ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?
Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning – Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. – Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. Studien är publicerad i Computers & Education Underlätta själva skrivandetI Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor.
Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) | Skrivlyft Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Hur blir skrivandet viktigt ? Det kan behövas en publik.
Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Observationsscheman Dokumentation och uppföljning av elevernas utveckling är viktigt. Första veckan samt föräldrainformation Vi tittade på Erica Lövgrens videoblogg: Att Skriva sig till Läsning – den första veckan. Lärande rum – den tredje pedagogen Även rummet är en stödstruktur för lärandet. InteraktionerVerktyg och tecken (artefakter)Hopp om utvecklingKreativitet Workshop – fundera, diskutera och visualisera Lärande Rum Kursdeltagarna fick fundera, diskutera och visualisera hur ett klassrum kan möbleras och organiseras för att bli ett ”Lärande Rum”. Text & foto: Charlotte Christoffersen samordnare ‘ASL i Malmö stad’ Pedagogisk Inspiration Malmö Deltagare
Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och läsinlärningen? Vad händer hos elever och lärare när digitala skrivverktyg används i skriv- och läsinlärningen i år 1-2? Vilka förutsättningar krävs för ett framgångsrikt arbete med att skriva sig till läsning? Den 19 september var skolforskaren Maria Westman i Malmö och berättade om den studie hon och kollegan Eva Hultin har gjort i Sandvikens kommun. I Sandviken arbetar alla lärare i de yngsta skolåren med Att Skriva sig till Läsning med dator (ASL). Westman inleder med att ge oss en kort bakgrund för studien, samt redogör för några teorier om barns väg till att bli läsande och skrivande individer. En syntetisk eller analytisk ingång Westman förklarar att det finns två vägar in i läsandet. Det finns ingen metod som passar alla barn! Westman menar att det inte finns någon metod som är bättre än den andra. en fonlogisk medvetenhetett stort ordförrådförmåga att kunna återge satser och berättelserförmåga att vara aktiv samtalspartner Teknik utan en didaktiskt tanke utgör ingen framgång! Metod för studien
Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. För att kunna stötta eleverna på bästa sätt behövs kunskaper om flerspråklig utveckling och hur man skiljer på en sen andraspråksutveckling och en språkstörning. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. En språkstörning kan se olika ut och vara olika grav. Hur arbetar vi språkinriktat? Följ länkarna!
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. Den 26-27 februari hade Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö-Utbildning fått möjlighet att låna Rehn-Lindberg för att ge lärare i Malmö kom-igång-hjälp i ASL. ASL möter barnet där den är Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning 1. 2. 3.
ASL-tipsblogg Malmö Fröken Karin | Reflektioner, tips och tankar från mitt lärarliv Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare. Vi har medvetet arbetat med att gå från det muntliga till det skriftliga. Ibland har vi endast fokuserat på sagans coda, dvs vad kan man lära sig av att läsa denna saga? Eleverna har även tyckt mycket om att fundera över sagornas olika problem.
Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall
Att Skriva sig till Läsning – men sen då? : Pedagog Malmö Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Handskrivning och datorskrivning har varvats på ett till synes okomplicerat sätt. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. – Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen – För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall