Genus det bortglömda perspektivet i debatten - Bolla Färska siffror från PISA visar att svenska 15-åringar blir allt sämre på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige tillhör nu de fem sämsta bland OECD-länderna och läsförståelse är det område där könsskillnaden är störst. Undersökningen styrker skönlitteraturens betydelse för läsförståelsen. Gunilla Molloy fördjupar perspektivet.– Den som inte läser skönlitteratur förlorar förståelsen för andra människor och insikten om att världen inte bara ser ut så som jag ser den. Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och har även arbetat trettio år som lärare. Hela livssituationen spelar inDet som händer i klassrummet påverkas av elevernas hela livssituation, vilka sammanhang de är delaktiga i på fritiden och vilka värderingar de konfronteras med i sökandet efter en identitet. Bokvalet stöter bort pojkar I sin forskning har Gunilla Molloy följt en högstadieklass i en förort till Stockholm under tre år. Rubbade balansen
Barn blir bokslukare genom samtal Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? – Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Kortvarig läsningMen hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. – Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. – Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Lyhörda sponsorerSkolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. – Det handlar om att uppmuntra allting.
Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. –Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.
EN LÄSANDE KLASS Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets. Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Frågan borde i stället analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det centrala. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller. Gunilla Molloy skriver: Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt: Sju punkter för att få pojkar att läsa!
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. To the above list, we’d add:
Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65) When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades. For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys’ declining school results has been described as being a “boy problem”, and the answer has been to question “boy culture” (and using girls’ school performance as the good example). But I don’t want to ”sense”. I would like to ”know”. In my study I revealed two discourses: “the literature discourse” and “the boy discourse”. Keywords Carol Lee Bacchi, discourse analysis, boys’ reading, men’s reading, masculinity
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Tydligare etappmål för vad som ska uppnås i läsförståelse i varje årskurs.
Recension av Vår kamp : feministiska noveller, Antologi: Feministiska novellpärlor LitteraturMagazinet recenserar Illustratör: Elin Lucassi Det tydligaste gemensamma temat är samhällets stympande syn på femininitet som låser in individen i både yttre och inre begränsningar" ”Vår kamp” är en litterär och feministisk pärla och den bör genast beställas av varenda skolbibliotekarie i landet. De nio feministiska novellerna i ”Vår kamp” från de nio författarna Jenny Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg, berör klass, makt och kön på ett sätt som får förnuft och känsla att flätas samman till ett upprört tillstånd som manar till förändring. Novellsamlingen innehåller berättelser om kontroll, förtryck, normer, fördomar och en sexualitet som ofta stympar jaget. Novellen "Jaguar" av Julia Svanberg är en brutal skildring av två systrars livsglädje och kamp för ett bättre liv i Colombia, där kvinnokroppen bespottas och skändas. Mottagen: 17 mars 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Engagerad och intresserad ledning Lässtrategierna Filma undervisningen Goda ruáre
Give boys screen time and they’ll start to read How can we get boys reading? It’s a question that for decades has exercised teachers, parents and literacy campaigners, and one that will need to be comprehensively answered by the “Read On. Get On” campaign if it’s to meet its aim of every 11-year-old “reading well” by 2025. Research recently published by the National Literacy Trust and educational publisher Pearson shows that among low-income families, technology can be a “more engaging learning tool” for three- to five-year-olds than books. Early years are the vital time to get hooked on books. Tempting boys into fiction isn’t just about building literacy skills for the sake of passing tests: it’s about developing empathy and encouraging escapism. Not that immersion in Minecraft is to be sniffed at.
Cirkbloggen Digitala boktips Nu börjar det blir dag för mig att presentera mina idéer kring de digitala boktipsen för mina elever. Inte nog med att jag måste presentera det jag vill att de ska göra, jag måste ju även motivera varför jag vill att de ska göra det här. Under min semestervecka fick eleverna besöka vår fantastiska bibliotekarie som plockat fram massa böcker under temat Lika/Olika som hon presenterade för dem. Eleverna brukar göra bra ifrån sig och vid sådana här tillfällen tycker jag att det är synd att boktipsen ska stanna kvar i klassrummet. Nu är jag inge proffs än, men har i alla fall lyckats lura ut att man kan skaffa en eduinloggning som gör att filmklippen kan bli lite längre. Eftersom vi kommer att sprida dessa boktips kommer jag den här gången jobba med egenproducerade bilder och måste på att sätta CClicenser på dem. För att sedan kunna sprida dessa hade jag tänkt att koppla dessa filmklipp till QRkoder som jag sedan kommer att sätta upp i vårt skolbibliotek och runt om på skolan. So long Linda