Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens. Evidens kommer ursprungligen från det medicinska området. Vetenskaplig grund Om utbildningen ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och utformning. Ett krav är att skolan ska använda ett vetenskapligt förhållningssätt. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att skolan tar del av nya vetenskapliga rön. Beprövad erfarenhet Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Allas ansvar Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet
Mitt universitet En läsande klass - föreläsning med Martin Widmark och Malin Gonzales Författaren Martin Widmark och läraren Malin Gonzales berättar om läsförståelse och initiativet En läsande klass. Föreläsningen är ca två timmar lång. En läsande klass har initierats av barnboksförfattaren Martin Widmark, och syftar till att öka svenska elevers läsförståelse. Genom en mycket konkret studiehandledning med lektionsförslag knutna till en stor variation texter, upplåtna till projektet av barnboksförfattare och illustratörer, är tanken att alla landets lärare ska få inspiration och idéer kring hur de kan undervisa i läsförståelsestrategier. Studiehandledningen är författad av fem erfarna pedagoger, och finns tillgänglig på www.enlasandeklass.se tillsammans med de tillhörande texterna. Martin Widmark är mest känd som skaparen av böckerna om LasseMajas detektivbyrå, men även andra bokserier som den om monsteragent Nelly Rapp och Halvdan Viking. Föreläsningen arrangerades av satsningen En läsande klass tillsammans med nätverket Sol-i-Värmland och RUC.
Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter. Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. I sin senaste studie har Catharina Tjernberg tittat på varför yrkesskickliga lärare jobbar som de gör i klassrummen. – I min studie blir det tydligt att den erfarenhetsbaserade kunskapen som överförs mellan lärare är minst lika viktig som den teoretiska, säger hon. Catharina Tjernberg har gjort en praktikorienterad studie på en skola där hon dels har observerat hur lärarna arbetar på lektionerna, dels har samtalat med dem om det pedagogiska arbetet. Den skola Catharina Tjernberg har studerat har utvecklat en modell där lärarna följer varandras lektioner. – Det här har gjort att man har medvetandegjort saker för varandra, säger Catharina Tjernberg.
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Även om forskningsresultat kan ifrågasättas och tolkas på olika sätt pekar deras omfattande översikt på några centrala faktorer som de som ansvarar för undervisningen på en enskild skola, alltså huvudmän och rektorer, kan utgå ifrån i arbetet med att förbättra verksamheten. Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:
”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Till de mer fantasifulla förslagen finns att försämringen är en naturlig del av samhällsutvecklingen då tekniken gjort kunskaper överflödiga eftersom kunskaperna bara ligger ett musklick bort (DN 21/12), att politiker missbrukat entreprenörskapets möjligheter (DN 23/12) samt att det kanske är i länders välstånd som förklaringarna ligger (SvD 23/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild.
Horizon The NMC Horizon Project is a global ongoing research initiative that explores the trends, challenges, and technology developments likely to have an impact on teaching, learning, and creative inquiry. Founded in 2002, it uniquely provides a cross-sector view of disruptors in higher education, K-12, academic & research libraries, and museums, with NMC Horizon Report editions that focus on each. Subsequent virtual events in the NMC Beyond the Horizon series delve deeper into the subject matter, offering opportunities for participants to collaborate on devising strategies that solve pressing challenges and create better experiences for learners. Anyone with a stake in making teaching and learning more engaging, inclusive, and relevant can improve their knowledge and enhance their leadership via NMC Horizon Project resources. Each publication is published with an open license to promote sharing, remixing, and adapting. Get Involved:
Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Varför blev du intresserad av ämnet? - Jag var lärare från början och hade en matte- och fysiktjänst på högstadiet i fem år. Vad handlar avhandlingen om? - Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar som baseras på den svenska empirin i ROSE-projektet. Vilka är de viktigaste resultaten? - Eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vad överraskade dig? - Att det var en sådan perfekt matchning med medierna. Vem har nytta av dina resultat? - Skolverket och Skolinspektionen, som har uppdraget att utveckla undervisningen. Din forskning har blivit vida uppmärksammad. - Nej, jag hade ingen känsla av det. Gunilla Nordin
Forskning ska göra skolan bättre - Curie Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever. Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. – Men det går inte bara att servera lärarna ett forskningsresultat och säga att ”Så här ska ni göra”. Uppdrag av regeringen Vetenskapsrådet fick i höstas regeringens uppdrag att dels underlätta den nya myndighetens initiala arbete genom att undersöka relevanta frågeställningar och metoder, dels ta fram exempel på kartläggning av forskningsresultat inom utbildningsvetenskap. – Lärandet är ju fortfarande en ”svart låda”.
It feels as though we learn better via our preferred learning style, but we don’t – Research Digest By Christian Jarrett The idea that we learn more effectively when we’re taught via our preferred “learning style” – such as through pictures, written words, or by sound – is popular with students and teachers alike. A recent survey found that 93 per cent of British teachers believe in the idea. But time and again laboratory tests have failed to find support for the concept of learning styles. In fact, the most effective learning modality usually depends on the nature of the material to be learned. So why does the myth of learning styles refuse to die? Abby Knoll and her colleagues at Central Michigan University began by asking 52 female students to complete a questionnaire designed to establish how much they like learning through written words and how much they prefer to learn through pictures. During this study phase, the researchers gauged the participants’ subjective sense of learning. This study isn’t the final word on why the concept of learning styles is so popular. Related Dr.
Hur ska ny kunskap komma till nytta i skolan? Genom forskning får vi hela tiden ny kunskap som kan vara till nytta för skolan. Men att omsätta ny kunskap i praktisk användning är ofta en svår konst som kräver god organisation och ihärdighet. För att ny kunskap ska komma eleverna till del behövs ett mer strukturerat arbete och delat ansvar, enligt en ny rapport som utbildningsutskottet har låtit göra. Tidsbrist och avsaknad av struktur ses som hinder En klar majoritet av lärarna upplever att de har behov av ny kunskap för att kunna utveckla utbildningen. Enligt enkäten med lärare och skolledare upplever en stor majoritet att de har behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla utbildningen. Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Kritiskt förhållningssätt Många skolor vill ha stöd för att tolka vad det innebär i praktiken att utbildningen enligt den nya skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Praktiknära forskning och nya arbetsmetoder
Forskning lyfter skolvardagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Ställningstagandena finns sammanfattade nedan och som introduktion till begreppen har Skolverket också tagit fram tre filmer som belyser vart och ett av begreppen ur olika synvinklar. Läs här: Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens Ny bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Ny bok: Forskning för klassrummet Film – en bra start för dialog Skolverket har producerat ett antal filmer.
Startsidan - lararesyrkesetik.se Bättre i skolan med test - Debatt I dagarna publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift (PNAS) en stor analys av totalt 225 studier som presenterar resultat på hur väl elever klarar examinationer i ämnen som teknologi och matematik i relation till undervisningsform (traditionell föreläsning kontra mer studentaktiverande). Resultaten pekar entydigt på att en pedagogik som bygger på ett aktivt lärande är den klassrumsundervisningsform som ger bäst utfall. Fynden är väl i linje med decenniers forskning inom kognitiv psykologi, som visar att minnet stärks om inlärningssituationen utformas så att den minskar passivt mottagande av information och i stället inbjuder till olika former av aktivitet. Detta kan handla om att inte presenteras en lösning utan själv uppmuntras att generera den eller att sätta in ny information i ett större känt sammanhang. Av de tekniker som granskades var det endast två som bedömdes ha god potential för hållbart lärande. Är testbaserad inlärning gynnsam för alla?