Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse
Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse. Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska.
Språkstöttning med stödmallar
Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar.
Bokslukarsällskapet
Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan:
Skolbiblistans wiki - Boksamtal - Chambers
År 1-4 Petter Lidbeck - Anna Larssons hemliga dagbok 1-3 Frida Nilsson - Apstjärnan 1-3 Matter - Får i stövlar 2 Steinsdóttir - Ängeln i trapphuset 2-3 Håkan Jaensson - Bullers bluff m.fl 2-4 Shemin - De små ryttarna 2-4 Per Nilsson - Flickan jag älskar heter Milena 2-4 Per Nilsson - Inte som andra 3-4 Per Nilsson - Hälften har pinne 3-4 Babbitt - Speldosan 3-5 Colfer - Legenden om potatishäxan 4 Mats Wänblad - Hög press 3-4 Tove Jansson - Farlig midsommar, t ex 2-6 År 4-6 French - Hitlers dotter 4-5 Karlsson - Om man heter Robin 4-5 Rick Riordan - Född till hjälte 4-6 Talvik - Doften av vanilj 4-6 Novell: Per Olov Enquist - Mannen i båten 4-6 Lidbeck - Flickan utan minne 5 Morgenstern - Hemliga brev 5-6 Mikael Engström – Isdraken 5-6 Lois Lowry - Den utvalde 5-6 Per Nilsson - Baklängeslivet 5-6 Almand - Han hette Skellig 6 Den där Jenny - Eva Wikander 6 Jag ska döda dom - Eva Wikander 6 Sofia Nordin - Nästanhuset 6 Whyman - Rätt att döda 6
Skola
Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter
I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet?
Alléskolans bibliotek
Syfte: Det är viktigt att lära sig att hitta i biblioteket. Genom att lära sig att hitta fysiskt i biblioteket tränas också elevernas förståelse för att information är organiserad och sökbar. Allébibblans idé är att eleverna ska bli så självständiga som möjligt i sin informationssökning.
Om läsambassadören
Läsambassadören ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även att inspirerar vuxna att främja ungas läsning och verkar för att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteraturen. En viktig målgrupp är barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning. Inom ramen för uppdraget ska läsambassadören medverka på mässor, bokfestivaler, konferenser och andra offentliga arenor runt om i Sverige och prata om läsning och litteratur för unga.
Lässatsning för att stimulera fler barn och unga att läsa mer
En god läsförmåga är grundläggande för att barn ska klara kunskapskraven i skolan. I regeringens särskilda lässatsning samlas skola, kultur, idrott och föreningsliv för läsfrämjande insatser under paraplyet "Hela Sverige läser med barnen". Inom ramen för satsningen kommer höstlovet stärkas som ett läslov, en läsdelegation har tillsatts och regeringen utvidgar de pågående satsningarna Bokstart och Läslyftet. - Det brukar sägas att det krävs 5000 timmar för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Alla de timmarna ryms inte i skolans schema. Vi ska läsa mer i skolan, men vi måste också läsa mer hemma och alla barn – oavsett hur många böcker man har i bokhyllan hemma – måste oftare hamna i situationer där man kan upptäcka läsning, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning
Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ...
Skolbibliotek i världsklass 2017
Hälften av alla elever saknar tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. Men det finns goda förebilder och de vill DIK hylla! Utmärkelsen har delats ut vid fem tillfällen och här presenteras hela listan för året. Årets nomineringar kännetecknas av att det i år finns en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet (MIK).
Boksamtal á la Chambers
197 kandidater finns det till ALMA 2015 enligt nomineringslistan. Det är ganska många! Men en sticker ut lite – han är nämligen nominerad två gånger. Aidan Chambers, från England, står på listan både som författare och, tillsammans med sin fru Nancy, som läsfrämjare.
