kommer söka på alla relaterade ord samtidigt. Exkludera vissa ord Vi ponerar att du är sugen på att baka bröd, men vill då helst undvika recept som innehåller socker. Sök då efter "recept på bröd" men skriv sen "- socker". Håll dig inom budget Ställ in ett alarm
”De förstår inte hur journalistik går till” Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation.FOTO: Tor Johnsson 22 mars, 2016 Samtal med De som anklagar traditionella nyhetsmedier för att vara vänster, höger, eller för att ägna sig åt mörkläggning – de förstår ofta inte hur journalistik går till. Det säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på JMG vid Göteborgs universitet. Dagens Nyheters reportage om medieförakt på Östermalm där bland andra tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att medierna mörkar känsliga uppgifter om invandring har skapat debatt. – DNs reportage är intressant på flera sätt, säger Jesper Strömbäck när vi får tag på honom per telefon. – Apropå reportaget tycker jag inte att det konstigt att Lena Adelsohn Liljeroth eller någon annan politiker någon gång går in på Avpixlat eller andra sajter för att orientera sig i vad som skrivs där. Finns det verkligen ingen mörkläggning i det avseendet? – Det innebär inte att medierna rapporterar allt.
Temapaket: Källkritik Temapaket Samhällskunskap(HI, SV, BD)Skolår 4-9, gymnasiet Temapaketet lär dig grunderna i källkritik. Hur bedömer man om information är tillförlitlig? Vilka olika typer av källor finns det? Vad händer när en berättelse vandrar genom flera personer? Förutom ovanstående kan du prova på att själv vinkla och förvränga information genom att bland annat göra egna flygblad och manipulera bilder. Bilden ovan är ett exempel på bildmanipulation från 1932 och visar statsminister Per Albin Hansson i sammanträde med sin nya regering. Dokument Faktafrågor om källkritik Lär dig baskunskaper om källkritik genom att arbeta med följande frågor. Viskleken: Ryktet går ”Min brors kompis mamma sa att…” Ta viskleken till hjälp för att se hur lätt det är att missuppfatta vad någon säger och hur det kan gå när en berättelse går genom flera personer. En bild ljuger mer än tusen ord Hur svårt är det egentligen att manipulera en bild? Sanningens ögonblick – eller? Att jämföra hemsidor Sök på nätet Gör ett flygblad
Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari skriver hon sitt första inlägg på sin blogg som publiceras på Provivas site. Den 7 mars publicerar hon en debattartikel i Aftonbladet. Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig” 2 Följ upp Vilka bloggare följer ni i klassen?
Spurious Correlations