background preloader

Skolforskning

Skolforskning
Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. 2. 3. Ett citat från Nya Zeeland ”Det var naivt att tro att resultaten i klassrummen skulle förbättras bara för att vi omorganiserade vår skolstruktur”. De elever som får dåliga lärare i början av sin skolgång har svårt att ta igen det högre upp i skolåren. Related:  Nice sites & blogsForskning

House of Lena Lo "Det är dags att kritiskt granska John Hattie" Bild: Ulf Frödin Jag var med om en intressant erfarenhet nyligen när jag föreläste för en grupp rektorer i Stockholm. Jag nämnde att jag skrivit en blogg med det som jag tyckte lite fyndiga namnet Att bli lite i hatten av Hattie. ”Vad bra att någon är kritisk till Hattie”, sa en av åhörarna, ”här är han som en gud.” Några som tagit emot John Hattie med öppna armar är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som presenterar hans studie i rapporten Synligt lärande – Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. För det första undersöker han endast påverkan på utbildningsprestationer. Man borde ha frågat sig om det som är effektivt för att höja kunskapsprestationerna också är funktionellt vad gäller hela det bredare uppdraget. För det andra drar John Hattie alldeles för långtgående slutsatser. Hattie tar helt enkelt medelvärdet av dessa båda metaanalyser och därmed kan ”upptäckande undervisning” avfärdas. Mitt andra exempel rör problembaserat lärande.

Öppna jämförelser: grundskola 2016 Rapporten Öppna jämförelser – Grundskola 2016 (PDF, nytt fönster I rapportens tabellbilagor redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Tabellbilagor Analyshandbok för kommuner. Handbok för Öppna jämförelser grund- och gymnasieskola (PDF, nytt fönster) Sedan 2012 har elevenkäten Elevernas syn på undervisning ingått som en del i Öppna jämförelser.

Min undervisning | i svenska och engelska Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Nyckelkompetenser bör förvärvas av unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande, vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter. Tillgodogörandet av nyckelkompetenser passar in på jämlikhetsprincipen om principen om lika tillgång för alla. Åtta nyckelkompetenser En europeiskt referensram för EU-länderna och kommissionen Bakgrund

Bo Hejlskov Elvén – Om lågaffektivt bemötande Mias klassrum | Språket i klassrummet, skolan, samhället och världen. Den digitala kompetensen – Om skolans nya utmaning I en rad forskningsrapporter framkommer det att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. Att kunna röra sig i en värld med heterogenitet, relativism, ökad konkurrens, interaktivitet och teknologi kräver tydligen sitt. De gamla grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna (The three R’s) gäller fortfarande men räcker inte längre menar man. I stället krävs fördjupande kunskaper, då varje grundläggande förmåga har ett vitt spann över ytterligare förmågor som i sin tur bottnar i andra. Ta genrekunskap och kritisk läsning som exempel. Den digitala utvecklingen kräver alltså inte bara fördjupade kunskaper utan har bidragit med att krav på helt nya förmågor tillkommit. Detta gällde visserligen partipolitik och arbetsmarknadspolitik men kan också säga någonting om skolan. Inom forskningen av språk och dess utveckling trycks det starkt på att språk och kunskap ska följas åt och utvecklas samtidigt som om de vore två sidor av samma mynt.

Marcus Oscarsson - Inlägg Sara Bruuns klassrum Bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det och hur kan man göra? I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Tanken är att översikten ska inspirera lärare och rektorer i deras arbete, och vara ett underlag för diskussioner på skolor och hos huvudmän om hur man kan förankra skolverksamheternas vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet. Nedan följer ett smakprov ur boken: ”Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. Forskning för klassrummet Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.

An Ethical Island | How to Teach Without a Lecture and other fun

Related: