Tydligare andraspråksperspektiv i Skolverkets kursplaneförslag Det är glädjande att Skolverket har valt att skriva fram andraspråksperspektivet tydligare i kursplanen i svenska som andraspråk. Som NC tidigare har kommenterat är det oerhört viktigt att synliggöra och konkretisera vad undervisning i svenska som andraspråk behöver innehålla i jämförelse med undervisning i ämnet svenska. I vår remiss underströk vi vikten av att en kursplan i svenska som andraspråk behöver ha ett tydligt andraspråksperspektiv, framförallt i ämnets syfte och kunskapskrav. Vi menade även att det är problematiskt att kunskapskraven är nästintill identiska i svenska som andraspråk och svenska. I det förslag som Skolverket nu har lämnat över till regeringen finns vissa förändringar som är värda att lyfta fram. Sammanställning av likheter och skillnader mellan svenska som andraspråk och svenska Andraspråkperspektiv i sva-ämnets syfte "Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Skillnader i kunskapskrav
Språkutvecklingsplan - Svedala kommun Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lärverktyg Modersmål
Vi och Dom - pedagogiskt material om hatbrott | Polismuseet Polismuseets pedagogiska material Vi och dom består av filmer, ljudberättelser och diskussionsunderlag så att du som lärare kan prata om hatbrott med din klass direkt i klassrummet. Målgrupp: Åk 7-9 och gymnasiet Hur agerar vi i skolan runt hatbrott? Med hjälp av Polismuseets utbildningsmaterial bestående av filmer, ljudberättelser och diskussionsunderlag kan du som lärare på ett tryggt och pedagogiskt sätt utbilda och diskutera hatbrott med din klass. Materialet, som tagits fram av Polismuseet tillsammans med poliser och forskare, beskriver hatbrottets natur, hur polisen arbetar och hur rättskedjan ser ut. Men det handlar också om dig och oss alla och vad vi kan göra om vi blir vittne eller utsätts för hatbrott. Allt ni behöver finnas här. Pedagogiskt material: Utbildningsmaterial För lärare: LärarhandledningHatbrott i historien: Tidslinje Filmer Vad säger forskningen? Om fördomar: Hur hänger fördomar och hatbrott ihop? Vad gör du? Vad gör du? Vad gör du? Vad gör du? Vad gör du?
Hur fattigdom kan påverka språkutveckling Jensen, Barens och Nelson försöker illustrera hur inre och yttre faktorer samverkar och hur interaktionen mellan dessa ger varje individ möjlighet till motståndskraft eller ökar sårbarheten när de utsätts för en eller flera riskfaktorer. Den här modellen betonar att faktorerna fungerar medierande - dvs förhållandena mellan t.ex. fattigdom och språkutveckling är inte 1 till 1, utan många olika saker finns "emellan" och påverkar t.ex. språk- läs- och skrivutveckling indirekt. Detta knyter tillbaka till något som också Andersson och kollegor (2019) lyfte i sin artikel - detta med “dubbel utsatthet” (eller trippel utsatthet). Att inte ha föräldrar som pratar majoritetsspråket OCH att själv eller att ens föräldrar varit utsatt för trauma (t.ex. genom krig och flykt) och stressen som det innebär, OCH befinna sig i socioekonomisk utsatthet försvårar självklart ytterligare en optimal språkutveckling. Dessa siffror belyser resultaten av Andersson och kollegor (2019) ännu mer tycker jag. /Anna Eva
Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar – Specialpedagog på gymnasiet “Hur ska det vara möjligt att ha koll på alla elevers extra anpassningar?” En fråga som de allra flesta specialpedagoger någon gång fått. På många sätt en berättigad fråga. På gymnasiet är klasserna ofta stora, varje lärare har vanligtvis flera olika kurser och träffar ett stort antal elever varje vecka. Analyserar vi vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har, får vi en bild av vad gruppen behöver. En gemensam bas – Hur skapar jag den? Nedan följer några punkter att tänka på: Vilka extra anpassningar kan jag få in i min gemensamma bas? Och tänk på att ge eleverna tydlig och positiv feedback, undvik att prata i allt för allmänna ordalag. På många skolor finns det mallar för färdiga extra anpassningar och det är lätt att kryssa i. Denna bild som kommer från SPSM visar en målbild för Ledning och stimulans – Extra anpassningar – Särskilt stöd. För att reflektera över hur det ser ut på din skola kan följande bild vara som en utgångspunkt för hur ert fortsatta arbete:
Läromedel vi rekommenderar - ny version Mikaels Skola – Mikael Bruér – SO-lärare år 7-9 Epoch Times | Petra Krantz Lindgren: Tips för mer konstruktiva samtal mellan pedagoger och föräldrar Jag möter ofta både föräldrar och pedagoger som säger ungefär så här efter gemensamma möten i skolans och förskolans värld: – Hon lyssnade inte på vad jag sa!– Han gick i försvar med en gång.– Jag tror inte ens hon försökte förstå vad jag menade. Det är ledsamt, eftersom möten mellan föräldrar och pedagoger vanligen handlar om barn som på något sätt mår dåligt eller är i behov av stöd. – Vad skall man göra? När möten inte resulterar i en upplevelse av kontakt ligger det nära till hands att skylla på den andra parten. Det är möjligt att öka chansen att nå kontakt med den man pratar genom att uttrycka faktabaserade observationer. I den här artikeln skall jag dela med mig att tre ”livbojar” som jag försöker hålla mig stenhårt i när jag kommunicerar med andra människor om sådant som är känslomässigt laddat och viktigt. 1. Med observationer menar jag faktiska iakttagelser som: Observationer är fria från värderingar och lämnar litet utrymme för ifrågasättande och diskussion. 2. 3. 1.
Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång Stödtecken - en sorts visuellt stöd I resten av mitt inlägg tänkte jag diskutera användningen av en sorts visuellt stöd: stödtecken eller TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). TAKK är relativt vanligt i förskolan, i språkklasser/språkskolor och i särskolan, men enligt min erfarenhet lite ovanligare i “vanliga” grundskolan. När en pedagog använder TAKK innebär det att tecken görs för centrala ord och begrepp samtidigt som man pratar. Det gör att eleven får ett visuellt stöd till betydelsen, och gör också ofta att taltempot sänks hos den som talar och tecknar, vilket också ger mer tid till språklig bearbetning. TAKK kan också användas av barn och elever själva istället för, eller tillsammans med talat språk. Vad visar tidigare forskning? Berkel-van Hoof och kollegor (2019) börjar med att ge en översikt av tidigare forskning som visar att användning av gester eller stödtecken stöttar ordinlärning hos förskolebarn med typisk språkutveckling (t.ex. Metod Resultat
Första veckorna i skolan Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. Här är två förslag från tidigare inlägg: Gruppstärkande övningar och kooperativa lekar. Exempel 1 Feedback: Eleverna har en uppgift att skriva en reflekterande text kring ett kapitel de just läst i en litterär bok. Exempel 2 Enas! Exempel 3 Hitta en kompis Exempel 4 Intervju Här är en utskriftsbar version! Källa: Fischer & Frey – First 20 days in school