Anonymitet på nätet – ett måste för yttrandefrihet Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Det är inte ett fenomen som föddes med internet, men debatten har förts under många år inom internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på internet, eller hur anonym en internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren. Om bloggaren Anne-Marie Eklund-Löwinder Säkerhetschef, .SE Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. Etiketter: Anna Troberg, Annie Johansson, anonymitet, demokrati, EU, Facebook, IP-adresser, Ipred, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Twitter Foto: venetians av Anjan Chatterjee (CC BY-NC-ND 2.0) På Internetdagarnas sajt skrev jag 2009 ett inlägg och ställde frågan om rätten att vara anonym på nätet var i farozonen. Allt fler svenskar väljer att vara anonyma Övervakning är inte vägen framåt Lästips
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Vem? Vad?
Källkritik Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel "Det sa medieforskaren Britta Bergkvist". Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritikDu kan låta eleverna läsa denna korta text. "Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Vem?
Här är tipsen som gör ditt googlande lättare | Digital livsstil Känner du dig som en expert på Google? Eller är du en novis på att använda sökjätten? Var du än står inom det spannet så kan vi garantera dig att de här tipsen kommer revolutionera sättet du använder dig av Google. Är du redo för en lista som kommer få dig att se på Googles ensamma sökfält på ett helt nytt sätt? Huffington Post har satt ihop en lista med enkla knep som kommer hjälpa dig att hantera sökjättens motor. Sök efter citat Säg att du letar efter vem som är upphovsman till ett bra citat du har hört. Gör så här i stället: Sätt ditt citat inom citationstecken. Leta efter relaterade ord Ett vanligt problem när man sätter sig vid Google är att den sökning man ska göra oftast har flera olika synonymer, och på förhand är det svårt att veta vilket av orden som ger bäst sökträffar. Gör då så här: Sätt tecknet ~ framför "smärtor" och Google kommer söka på alla relaterade ord samtidigt. Exkludera vissa ord Sök då efter "recept på bröd" men skriv sen "- socker". Håll dig inom budget
”Skydda barn och unga mot riskerna med e-cigaretterna” Allt fler unga röker e-cigaretter som än så länge är helt oreglerade och får marknadsföras och säljas fritt till barn och ungdomar. Utöver det faktum att de innehåller både nikotin och andra gifter så utgör de med största sannolikhet en inkörsport till både vanliga cigaretter och andra droger. Tobaksrökningen minskar bland barn och unga i Sverige. Det visar den nyligen publicerade årsrapporten om skolelevers drogvanor från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Vissa menar att e-cigaretter är ett viktigt hjälpmedel för de som vill sluta röka. Är nikotinnivåerna så ofarliga som industrin påstår? Hur farligt är det? För att göra e-cigaretterna mindre lockande måste också de nya reglerna om förbud för karakteristiska smaktillsatser, som gäller vanliga cigaretter och rulltobak, även omfatta e-cigaretterna. E-rökare i Malaysia. Det här är de åtgärder som måste genomföras snarast: 1 Inför åldersgräns. 2 Inför förbud för smaktillsatser. 3 Stoppa marknadsföringen.
Temapaket: Källkritik Temapaket Samhällskunskap(HI, SV, BD)Skolår 4-9, gymnasiet Temapaketet lär dig grunderna i källkritik. Hur bedömer man om information är tillförlitlig? Förutom ovanstående kan du prova på att själv vinkla och förvränga information genom att bland annat göra egna flygblad och manipulera bilder. Bilden ovan är ett exempel på bildmanipulation från 1932 och visar statsminister Per Albin Hansson i sammanträde med sin nya regering. Dokument Faktafrågor om källkritik Lär dig baskunskaper om källkritik genom att arbeta med följande frågor. Viskleken: Ryktet går ”Min brors kompis mamma sa att…” Ta viskleken till hjälp för att se hur lätt det är att missuppfatta vad någon säger och hur det kan gå när en berättelse går genom flera personer. En bild ljuger mer än tusen ord Hur svårt är det egentligen att manipulera en bild? Sanningens ögonblick – eller? Är det moraliskt försvarbart att fixa och trixa med bilder? Att jämföra hemsidor Sök på nätet NE-skolreportage: Surfa rätt på Internethavet Bild & Foto
Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss | SvD Internet har slagit massmediernas informationsmonopol sönder och samman. Alla med nättillgång kan i dag ta del av miljontals olika röster, från traditionella massmedier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare och Twittertyckare. Men? Jo, det finns några men här. I boken ”The filter bubble” (2011) beskrev Pariser effekten av att webbsökningar personanpassas. Sedan december 2009 är alla Googlesökningar personanpassade, om man inte aktivt undviker det. ”The filter bubble” blev en omdebatterad varningsklocka som illustrerade de oönskade effekter som kan uppstå när algoritmer manipulerar våra sökresultat. Greg Marra, en 26-åring bosatt i Kalifornien, lyfts ofta fram som en av journalistikens främsta makthavare i dag. Artikellänkar på Facebook står i dag för en betydande andel av trafiken till tidningssajter, enligt flera undersökningar över 20 procent. Personanpassade nyheter är inte utan risker. Ekokammare förekommer både på nätet och utanför. Det är ett ambitiöst projekt. Men?
