Flippad undervisning

Jag begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas. För dina elevers skull. Igår hade jag äran att vara en av tre huvudtalare på Skolverkets konferens om svensk forskning om 1:1. De två andra talarna var Susanne Kjällander och Åke Grönlund. Tillsammans gav vi tre forskningsbilder, utifrån skilda perspektiv, som lyfte fram såväl likheter som skillnader i våra resultat. Marie Linder har satt ihop en Storify med presentationerna, en videoinspelning och sammanfattningar av dagen. Berner Lindström gjorde sist på dagen en summering och pekade bland annat på det intressanta faktum att utöver att det är stor skillnad mellan beredskap, kunskaper och attityder mellan skolor i Sverige, är det också stora skillnader INOM skolor.

Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Det finns elever som verkar sakna driv och inre motivation. Engelska åk 9 - Nationella prov i främmande språk, Göteborgs universitet Här ges exempel på olika typer av uppgifter som har förekommit och kan förekomma i nationella prov i årskurs 9. Provuppgifterna kommer framför allt från utprövningsmaterial som inte använts i prov, men också från tidigare givna prov, som inte längre omfattas av sekretess. Observera att dessa uppgifter främst avser att exemplifiera olika typer av uppgifter som kan förekomma i proven, så elever inte ska känna sig främmande för hur de ska genomföra en uppgift i provsituationen alla typer av uppgifter inte förekommer varje gång och att nya format kan komma att introduceras exempeluppgifterna inte sammantaget utgör hela, representativa prov - vare sig när det gäller omfång, svårighetsgrad eller autenticitet Lgr11 (i A3 format) Speaking

Poddar och vloggar – engelska på riktigt Att läsa i läroböckerna och traggla glosor ger färdigheter. Men att lyssna och prata ger ytterligare dimensioner. Robin Grahm, engelsklärare för högstadiet på Vallaskolan i Sollefteå, utmanar eleverna med ljudböcker, podcasts och videologgar – så kallade vloggar. – När de lyssnar på en podcast får eleverna höra hur det låter på riktigt, till skillnad från manus eller inläst text. Det är äkta konversationer där eleverna tränas i naturligt talspråk och olika dialekter, förklarar han. Han låter även eleverna lyssna på ljudböcker för att öka på ordförrådet. Shakespeare our way – elevernas tolkningar Upplägget har jag beskrivit i inläggen Introducing Shakespeare och Continuing Sheakespeare. Många av dem har gjort detta med bravur och jag vill visa upp några exempel på hur de valt att tolka uppgiften. De exempel jag visar upp är inte nödvändigtvis de bästa eller mest unika, men de representerar olika varianter av tolkningar och påvisar en bredd. Eleverna går i år 8 och 9 på Vallhamra skola och har alla givit mig sitt godkännande att publicera deras verk.

DIGITALA VERKTYG Följande rubriker hittar du på den här sidan: Kollaborativa kommentars- & delaytor, Kollaborativa skrivytor, Källkritik, Upphovsrätt, Egna bloggar, hemsidor och wikis, Ytor för att flippa videoklipp, Digitala responssystem, Flippytor, Namnslumpare & gruppskapare, URL-förkortare, Film & livesändning, Skärminspelning, Serier & animeringar, Presentationer, Tankekartor, Tidslinjer, Infografik, Sociala bokmärken, Ordmoln, Fria bilder, Bildredigering, Kartor & statistik, Podcast & ljudredigering, Programmering & kodning, Spel, Alternate reality spel, Samarbeta med andra lärare/klasser. För att slippa skrolla så mycket på sidan föreslår jag att du gör en sökning på den rubrik du vill läsa mer om. Prova ”Kringla+F/H” (Mac) eller ”Ctrl+F/H” (PC).

BFL håller pedagogiska samtal levande – Det pedagogiska samtalet lever i skolan. I samtalsgrupperna inspirerar vi varandra genom att vi får höra vad alla andra gjort. Man blir glad av samtalen och kraften hos olika personer på skolan, säger Camilla von Braun som är samtalsledare och lärare i hem- och konsumentkunskap. Spela 200 VERB 10 minuter sedan: En elev fick alla rätt på nivå 19. Lätt (Verb 19) som tog 1 minut. 11 minuter sedan: En elev hade problem på nivå 19. NIVÅANPASSAT PÅ ENGELSKA Här tänkte jag försöka samla specifika digitala resurser som kan användas i engelskundervisningen i de grupper där man har lite extra behov av att förse eleverna med mer individanpassade övningar på olika nivåer. Den här sidan är alltså ett komplement till den ”stora” länksamlingen för engelska som du hittar i menyraden under ”Länksamlingar” högst upp på den här sidan. Där hittar du också en länksamling över digitala verktyg. Gissar att det är verkligheten för många och att många av er har massor av bra tips att dela med er av. Lämna gärna en kommentar eller mejla mig om du har fler tips!

Vad betyder värdeorden? – Annika Sjödahl Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter.

Engelska Ett tag hängde jag ganska mycket på Twitter och gav mig in i olika diskussioner med olika lärare. Det var väldigt givande men tog också mycket tid. Nu för tiden är jag bara inne på Twitter då och då för att leta efter undervisningstips och för att sprida mina blogginlägg. Det var där jag såg att @metabolisterna tipsade om en engelskuppgift som handlade om "New Year resolutions". Slut på klassrumsspelet Anders Holmgren är en av fyra utvecklingsledare på utvecklingsenheten i Borås kommun och han har genom åren blivit något av en expert på bedömning för lärande, som under tid fått förkortningen BFL. BFL är bedömning som förbättrar elevens resultat och blickar framåt. Det var Helena Korps bok Kunskapsbedömning — hur, vad och varför som sådde ett frö någonstans hos Anders Holmgren. Boken är en översikt av bedömningstraditioner i Sverige och världen, och den tar upp flera aspekter av just formativ bedömning. – Jag kände direkt att det är det här många lärare intuitivt söker sig emot, att använda bedömningen som ett verktyg för att eleven ska förstå vad det är den ska uppnå och prestera, berättar Anders. Anders höll flera föreläsningar i Borås och runt om i Västsverige som senare resulterade i att projektet med BFL - bedömning för lärande till sist blev verklighet.