Nej, pappersboken är inte "bättre" Då och då rapporteras det om forskningsfynd som visar att den fysiska boken, codexen, är överlägsen e-boken.
Så här nästan tjugo år in i den digitala revolutionen trodde man att det skulle vara slut på detta slags ”sanningar”. Men icke. ”Pappersbok bättre än läsplatta”, står det i en artikel som nyligen publicerades i DN. Det är ofta ordet ”bättre” förekommer i jämförelser mellan p-böcker och e-böcker. I DN:s artikel syftar ”bättre” på läsförståelse. Man hänvisar till Anne Mangen som en expert på området. Mycket riktigt hade gruppen som fått läsa på papper större läsförståelse. Förklaringen finner Mangen i pappersbokens materialitet, detta att kunna vända sida, betrakta ett omslag, känna papperets doft, uppskatta hur långt det är kvar i boken genom att ta på de återstående sidorna, och så vidare. Undersökningar av detta slag görs alltid med samma tendens, och alla är lika problematiska, eftersom de så att säga görs på den analoga bokens premisser.
Läsning i en digital miljö. Hej!
1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. Vissa diskussioner som handlar om att läsa på papper eller skärm tenderar att enbart handla om vilket som är bäst för läsförståelsen. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling. På gång i läsandets värld - Läsambassadören. 1438934880Publicerad 07.08.2015 kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare.
Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark. Sedan jag blev fotbollsmamma har jag ändå kommit ett litet steg vidare i min läsutveckling och förstått att det handlar om mycket mer än att spelare i olika färgers tröjor sparkar bollen av och an mellan planhalvorna. Ändå ser jag att fotbollen kan fungera som ett högintressant jämförelseobjekt när vi talar om läsförståelse i klassrummet. I dag betraktar vi texter och vårt sätt att handskas med dem utgående från begreppet multilitteracitet. För att kunna läsa, analysera och tolka en tv-sänd fotbollsmatch på djupet behöver man förhandskunskap och mycket övning.
Sen börjar själva matchen. Det digitala läsandet #pedaläslyft. Se texten! - multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet.
Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I den här boken, som i första hand vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, vill författarna visa hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis. Digital läsning #pedläslyft. Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag?
I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det.
Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. Varför digital kompetens? Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer.
Rasmusson.