”Reglera e-cigaretter på rätt sätt” I Sverige har förvaltningsrätten slagit fast att e-cigaretter med nikotin ska klassas som läkemedel, men domen har överklagats och än säljs produkterna öppet i vanliga butiker. I avvaktan på förtydligande finns nästan inga regleringar alls kring försäljning och reklam. Det är ohållbart. Självklart ska försäljningen av e-cigaretter regleras, liksom tillverkningen och villkoren för reklam och marknadsföring. Men det måste göras på rätt sätt och utifrån rätt utgångspunkter. Skribenterna framför att ”forskning tyder på att e-cigaretter riskerar hälsan". Skribenterna påstår också lite svepande att e-cigaretter ”utgör med största sannolikhet en inkörsport till vanliga cigaretter och andra droger. Men på andra områden håller jag med skribenterna om att marknaden måste regleras. Parallellt bör man införa tydliga krav på reglering av innehåll och kvalitet i de produkter som saluförs. Den här typen av regleringar skulle medföra flera fördelar. Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter.
Källkritik | Umeå universitetsbibliotek Ett kritiskt förhållningssätt till faktauppgifter, påståenden och slutsatser är grundläggande i all forskningsverksamhet. Att vara källkritisk innebär att man bedömer om den som sänder ut information går att lita på eller inte. Detta är speciellt viktigt när man förlitar sig på information via Internet. Det finns ingen strikt metod att gå efter, för att avgöra om en källa är källkritiskt korrekt eller inte, det handlar om att göra en helhetsbedömning. Auktoritet Finns det en erkänd myndighet, organisation eller expert bakom informationen? Tips: Är du osäker på om författaren är seriös - googla personen och se vad du kan få fram. Innehåll Är informationen skriven på ett objektivt eller subjektivt sätt? För webbplatser: Det är viktigt att skilja på webbplatser med faktainnehåll och webbplatser med debattinlägg, synpunkter, propaganda o.s.v. Informationens omfattning Är alla aspekter av ämnet täckta (d.v.s. bredden av informationen)? Tillförlitlighet Målgrupp
Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig” Läs Mia Skäringers blogg på Provivas sida (läs inlägget ”Finkulturen och budskapet som försvann”) Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars. 2 Följ upp
Samtalsgoogla med dina elever | Skrivateljén Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. ”Välj ett ämne och en problemformulering. När jag kom in i sonens rum satt han ensam vid sin dator med ett öppnat word-dokument framför sig. Sökord: potatis De källor han fått upp var: Wikipedia, Odla.nu – din trädgård på nätet och Svensk potatis webbplats. Han är bekymrad, det kan jag se. Jag sätter mig bredvid honom. – Du, det står här att du ska hitta på en problemformulering. Sonen tittar besvärat på mig. – Nä, men jag fattade inte riktigt vad dom menade med problemformulering…? Nej, hur skulle han kunna förstå det, helt på egen hand? Vi börja där! Vilda sökningar ger källor med olika perspektivSagt och gjort: vi googlar ihop. Forskning om potatis Är potatis nyttigt Potatisens historia Genom våra ”vilda” sökningar får vi upp mängder av källor med olika vinklar eller perspektiv: – Ja, utbrister sonen.
Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Varför digital kompetens? I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer