ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?
Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) | Skrivlyft Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Hur blir skrivandet viktigt ? Det kan behövas en publik.
Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. För att kunna stötta eleverna på bästa sätt behövs kunskaper om flerspråklig utveckling och hur man skiljer på en sen andraspråksutveckling och en språkstörning. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. En språkstörning kan se olika ut och vara olika grav. Hur arbetar vi språkinriktat? Följ länkarna!
Fröken Karin | Reflektioner, tips och tankar från mitt lärarliv Att Skriva sig till Läsning – men sen då? : Pedagog Malmö Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Handskrivning och datorskrivning har varvats på ett till synes okomplicerat sätt. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. – Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen – För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall
Nyanlända elever och betyg Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper. Streck innebär frånvaro Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. En streckmarkering signalerar att eleven inte har deltagit i undervisningen och är även en indikator på hur skolan lyckas i sin uppgift att främja elevers närvaro. En nyanländ elev som kommer till skolan sent under terminen, men som sedan deltar i undervisningen, kan inte anses ha varit frånvarande från skolan. När underlag för bedömning saknas När begränsat underlag för bedömning finns När eleven inte har fått undervisning
Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.
Temabloggar Att Skriva sig till Läsning Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL... Kom-i-gång med ASL, del 3 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 2 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 1 – kurs vt15 Under våren förbereder sig ett antal Malmöpedagoger inför höstens skolstart genom att delta i en kurs om ‘Att Skriva sig... ASL inspirationscafé i ett klassrum där tiden inte har stått stilla. Vi som har kommit till ett ASL-inspirationscafé på Bulltoftaskolan får ta del av skrivprocesser på datorn, genrepedagogik med cirkelmodellen som... Inspirerande vinterträffar med ASL nätverksgrupper Fler och fler saker börjar falla på plats vad gäller arbetet med att låta barnen skriva sig till läsning på... Tredje nätverksträffen om olika ASL-komponenter ASL-nätverksgrupper hade under nov-dec sin tredje träff av läsårets sex träffar. Program ASL i Malmö stad, vt 15
sundelius | Magister Sundelius IKT-blogg Språkutveckling via en bilderbok Jag och elever i årskurs F-5 har börjat jobba med Astrid Lindgrens magiska bok Allrakäraste syster. Första lektionen samlades vi alla framför cleverboarden och samtalade kring bokens framsida. Först turades vi om att berätta vad vi såg; ”Jag ser två flickor”, ”Jag ser blomsterkransar”, ”Jag ser ett slott” osv. Det här sättet att starta samtalet kring en bild är så bra för att det: Gör alla elever delaktiga.Bidrar till att alla kan delta på sin nivå. Sedan gick vi vidare med att berätta om vad vi trodde eller tänkte utifrån bilden. Vi får höra att tankar och gissningar kan vara olika, och att det är okej.Vi tränar oss på att förklara våra åsikter. Sedan började jag högläsa, medan jag visade bokens illustrationer på cleverboarden. Redan texten på första sidan väckte många frågor, t.ex varför Ylva-Li sprang iväg och gömde sig när hon var nyfödd, hur hon kunde göra det när hon bara var en liten bebis och varför mamma och pappa inte tycker om Barbro. Roligt, lärorikt, gemenskap!
Liste der Unterrichtsmethoden – Wikipedia Unterrichtsprinzipien[Bearbeiten] Unterrichtsprinzipien sind allgemeine Vorstellungen von Unterricht (z.B. lehrerzentriert oder schülerzentriert), die sich in unterschiedlichen Verfahren realisieren lassen. Unterrichtstechniken[Bearbeiten] Unterrichtstechniken dienen dazu, unterrichtliche Prinzipien in der Realität umzusetzen. Sozialformen[Bearbeiten] Medien[Bearbeiten] Die Wahl des Mediums ist ebenfalls eine methodische Entscheidung. Siehe auch[Bearbeiten] Literatur[Bearbeiten] Maiko Kahler (Hrsg.), Falko Peschel, Boris Pfeiffer: Selbstorganisiertes Lernen als Arbeitsform in der Grundschule: Situative Frischkost nach 40 Jahren Arbeitsblatt-Didaktik. Einzelnachweise[Bearbeiten]
En läsande klass