Hem - Historiska Bronsåldern och järnåldern För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.
Animated science - Magma: Jordklotets berättelse Tecknad film. Jordklotet berättar om sin födelse, hur solen bildades och hur månen kom till. Animation: Maria Beskow. Röst: Malin Halland. Manus: Helen Rundgren. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Stjärnor och planeter (LättLäst) Stjärnor och planeter (LättLäst) Det finns en sol och 8 planeter i vårt solsystem. Planeterna snurrar runt solen i banor. Planeterna ligger i den här ordningen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Tidigare fanns en planet till. Den hette Pluto. Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. Solen är egentligen en stjärna. Gravitation En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår. Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen mindre. Här kan du räkna ut hur mycket du väger på andra himlakroppar:www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/? Astronauter Hur är livet som astronaut? För att kunna bli astronaut måste man ha nästan perfekt hälsa. Det är viktigt att astronauterna bygger upp sina muskler. Hur funkar det i rymden? Väl uppe i rymden är allting tyngdlöst. De enklaste vardagssysslor blir svåra i rymden.
Läs- och skrivundervisning Järnålder - Historiska Järnåldern i Skandinavien är mellan 500 f Kr och 1050 e Kr.Det är den tiden när järnet börjar bli vanligt i Skandinavien.Tiden 500 f Kr–550 e Kr kallas för äldre järnåldern.Tiden 550–1050 kallas för yngre järnåldern.Järnåldern slutar med vikingatiden och går över i medeltiden. Silverskatt hittad på Gotland Järnåldern i Norden är alltså cirka 1 500 år.Det är en lång tid. I övriga världen hinner mycket hända:I Kina börjar man bygga den kinesiska muren.Alexander den store föds och dör.Det romerska riket skapas och går under.Den kristna kyrkan växer fram i Europa. Folket som levde i Norden tänkte inte på åldrar.De sa inte att de levde på järnåldern.Orden sten-, brons- och järnåldern är mycket yngre.Det är senare generationer som delar in tiden i epoker.Det är lättare att förstå historien då. På järnåldern var inte allt gjort av järn.Det fanns bronsföremål och keramik.Men det mesta var gjort av sten, trä, horn eller ben. Gå vidare till äldre järnåldern »
Tidsskala För Fanerozoikum finns också en betydligt mer detaljerad indelning i eror, perioder, epoker och åldrar (eng. "ages"). Fanerozoikum indelas således i de tre erorna Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum, vilka i sin tur indelats i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertär och Kvartär. Den tidsskala som utvecklades i England var ursprungligen en relativ tidsskala, men med tiden har man satt absoluta åldrar på gränserna mellan de olika geologiska perioderna genom radiometrisk datering av nyckelbergarter. Även för Proterozoikum och Arkeikum har den internationella stratigrafiska kommissionen utarbetat en mer detaljerad indelning i eror, och för Proterozoikum också i perioder, men denna har ännu inte kommit i så allmänt bruk och redovisas inte i tabellen. Läs mer:International Stratigraphic Chart (IUGS)
Terra Scaniae - Ravna, del 2 Skriven av Åsa Storck Faktamaterial inlämnat av Barbro Lindahl Jensen Lyssna på berättelsen Ravna fortsätter färden mot Bålabackarna. Men för att komma vidare måste de flottas över ån. Hela förmiddagen går Ravna och mamma i rask takt. Snart öppnar sig landskapet och havet skymtar. Mamma och Ravna tar en bit bröd att tugga på medan de vandrar vidare. Ravna hör vattnets porlande strax innan de är framme vid ån. Ravna har träffat flottmannen flera gånger förut. Flottmannen pratar och skrattar och hans ögon far runt överallt, snokar och letar. Hon lyssnar när han skryter och berättar sina historier. Så är de över ån och går vidare. Strax innan de är framme vid mosterns hus, går de ifatt en vagn. Mamma går fram för att tala med honom. När mamma kommer tillbaka ler hon stort. – Jodå, viskar hon till Ravna. Bronsgjutaren har stannat sin vagn, så mamma och Ravna går förbi. – Vi ses vid Bålabackarna! Då får Ravna en knuff av mamma och vaknar till liv igen. Ravna ler för sig själv.
Världshaven, Maneter Maneter Maneterna tillhör nässeldjuren. De ser ut som små geleklumpar som bobbar runt i vattnet. De är långsamma simmare som oftast glider runt i haven med havsströmmarna. Det gör att de ibland kan dyka upp i stora mängder. Här i Sverige är det vanligt att man ser flockar av öronmaneter på västkusten om somrarna. Maneterna består till största delen av en stor slöjliknande klocka som används till att fånga små bytesdjur med. Maneterna börjar sin utveckling som små larver som kallas polyper. Öronmaneten Den maneten man oftast ser i svenska vatten är öronmaneten. Den kan bli upp till 25 cm i diameter, i sällsynta fall 40 cm. På undersidan finns fyra armar med munnar. Lysmaneten Lysmaneten är en annan liten manet med en klocka på 5-7 cm. Den hittas vid ytan och är särskilt vanlig i Medelhavet. Om nätterna lyser den upp i ett starkt sken som kommer från dess nässelceller. Portugisisk örlogsmannen Den portugisiske örlogsmannen är ett av världens farligaste havsdjur. Lejonmansmaneten Brännmaneterna
Yngre järnålder - Historiska Tiden mellan 500 f Kr och 1050 e Kr kallas i Skandinavien för järnålder. Det är den period då järnet blir allt vanligare i denna del av världen. Men det är också en tid då runskriften skapas, skandinaver deltar som soldater i den romerska armén, de första stadsliknande bebyggelserna uppförs och den kristna tron börjar anammas i Skandinavien. Järnålderna är en dynamisk period inom vilken det både finns många likheter genom århundradena samtidigt som många stora förändringar också sker. Här har vi samlat texter om järnålder som rör både stort och smått. För järnåldern har arkeologerna skapat flera kortare tidsindelningar som fungerar som ett slags verktyg för att hålla ordning på de långa tidsperspektiv man arbetar med. folkvandringstid, 375–550 e Kr vendeltid, 550–800 e Kr vikingatid, 800–1050 e Kr Namnen kan upplevas som något kryptiska och kommer därför att förklaras lite närmre här. Folkvandringstid och Vendeltid En av de praktfulla hjälmarna från båt-gravarna i Vendel, Uppland. Vikingatid
Ung Ekonomi, Byteshandel Byteshandel Långt, långt innan vi hade sedlar och mynt så fanns det ändå ekonomi. Man bytte helt enkelt saker med varandra. Kanske en jägare kunde byta en hare mot fisk från en fiskare. Den tidigaste byteshandeln handlade troligen om sånt som man inte kunde klara sig utan i livet –mat. Men det kunde hända att jägaren började fundera på hur många fiskar hans hare var värd. Byteshandel var något som människan snabbt lärde sig utnyttja. Under stenåldern var byteshandeln viktig. IndianpengarVissa folkslag behöll systemet med byteshandel längre än andra. Det närmsta indianerna hade till pengar var Wampum-pärlorna, som gjordes av musselskal. SlavhandelMan kunde också handla med tjänster, det vill säga att någon åtog sig att utföra arbete i utbyte mot något man ville ha. I krig var det viktigt att ta många slavar eftersom det var ett sätt att bättra på sin inkomst.