Gestalta känslor. Show the readers everything, tell them nothing. / Ernest Hemingway Gestaltning är ett ord som man lär sig snabbt på skrivarkurser.
I korthet handlar det om att visa istället för att berätta (show, don’t tell). Om jag vill beskriva en människa som är ledsen skulle jag kunna välja att helt enkelt skriva: ”Hon är ledsen.” Som man lätt förstår blir meningen torftig och skapar distans till karaktären. Borde läsaren tro på att hon är ledsen bara för att jag säger så? Ogestaltade meningar använder sig av adjektiv för att beskriva någonting. Vi engagerar oss i historier som upplevs som verkliga och som vi själva kan identifiera oss med.
Den gestaltade meningen använder sig ofta av verb istället för adjektiv. Gestaltning gäller inte bara vid beskrivningar av människor. I det här inlägget fokuserar jag på gestaltningen av känslor. Pestens tid – Stephen King Underdog – Torbjörn Flygt Förr eller senare exploderar jag – John Green Sånt man bara säger – Helena von Zweigbergk Glädje Ilska Rädsla Sorg Skam. 6 sätt att gestalta i din text. En sån här stol kan lära dig massor om gestaltning.
Ett av de allra vanligaste skrivtipsen är ”show, don’t tell”. På svenska brukar det här kallas gestaltning. Så här beskriver Jack M Bickham det hela: Frasen ”show, don’t tell” är egentligen en sammanfattning av följande råd: ”Föreläs inte för din läsare; hon kommer inte att tro dig. Ge henne händelserna, rollfigurens tankar, känslorna och sinnesintrycken så som rollfiguren skulle uppleva dem i verkliga livet.” Dystopisk mininovell – en lektionsidé. Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451.
Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. Majema arkivet Sprk Alien. Bokmärken skapar struktur. Bedöma skriftlig förmåga. Skrivuppgift ber%C3%A4ttande text. Den knäppa lektionen - med knappar. ”Han kom som ett yrväder ...” Att börja en roman kan vara en hopplös konst.
Långt eller kort, stramt eller slingrande? I Sverige pratar vi oroväckade ofta väder redan i första meningen. Örjan Abrahamsson har läst på. Skräcken! För det vita papperet. Många författare har fastnat på den ångestframkallande första meningen. En knivig, närmast hopplös konst. Två ärkeklassiska men en smula surtuggade svenska krusbär: ”Äntligen stod prästen i predikstolen” (Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”). ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen” (August Strindbergs ”Hemsöborna”).
Jag gissar att många har andra, egna favoriter. Vad är då en bra förstamening? Knappast någon exakt vetenskap. Trögt? Dagens otåliga läsare kräver snabbare ryck. En gång gick sådant ändå hem. Att inleda och avsluta en ber%C3%A4ttelse.pptx. Den magiska dörren -ett romanprojekt. Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet.
Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar.
Hur man avslutar en påbörjad historia. Har du någonsin försökt att skriva en historia och blivit distraherad av antalet möjligheter?
Börjar du men aldrig avslutar? Du är inte ensam. Även duktiga skribenter med att hålla deras fokus. Denna artikel kommer att visa dig hur man skriver en bra historia, och självklart, hur man håller sig fast till den. De olika stegen 1. Känn dina läsare. 3. 4. Oroa dig inte för skiljetecken och stavning vid detta steg.Skriv i större delar. Den knäppa lektionen om tandborstens betydelse… Går det att skriva en reflekterande text om en tandborste?
Den utmaningen fick jag indirekt i en Facebookgrupp för en tid sedan. Ja, det ska väl gå… kanske… med 8A som är med på det mesta! För att eleverna överhuvudtaget ska förstå uppgiften behövs ett sammanhang. Jag skapade en ramhistoria inspirerad av Anki Mårtenssons Knäppa lektion mellan två arbetsområden. Jag passade på att använda några av mina absoluta seriefavoriter, karaktärerna Tintin, Haddock, Kalkyl och Dupontarna. Associera, sortera och klassificeradialogens funktion i berättande textinstruerande textdramaturgibeskrivande textreflekterande text (UTMANINGEN) Jag presenterade en del i taget med en liten story.
Klicka här för att komma till upplägget i textform. Elevtexter Resultatet och exempel av elevernas skrivande presenteras i utdrag nedan. Om undervisning, lärare, svenska, IKT och Lektionsbanken.