Elevinflytande under bedömningstillfället Vi har försökt att läsa de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt. Jämförelser av religioner Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen.
Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”.
Planering av undervisning Här hittar ni en en sammanfattning av hur lärare kan arbeta med att planera upp undervisning utifrån Skolverkets publikationer Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen och Kunskapsbedömning i skolan. Det finns en rad olika tips på undervisningstekniker som kan användas i planeringen för att tydliggöra vad eleverna ska lära sig, synliggöra vad de redan kan/befinner sig och för att ge famåtsyftande återkoppling om hur eleverna kan komma vidare. Skolverket beskriver hur lärare ”bör” arbeta för att planera upp sin undervisning och uppfylla kraven i våra styrdokument. I materialet presenteras ”rekommendationer” för en strukturerad planering av undervisningen och kan ses som en riktningsvisare för att skapa en likvärdig undervisning.
Betygssamtal utifrån checklistan i ESP - Mia Smith Som betygssättande lärare är man van vid att frågorna kommer strax före lucia. ”När ska vi ha betygssamtal?” Det eleverna i det läget vill veta är vilken bokstav de kommer kunna läsa sig till på pappret i kuvertet som skickas hem några veckor senare. Ska jag lägga dyrbar undervisningstid på detta? Jag har valt att lägga mina individuella samtal efter jul i år. Eleverna vet redan vilket betyg de har fått, och i det här läget kan vi i stället blicka framåt. Hur lägger man då upp samtalen? Förändringar ledde till mindre stress Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra.
Individualismen förstör inte bara för pojkarna! Detta är dessutom en trend, det vill säga att könsskillnaderna tycks öka. Till detta ska läggas en annan trend, nämligen att elever med migrationsbakgrund presterar betydligt sämre i den svenska skolan än elever med migrationsbakgrund i resten av OECD-länderna. Den svenska skolan är full av vackra ord. Utbildningen ska vara likvärdig, alla elever ska få samma chans, man talar om värdegrund - mer och mer för varje år som går. Vi har inrättat ett barn- och elevombud, ingen elev ska behöva känna sig utpekad av skolan för att han eller hon behöver särskilt stöd, undervisningen ska utgå från individen, och så vidare. Ibland känner jag att alla dessa vackra och viktiga ord och tankar står i bjärt kontrast till verkligheten, som i allt större utsträckning kännetecknas av segregation, ökade skillnader mellan olika elevgrupper och där olika bakgrundsfaktorer verkar spela en allt större roll för hur det går i skolan.
Återkoppling via annoterade YouTube-klipp Ett av mina och mina elevers absoluta favoritverktyg när det handlar om att ge och få feedback är att filma elevernas presentationer och återkoppla med hjälp av YouTubes annoteringsverktyg. Eleven får i den här uppgiften både chans att se sig själv och min feedback dyker upp vid exakt den tidpunkt i inspelningen då eleven antingen gör något bra eller när de gör något som de behöver utveckla. I de senaste årens utvärderingar är det tydligt att detta är en mycket uppskattad uppgift bland eleverna. Äldre på Tallbackas äldreboende i Östersund har fått solrum Nu kan de äldre på boendet njuta av sol och värme – när som helst, rapporterar SVT Nyheter. Boendet har nämligen fått ett så kallat solrum. – Det är trevligt, man kan sätta sig där och fika, säger Lena Holmberg, enhetschef på boendet i Östersund. Vinterhalvåret förknippas ofta med mörker och kyla. Men inte på äldreboendet Tallbacka i Jämtland.
Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Nu är dessa undersökningar ingen rocket science direkt. Men de 79 procenten av Rocket languages svarspersoner var ändå rätt ute när de dessutom ansåg att den som talar flera språk är extra intelligent.
”Sluta mumla halleluja om datorer i skolan” Det måste bli slut på att antingen mumla halleluja eller göra korstecken så fort datoranvändning i skolan omnämns. Kuskapsuppdraget och undervisningen måste stå i fokus, skriver gymnasieläraren Håkan Danielsson. Datorn är dålig att anteckna med på lektionstid. Det var huvudbudskapet i min artikel om datorer i skolan. Den vetenskapliga dokumentationen om datorns tillkortakommanden i detta fall är överväldigande.