Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens. Evidens kommer ursprungligen från det medicinska området. Vetenskaplig grund Om utbildningen ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och utformning. Ett krav är att skolan ska använda ett vetenskapligt förhållningssätt. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att skolan tar del av nya vetenskapliga rön. Beprövad erfarenhet Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Allas ansvar Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet
Mitt universitet ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Till de mer fantasifulla förslagen finns att försämringen är en naturlig del av samhällsutvecklingen då tekniken gjort kunskaper överflödiga eftersom kunskaperna bara ligger ett musklick bort (DN 21/12), att politiker missbrukat entreprenörskapets möjligheter (DN 23/12) samt att det kanske är i länders välstånd som förklaringarna ligger (SvD 23/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild.
Horizon The NMC Horizon Project is a global ongoing research initiative that explores the trends, challenges, and technology developments likely to have an impact on teaching, learning, and creative inquiry. Founded in 2002, it uniquely provides a cross-sector view of disruptors in higher education, K-12, academic & research libraries, and museums, with NMC Horizon Report editions that focus on each. Subsequent virtual events in the NMC Beyond the Horizon series delve deeper into the subject matter, offering opportunities for participants to collaborate on devising strategies that solve pressing challenges and create better experiences for learners. Anyone with a stake in making teaching and learning more engaging, inclusive, and relevant can improve their knowledge and enhance their leadership via NMC Horizon Project resources. Each publication is published with an open license to promote sharing, remixing, and adapting. Get Involved:
Forskning ska göra skolan bättre - Curie Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever. Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. – Men det går inte bara att servera lärarna ett forskningsresultat och säga att ”Så här ska ni göra”. Uppdrag av regeringen Vetenskapsrådet fick i höstas regeringens uppdrag att dels underlätta den nya myndighetens initiala arbete genom att undersöka relevanta frågeställningar och metoder, dels ta fram exempel på kartläggning av forskningsresultat inom utbildningsvetenskap. – Lärandet är ju fortfarande en ”svart låda”.
It feels as though we learn better via our preferred learning style, but we don’t – Research Digest By Christian Jarrett The idea that we learn more effectively when we’re taught via our preferred “learning style” – such as through pictures, written words, or by sound – is popular with students and teachers alike. A recent survey found that 93 per cent of British teachers believe in the idea. But time and again laboratory tests have failed to find support for the concept of learning styles. In fact, the most effective learning modality usually depends on the nature of the material to be learned. So why does the myth of learning styles refuse to die? Abby Knoll and her colleagues at Central Michigan University began by asking 52 female students to complete a questionnaire designed to establish how much they like learning through written words and how much they prefer to learn through pictures. During this study phase, the researchers gauged the participants’ subjective sense of learning. This study isn’t the final word on why the concept of learning styles is so popular. Related Dr.
Forskning lyfter skolvardagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Ställningstagandena finns sammanfattade nedan och som introduktion till begreppen har Skolverket också tagit fram tre filmer som belyser vart och ett av begreppen ur olika synvinklar. Läs här: Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Ny bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Ny bok: Forskning för klassrummet Film – en bra start för dialog Skolverket har producerat ett antal filmer.
Startsidan - lararesyrkesetik.se Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Även om forskningsresultat kan ifrågasättas och tolkas på olika sätt pekar deras omfattande översikt på några centrala faktorer som de som ansvarar för undervisningen på en enskild skola, alltså huvudmän och rektorer, kan utgå ifrån i arbetet med att förbättra verksamheten. Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:
Spel och simuleringar som miljöer för lärande - Göteborgs universitet (Kurskod: PDA683) Nivå Avancerad nivå Beskrivning Kursen syftar till att ge inblick i olika tanketraditioner kring datorspel och simulering som kulturella, sociala och kognitiva företeelser. För mer information Kursplan PDA683 Behörighet och anmälan Förkunskapskrav: Kandidatexamen eller motsvarande 180 hp. Urval: Högskolepoäng, max 225 hp Bättre i skolan med test - Debatt I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande). Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall. Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Detta kan handla om att inte presenteras en lösning utan själv uppmuntras att generera den eller att sätta in ny information i ett större känt sammanhang. Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande. Är testbaserad inlärning gynnsam för alla?
Tankar om lärstilar är inte vetenskap | Lärarnas tidning När det gäller psykologisk kunskap är gränsen ofta suddig mellan seriös vetenskap och populärvetenskap som säljer ett budskap på en marknad för idéer. Suget efter enkla lösningar på svåra problem är stort och en vetenskaplig dräkt ger tyngd och trovärdighet. När idén om lärstilar nu debatteras är därför den viktigaste frågan på vilken sida av denna gräns som teorin befinner sig. Lärstilsförespråkarna levererar – som jag ser det – enkla, ovetenskapliga svar på komplicerade problem. Självklart lär vi oss på olika sätt. Det har i dag blivit allt svårare att ringa in begreppet lärstilar. Följden blir att teorin om individuella lärstilar inte ger oss någon användbar kunskap. Under de senaste årtiondena har man vid Göteborgs universitet, under ledning av professor Ference Marton, ägnat sig åt just innehållet i elevers föreställningar. RIGMOR LINDELÖF Lärare, psykolog
Enbart vetenskaplig forskning eller ett djupare perspektiv? | #skolvåren Krönikör: Rebecka Koritz. Jag har via twitter sett många frågeställningar som jag tycker är både intressanta och relevanta. Ett ämne som verkligen triggade igång mig, var huruvida enbart vetenskaplig forskning ska ligga till grund för skolan eller om det finns andra områden som kan lyfta perspektivet. Jag blir alltid nyfiken när jag stöter på den här typen av tankar, för jag vill förstå hur det tänks: Skulle endast vetenskap bestämma vad som lärs ut och hur, eller skulle grunden skolan står på baseras på vetenskapliga forskningresultat? Svaren jag fick varierade, så jag gick vidare till Nationalencyklopedin för att ta reda på vad ”vetenskap” egentligen är: ”organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Med den här definitionen i bakfickan, tycker jag att det är ganska tydligt att det är alltför lätt att höja forskning och vetenskap till skyarna och tro att vi där kan hitta alla svaren.
Tidigare webbseminarier Här publiceras tidigare webbseminarier. Tänk på att webbseminarierna speglar de förhållanden som rådde då de spelades in. HODA- Hörteknik i skolan och dess användning i skolan Sändes måndagen den 13 april 2015. Håkan Bergkvist, samordnare för Auditiv miljö, föreläser om HODA-rapporten som släpptes i början av mars 2015. Hur kan elever med hörselnedsättning få en fungerande skolvardag, där förutsättningar för delaktighet finns? Se webbseminariet via länk <p>Filmen kan kräva JavaScript för att kunna visas</p> Presentation (PDF-dokument, 1,4 MB) Lärares verktyg i bedömningsprocessen Sändes onsdagen den 11 mars 2015. Se webbseminariet via länk Presentation (PDF-dokument, 303 kB) SiS-bidrag till projekt för utveckling av lärmiljöer Sändes tisdagen den 10 februari 2015. Se webbseminariet via länk Presentation från webbseminariet (PDF-dokument, 1,0 MB) När skolan inte räcker till Björn Wickströms presentation (PDF-dokument, 578 kB) Malin Gren Landells presentation (PDF-dokument, 2,9 MB)