25 frågor att ställa till barnen efter en skoldag. Det är viktigt att fråga sina barn när de kommer hem från skolan hur deras dag varit.
Här listar vi 25 frågor som du kan ställa för att få i gång samtalet. Men när barnen kommer hem från skolan, om det så är den första dagen på terminen eller en i mängden, kan det vara svårt att få ur dem hur deras dag faktiskt var. Svaren blir ofta korta, eller sträcker sig möjligen till vad det serverades för mat i skolmatsalen. Som förälder ÄR det viktigt att se och höra sina barn, och speciellt under den tiden då man själv faktiskt inte är närvarande. Trivs barnet i klassen? Här kommer därför några alternativa frågor till ”Hade du en bra dag?” 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Särbegåvat barn – 17 tecken på att du har ett.
Omkring 5 procent av alla skolelever i den svenska skolan antas vara särbegåvade.
Det innebär att de har extra lätt att lära sig saker inom vissa ämnesområden, men enklast är att upptäcka det inom områden som matematik och språk. Det finns ingen egentlig definition av begreppet särbegåvning, men Skolverket refererar ofta till en beskrivning av Roland S Persson, professor i psykologisk pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping: ”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”. Läs även 5 saker du aldrig ska säga till ditt barn Det är lätt att tro att dessa barn har det enkelt i skolvärlden, men ofta är det tvärt om. Det är inte helt ovanligt att särbegåvade barn hittas bland de stökigare barnen i klassen, men de kan också göra sig osynliga i sin iver att passa in i gruppen och för inte sticka ut.
Läs även 6 fördomar om barn med autism Tack! Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade. Gunnlaugur Magnússon är lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar om utbildningsreformer och inkludering vid Uppsala universitet. – En av mina poänger är att vi använder samma begrepp, vi säger alla ordet inkludering – men vi menar helt olika saker.
I hans tycke är det något som blir extra tydligt i januari-avtalet, där en av formuleringarna lyder: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp”. – Det är en formulering som blir meningsfull enbart om inkludering har en placeringsdefinition, det vill säga om inkludering bara handlar om att eleven ska in i klassrummet. Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst - Alexander Skytte. Inför hösten slopar vi helt och hållet omklädning på idrotten för låg- och mellanstadiet.
Det är ett förslag vi idrottslärare på min skola har lämnat till ledningen i samverkan med klasslärare och fritidshemmet. I tidigare inlägg har jag skrivit om att omklädningsrummet är skolans otryggaste plats samt i ett annat inlägg att nästan all skolfrånvaro börjar på idrotten. Detta efter Håkan Larssons forskning. I trygghetsundersökningar på skolan nämns nästan uteslutande omklädningsrummen som en osäker plats. Den finns alltid med på listan. Förslaget är framsprunget ur coronapandemin där vi blivit tvungna att flytta ut verksamheten och slopa omklädningsrummet för att minska smittspridningen. Det har inte varit uteslutande positivt.
Vad som blir bäst får utvärderingen utvisa. Men hygienaspekten i idrott och hälsa då? Det ser jag inte som ett problem. Hur rustar vi våra lärare och... - Medfarm Play - Uppsala universitet. Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan. Skolvärlden har tidigare belyst hur påstridiga föräldrar som lägger sig i undervisningen har blivit ett stort arbetsmiljöproblem för lärare.
Under 2016 genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning på området som visar att en majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar – framför allt när det gäller läxor, undervisningsupplägg och betygsättningen. För att komma till rätta med arbetsmiljöproblemet har utbildningsförvaltningen i Stockholm fått i uppdrag att ta fram ett så kallat ”förväntansdokument” med regler att förhålla sig till, rapporterar tidningen Stockholmdirekt. Förväntansdokumentet ska innehålla punkter som dels handlar om vad föräldrar kan förvänta sig av skolan, men också vad skolan kan förvänta sig av föräldrarna. – Jag tror att det är viktigt att sätta på pränt hur otroligt viktiga föräldrar är för sina barn för deras skolgång.
. – Det är en tydlig lista som hade behövts, sa hon då. Skola har skapat regler för föräldrar. Prata positivt om skolan och ställ inte viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning.
Det är två av punkterna i förväntansdokumentet som Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm har skapat för föräldrarna. Läs även: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara” – Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop. Så vi skapade dokumentet som en del av en process där vi vill förmedla hur olika sätt att kommunicera med oss i skolan kan få olika konsekvenser, säger rektor Tomas Hultquist. Förväntansdokumentet har funnits på Engelbrektsskolan sedan hösten 2016 och pressen från föräldrarna har minskat, men förekommer fortfarande, säger Tomas Hultquist. – På min skola är många föräldrar högutbildade och arbetar i positioner där de är vana vid att bestämma och i skolan ser de sig ser sig som kunder och vill kunna bestämma här med, säger han.
Sns_analys_nr_31.