Mjuka övergångar förbättrar undervisningen? ”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden.
Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” Uppmanar han med bestämd röst. En snabb titt på klockan – oj, vad det har tagit tid. En blick ut över klassen – oj vad de är trötta på att lyssna. Han är jag. Genomgång och individuellt arbete i läromedel är traditionella metoder som byggt matematikundervisning under många decennier. Hur kan vi förebygga detta fenomen? Jag ville hitta en mjuk övergång från gemensamt moment (t.ex. genomgång) till individuell träning. Jag har goda erfarenheter av att låta eleverna använda varandra som lärresurser, så jag provade en modell som jag kallar ”Räkna-berätta-hjälp” (ett inte helt adekvat namn eftersom inte alla matematiska aktiviteter går ut på att räkna, men i brist på bättre idéer får det duga).
Att diskutera. Struktur: EPA – enskilt, par, alla – Kooperativt lärande. Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade.
Vid enskilt arbete kan det vara svårt att veta hur mycket enskilda elever faktiskt förstått och hänger med. För att främja språkutveckling och lärande behövs meningsfulla interaktioner elever emellan. Vi behöver därför skapa många och varierande kommunikationsmöjligheter för eleverna. Ett sätt att göra detta är genom EPA – enskilt, par, alla. EPA innebär att läraren ger en öppen fråga som eleverna först får fundera kring enskilt under en till ett par minuter och eventuellt skriva ner sina tankar. Genom att använda EPA kan du skapa möjligheter för alla att delta genom att ge varje elev tid att fundera själv innan de influeras av vad andra säger.
Att använda EPA ökar även elevernas metakognition och medvetenhet om sina kunskaper. I all form av KL är det viktigt att eleverna tar ett personligt ansvar i gruppen och att de får incitament att undervisa varandra genom positivt ömsesidigt beroende. Boksamtal á la Chambers. 197 kandidater finns det till ALMA 2015 enligt nomineringslistan.
Det är ganska många! Men en sticker ut lite – han är nämligen nominerad två gånger. Aidan Chambers, från England, står på listan både som författare och, tillsammans med sin fru Nancy, som läsfrämjare. I sitt arbete som läsfrämjare har Aidan Chambers talat och skrivit en hel del både om läsmiljö och om boksamtal (se längst ned). När han diskuterar vad som behövs för att läsningen ska utvecklas (hos den enskilde och i en grupp, till exempel i skolan) lyfter han fyra saker: tid att läsa, högläsning, ett väl genomtänkt bokbestånd och goda boksamtal. Alla som försökt vet att det är både roligt och svårt att leda boksamtal, särskilt när man ska göra det i större grupp. Boksamtalets fyra frågor Samtalsstrukturen bygger på fyra grundfrågor, som kan tyckas nog så enkla – men som kan leda mycket långt.
Vad tyckte du om i boken? Språkutveckling med Duoab. Hur skapar du mening och förståelse av olika texter hos dina elever?
Detta är en aktivitet där eleverna får leva sig in i olika karaktärer och förklara karaktärens tankar och kunskap. I sitting down drama utgår du ifrån en text (skönlitterär eller sakprosa). 1. Läs texten högt. 2. Identifiera karaktärer och dela ut karaktärer. 3. Gå tillbaka till texten med dina ”karaktärskompisar”: a. Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande. En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable.
Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper.
Variant 3: Runda bordet – sekreterare Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla!
I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Tvärgruppsredovisningar är ju i sig är absolut inget nydanande men jag tycker att jag har kunnat förfina arbetet med hjälp av digitala verktyg och hittat lite olika sätt att variera detaljerna på. Ibland är det också de rätt enkla uppläggen som fungerar bra, tycker jag! Att våga välja bort det digitala. I mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer.
Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle. Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. En oro som vi kan undvika med ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna på skolan.
Nytt arbetsområde innebär nya grupper och därmed nya platser.