Bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det och hur kan man göra? I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Tanken är att översikten ska inspirera lärare och rektorer i deras arbete, och vara ett underlag för diskussioner på skolor och hos huvudmän om hur man kan förankra skolverksamheternas vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet. Nedan följer ett smakprov ur boken: ”Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. Forskning för klassrummet Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens. Vetenskaplig grund Om utbildningen ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och utformning. Ett krav är att skolan ska använda ett vetenskapligt förhållningssätt. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att skolan tar del av nya vetenskapliga rön. Beprövad erfarenhet Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Allas ansvar Ett annat centralt begrepp är att undervisningen ska vara evidensbaserad. Tolkningar av uttrycket evidens
Den digitala kompetensen – Om skolans nya utmaning I en rad forskningsrapporter framkommer det att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. Att kunna röra sig i en värld med heterogenitet, relativism, ökad konkurrens, interaktivitet och teknologi kräver tydligen sitt. De gamla grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna (The three R’s) gäller fortfarande men räcker inte längre menar man. I stället krävs fördjupande kunskaper, då varje grundläggande förmåga har ett vitt spann över ytterligare förmågor som i sin tur bottnar i andra. Ta genrekunskap och kritisk läsning som exempel. När det gäller de traditionella texttyperna har också de utvecklas till nya hybrider och blivit makrogenrer och mulimodala texter i samband med att nya sociala medier har skapats. Den digitala utvecklingen kräver alltså inte bara fördjupade kunskaper utan har bidragit med att krav på helt nya förmågor tillkommit. Detta gällde visserligen partipolitik och arbetsmarknadspolitik men kan också säga någonting om skolan.
”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Till de mer fantasifulla förslagen finns att försämringen är en naturlig del av samhällsutvecklingen då tekniken gjort kunskaper överflödiga eftersom kunskaperna bara ligger ett musklick bort (DN 21/12), att politiker missbrukat entreprenörskapets möjligheter (DN 23/12) samt att det kanske är i länders välstånd som förklaringarna ligger (SvD 23/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten. Nyckelkompetenser bör förvärvas av unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande, vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter. Åtta nyckelkompetenser Bakgrund
Forskning ska göra skolan bättre - Curie Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever. Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. – Men det går inte bara att servera lärarna ett forskningsresultat och säga att ”Så här ska ni göra”. Det krävs handledning och kommunikation. Det handlar om att få in ett nytt förhållningssätt, ett mer vetenskapligt sätt att tänka i klassrummet, säger Cristina Robertson, anställd av Vetenskapsrådet som projektledare för att arbeta fram underlag till det nya skolforskningsinstitutet. Uppdrag av regeringen Första presentation i november
"Det är dags att kritiskt granska John Hattie" Bild: Ulf Frödin Jag var med om en intressant erfarenhet nyligen när jag föreläste för en grupp rektorer i Stockholm. Jag nämnde att jag skrivit en blogg med det som jag tyckte lite fyndiga namnet Att bli lite i hatten av Hattie. ”Vad bra att någon är kritisk till Hattie”, sa en av åhörarna, ”här är han som en gud.” Eftersom jag utöver bloggen också riktat kritik mot John Hattie i andra sammanhang blev jag lite förvånad. Några som tagit emot John Hattie med öppna armar är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som presenterar hans studie i rapporten Synligt lärande – Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. För det första undersöker han endast påverkan på utbildningsprestationer. Man borde ha frågat sig om det som är effektivt för att höja kunskapsprestationerna också är funktionellt vad gäller hela det bredare uppdraget. För det andra drar John Hattie alldeles för långtgående slutsatser. Mitt andra exempel rör problembaserat lärande.
Forskning lyfter skolvardagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Skolverket har fördjupat sig i begreppen och sammanställt sina ställningstaganden. Ställningstagandena finns sammanfattade nedan och som introduktion till begreppen har Skolverket också tagit fram tre filmer som belyser vart och ett av begreppen ur olika synvinklar. Läs här: Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Ny bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Ny bok: Forskning för klassrummet
Skolforskning - JL Skolutveckling Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. 2. 3. Ett citat från Nya Zeeland ”Det var naivt att tro att resultaten i klassrummen skulle förbättras bara för att vi omorganiserade vår skolstruktur”. De elever som får dåliga lärare i början av sin skolgång har svårt att ta igen det högre upp i skolåren.
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.
Psykisk sjukdom under lupp Svenskar förknippar lycka med god psykisk hälsa, vilket anses som viktigare än kroppslig hälsa, god ekonomi, kul på jobbet och acceptabel stressnivå. Avsaknad av god psykisk hälsa innebär får man förmoda psykisk ohälsa. Allt fler barn uppfyller diagnoskriterier för adhd eller autismspektrumtillstånd, vilket gång på gång har ansetts orimligt. Emellertid tycks kritikerna förbise att många andra sjukdomar som diabetes, allergier, astma, glutenintolerans, multipel skleros och inflammatoriska tarmsjukdomar också har skjutit i höjden. Samtliga orsakas av ett stört immunsystem – något som också kan gälla psykisk ohälsa. Fram tills relativt nyligen ansåg man att psykiska sjukdomar orsakas av antingen mödrars försummelse, inre konflikter, feltänkande och felinlärning eller bara otur i genlotteriet. Skammen över att ha en psykisk sjukdom har avtagit med åren, vilket illustreras av raden av självbiografier med patienternas egna berättelser. I boken ”Infekterat beteende.
Bättre i skolan med test - Debatt I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande). Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall. Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Forskarna bakom rapporten i PNAS pekar även de på att rön från aktuell minnesforskning kan utgöra ett avstamp för kommande studier av vilka former av aktiv inlärning som är mest effektiva för olika studentgrupper. Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande.