Malin Carlsson i drömmarnas värld
Malin Carlsson är lärare på Lindblomskolan i Hultsfreds kommun. Hon är också arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. Här gästbloggar Malin om ett skriv- och matteprojekt kopplat till Livet i Bokstavslandet. Jag har på olika sätt jobbat med UR:s serie Livet i Bokstavlandet.
Träna – och ladda hjärnan
Motion är rena hälsokuren för din hjärna. Träning inte bara skyddar från stress, depression och minnesstörningar – den laddar samtidigt hjärnan med energi. Att träning har så stor betydelse för hjärnan är relativt ny kunskap, berättar Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid Institutet för stressmedicin ISM, Västra Götalandsregionens kunskapscentrum inom stressområdet.
Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith
Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen.
Öjaby skolbibliotek - Boksamtal
För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på.
Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter - Annika Sjödahl
I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande. För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var.
Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna
Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor.
Pulsträning
Förra veckan var vi några lärare som besökte Vammarskolan i Valdemarsvik för att bekanta oss mer med pulsträning. Pulsträning kan man kortfattat beskriva som ett motionspass på minst 20 minuter där pulsen hela tiden hålls inom pulszonen, dvs minst 65 % av maxpulsen. Undersökningar från USA (gjorda i Naperville High) visar att denna pulshöjning ökar aktiviteten i hjärnan vilket leder till en ökad inlärnings- och koncentrationsförmåga, särskilt inom två timmar efter passet. Tack vare engagerade lärare i Vammarskolan fick en försöksklass i åk 7 starta med pulsträning för ett och ett halvt år sedan. De började med pulsträning tre gånger i veckan, utöver de vanliga idrottslektionerna. Nu går denna klass i årskurs 9 och utvärderingar visar en mycket positiv utveckling vad gäller elevernas inlärning, koncentration, betyg, sammanhållning i klassen och inte minst upplevelsen av den egna hälsan.
Förändringar ledde till mindre stress
Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter
I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet?
