Språkstöttning med stödmallar. Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum.
Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor.
Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Textkopplingar Tala Tänka. Ture Sventon – som en språkgodisaffär. Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema.
Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. För varje år får Ture allt mer plats i temat, kanske är det för att jag själv är så barnsligt förtjust i Ture?
Hursomhelst förtjänar Åke Holmbergs skapelse verkligen att vara med och elever förtjänar att få ta del av texter som innehåller repliker som: Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på:
Lässtrategier: Ställ frågor för att förstå texten. Munspelsungar. Vår högläsningsbok just nu är ”Mio min mio”.
Fröken läser högt för oss och vi får olika uppgifter att arbeta med. En del av kapitlen läser vi också själva, då textutdragen finns i ”En läsande klass”. Första uppgiften vi fick var att skriva en efterlysning av oss själva likt den efterlysning av Bo Wilhelm Olsson som boken startar med. Eftersom Astrid Lindgren är så bra på att beskriva fick vi agera konstnärer när vi tillsammans läste kapitlet ”I rosengården”. Vi samlade då ord i en tabell. Kollegialt lärande och en minilektion kring en karaktär. Kollegialt lärande Vi samlades några lärare Maria, Inger, Lena, Lotten och jag på Taubeskolan den 19 maj för att samplanera, genomföra och utvärdera en minlektion.
Vi är alla med i nätverket för språkutvecklare, Center för skolutveckling och syftet var att slå våra läshuvuden ihop och spåna ihop en lektion i en åk 3:a kring modellerande läsning och lässtrategier enligt TCRWP-modellen. Allra först fick vi en rundtur av Maria på den imponerande och fantastiskt fina skolan följt av fika. Det tog en stund av rundprat innan det rasslade till och vi blev otroligt kreativa och effektiva. Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt. Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk.
Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur.
Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med. De elever som varit frånvarande när kapitlet lästes, och för vilka sammanfattningen är extra viktig, tröttnar på att lyssna efter en stund. Nästa gång ja. Tjusningen med textsamtal är att man aldrig riktigt vet var man hamnar. I morgon är det dags igen!
Att introducera Reportern som jag upplever som en nyckelstrategi. Genom att ställa olika typer av frågor får texterna liv och vi kan förstå det vi läser på djupet. Jag kommer att använda mig av det material som finns på hemsidan till "En läsande klass" och börja med att modellera hur man kan ställa olika typer av frågor till mycket korta texter.Vi kommer att använda visningsbilden och läsa den korta texten om hararna.
Genom att klicka på den interaktiva tavlan visar jag eleverna vilka olika typer av frågor det finns. Här är en länk till den interaktiva tavlan; Vi kommer även att läsa modelltexterna om Lekparken och Cykeltävlingen. Eftersom vi har två lässtrategipass i morgon så tar jag tillfället i akt att fokusera på Reportern även när vi läser i vår gemensamma läslära Vips. Kapitlet som jag skall läsa i morgon handlar om den lilla valpen Vips som blivit instängd i en hiss. Läsläxa v 39 med läsfixarna.doc. LÄSNING - LÄSFIXARE. Www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/laslogg_reportern_mellan_raderna.pdf.
Www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/Stjarnlasaren-plansch-A3-farg.pdf. Media.enlasandeklass.se/2014/02/a4_alla_lässtrategierna.pdf.