Hur att förbereda en text i undervisningenön Jag ska visa hur jag förbereder mina textpresentationer, alltså även de jag gör i högläst form. Jag bekantar mig alltid noggrant för att förstå hur jag ska undervisa om texten. Jag gör det i undervisningar kring högläsningtexter som jag läser för elevernautvalda texter för eleverna att läsaför att analysera texterna och dess svårigheter innan jag ger dem till elevernaför att bedöma lärarinsatser – dvs – vad jag måste göra och undersöka av texten för att eleverna ska förstå den och utmanas i dendå jag köper in böcker till mina klasser… jag går igenom faktatexter, matematiktexter på motsvarande sätt.Jag tar en liten del av texten. Den text jag nu presenterar har jag gjort i undervisning med elever men också i undervisning av lärare. Låt oss titta på vad jag gör: Detta är inledningen till boken Pusspojken av Ulf Stark, 2010. Vad säger oss namnet Bo- Sture? IDE och tanke kring elevaktiviteter utöver detta samtal om den här texten är ovan: ELEVARBETEN med fokus på Ulf Starks författarskap:
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn.
På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? Det varierar i vilken utsträckning läromedel styr undervisningen. I vissa ämnen är läromedlet, oftast en lärobok, ryggraden som löper genom hela undervisningen, medan man i andra ämnen använder läromedlen som referenser att hämta fakta ur. Forskningen visar att få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker. Detta visar studier från såväl Sverige som Norge. En stor andel av lärarna planerar undervisningen efter läroboken. Generellt har läromedel visat sig vara mer styrande i naturorienterade ämnen och matematik och mindre i samhällsorienterade ämnen. Läroboksstyrd undervisning i historia och matematik Historia är ett ämne där läroboken under 1900-talet har haft en dominerande ställning, där läraren i mycket hög utsträckning använt läroboken för planeringen av sin undervisning. I matematikundervisningen har läroboken visat sig styra i hög utsträckning. Färdiga uppgifter kan både ge stöd och problem Många forskare är överens om att det finns väldigt mycket bra läroböcker.
Lässpelet : LärandeLek Kan man verkligen läsa hundra gånger? Hur lång tid tar det? Om man räknar allt man läser och även räknar de sagor man lyssnar på, så går det! Det här är en utmaning som lockar ditt barn att läsa, läsa och fortsätta att läsa. Genom att sätta ett kryss på spelplanen varje gång hon läser märker ditt barn snabbt hur mycket och ofta hon faktiskt läser. Lässpelet är inspirerat av den senaste forskningen inom läsutveckling och därför möter ni våra Bokkamrater för första gången här. Syfte med leken Syftet med lässpelet är att hjälpa ditt barn över läströskeln och bli en ”lustläsare” som läser självmant och av egen lust. Läs mer om ditt barns läsutveckling här. Hur leken går till Spelplanen innehåller tre olika händelsesteg. Visa ditt barn lässpelet och samtala om vad som ska ske på de olika stegen och när hon har vunnit. När ditt barn har läst 100 gånger är hon en dubbel vinnare. Lycka till! Ladda ner lässpelet som pdf här. Du får bra barnboktips här.
Datorerna utmanar skrivandet – Det här är ett outforskat område, men det behöver uppmärksammas. Det digitala skrivandet påverkar elevernas skrivande med andra förutsättningar än vad tidigare forskning har undersökt. Nu använder nio av tio gymnasieelever datorer när de ska skriva i svenskundervisningen. – Mina resultat visar att skolan måste ha ett tydligare literacy-perspektiv i svenskundervisningen, att språkandet handlar om hela processen att läsa, att skriva, att tala och att lyssna samt i vilken miljö och med vilka hjälpmedel det sker, säger Marie Nordmark, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet har studerat skrivprocessen i svenskundervisningen. Hon har gjort en etnografisk studie i tre gymnasieklasser vid två skolor under en hel termin. – Det digitala skrivandet är väldigt komplext. Traditionellt har elever fått lära sig att lägga ned mycket möda på att förbereda sitt skrivande, göra en disposition där de först tänker igenom det som ska skrivas. – Datorer är bra redskap för skrivandet.
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han?
Är pojkar sämre på att läsa än flickor? Enligt internationella studier har flickor betydligt bättre kunskaper i läsförståelse än pojkar. När det gäller könsskillnaden i läsförståelse följer den samma utveckling i nästan alla länder. I den PISA-studie som presenterades i december 2010 visade det sig också att skillnaden i Sverige mellan könen är betydligt större än OECD-genomsnittet. Nästan en fjärdedel av pojkarna som deltog i testet 2009 nådde inte nivån, som enligt Skolverkets definition är nödvändig som bas för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. I sökandet efter tänkbara förklaringar har forskarna hittat ett litet, men ganska svagt samband mellan kön, socioekonomisk bakgrund och läsförståelse. En "riskgrupp" när det gäller dålig läsförståelse är kombinationen lågutbildad arbetsklassbakgrund och pojkar. Under 2010 kom två rapporter från Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, om forskning kring könsskillnader i skolprestationer. Ett annat begrepp som dyker upp är "antipluggkultur". Rapporterna:
Boktips kring jul och advent - f r alla ldrar Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodén Vid midnatt anländer Stella, Issa och Mago till Stockholms central. Vart ska de nu ta vägen? På centralen träffar de en tiggare. LYSSNA på DN.se Tro på tomten av Lotta Olsson och Benjamin Chaud Adventsstjärnorna fungerar inte, stearinljusen slocknar hela tiden, lussekatterna smakar bajs och granarna tappar alla barren. Jul i Stora Skogen av Ulf Stark och Eva Eriksson Vrese är en sur tomte som helst vill ha det tyst och lugnt. Tomtemaskinen av Sven Nordqvist Pettson har bekymmer med tomten. God Jul av Arne Norlin Olle har längtat så efter julafton. God jul, Lilla Lök av Frida Nilsson och Maria Nilsson Thore Lilla Lök har ingen pappa. Herr Fikonhatt och slottet Thufve av Annelis Johansson Wilhelms pappa visar stolt och glad den gamla teater han just köpt. Efterlysta: Harry Hansson och jag av Elin Lindell Jördis bästa kompis åker till Kina över jullovet. Lilla E ger sig ut på resa av Charlotta Lannebo Lilla E får en fin grön resväska i julklapp.
Lärare får F i betygsättning - Annika Sjödahl ”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”. Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Stöd för att öka trovärdigheten och samstämmigheten En viktig fråga att ställa sig kring citaten ovan är att de utgår från föreställningar av vad som gäller. Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd.
Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. - Läsning kräver lite tid och engagemang. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. *Finns ej att tillgå i bokhandeln. Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
Homonymer Jag hade lagt undan H schemat. Var lite fundersam på det här med Homonymer. Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord. Underskatta aldrig dina elever Christer. Eller underskatta är kanske inte helt rätt. För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan. Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker. Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag. – Christer, jag har en homonym. – Åh, låt höra! Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla. Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild. Arbeta med homonymer i årskurs ett. Helt galet roligt! Grundskollärare Sv/So 1-7 Har arbetat som mellanstadielärare i över tio år, men är numera på lågstadiet.
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter.