- SPRÅKKIOSKEN. Hej.
Nu ska vi börja på ett nytt område där vi ska arbeta med dialekter. Visste ni att det länge funnits ett intresse i hur folk pratar och hur det varieras i olika delar av vårt land? Ordet dialekt kommer ifrån Grekiskans dia’lektos’ och betyder sätt att tala, samtal. Det är den termen som används när man talar om det som är karakteristiskt inom ett visst område eller region. När man forskar om människors sätt att tala brukar man dela in dialekterna i två olika kategorier, regional dialekt och social dialekt. I vårt land är det vanligt att man talar dialekt men det skiljer sig faktiskt ganska mycket från stad till stad huruvida man talar dialekt i skolan eller inte. Läsning i en digital miljö. Hej!
1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning.
Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. Vissa diskussioner som handlar om att läsa på papper eller skärm tenderar att enbart handla om vilket som är bäst för läsförståelsen. Charlotta_aspel/omsprakinorden. Källkritisk uppgift - webbplatser som handlar om språket - Övningar i källkritik på gymnasiet. Elevpodd om språkhistoria. Den lyckliga tiden heter danske Hans Scherfigs roman Det forsømte forår (fr. 1940) på svenska.
För den som läst Scherfigs klassiker tycks den svenska översättningen oerhört ironisk. Berättelsen utspelar sig i skolmiljön, och titeln - den danska titeln - anspelar på våren som en tid då mycket står på spel, och proven duggar tätt. Solen lyser därute någonstans. Det är ingen idé att hänga läpp just nu. Fast - det är faktiskt ganska mycket för en lärare i svenska och engelska på gymnasiet den här tiden Jag skriver väl detta mest för min egen skull.
Idag har 12 elever i åk 3 hållit sitt muntliga argumenterande tal, och lika många åk 1-elever har gjort sitt muntliga NP i engelska. Nästa vecka fortsätter sedan mina ettor med sina prov i engelska: läs- och hörförståelse samt uppsatsskrivning. Språkhistoria I Svenska 3. Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet.
Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. SvenskImpuls3Lhl_kap4.pdf. Mitt lärarliv: Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring. De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil.
När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på. Inte heller sysselsatte jag mig med tankar på om man sade likadant på andra ställen eller om det hade förändrats över tid. Det gör inte barn. Man är mer intresserad av vad som ligger på tallriken.
När jag blev äldre och lärde mig fler språk uppstod små insikter: frukost är tyska, lunchen har vi fått via engelskan och middag betyder mitt på dagen, fast stopp ett tag: mitt på dagen äter vi ju inte middag. Nästa milstolpe i kunskapsresa på detta område inföll när jag flyttade till Småland och bildade familj. När jag tio år senare skulle hålla ett föredrag i mina svenskstudier vid högskolan, valde jag att fördjupa mig i måltidernas namn. Detta förklarar till viss del varför min man och jag använde olika ord. Class View - Svenska 2. SprÅkhistoria. Språkhistoria, historisk lingvistik, studiet av språks förändringar över tiden.
Talade språk förblir inte konstanta utan förändras ständigt på flera plan. Uttal av ljud förskjuts, en del ord försvinner och andra tillkommer. Även böjningsformer och satsers struktur omvandlas. I allmänhet går förändringarna inte fortare än att språket är sig ganska likt under en människas livstid. Men på några århundraden blir förändringarna stora, och efter några årtusenden är nästan allt annorlunda. Inom språkhistoria studerar man hur och varför förändringarna sker och vilka resultat de får.
Rikssvenskans rötter. Det är kanske inte helt lätt att förstå att de svenska dialekterna egentligen är äldre än det svenska riksspråket.
Men någon gemensam talad svenska fanns knappast på medeltiden. Först på 1600-talet hände någonting. Då kan vi se de första exemplen på talad rikssvenska som används i vissa kretsar i Stockholm. Det är ingen tillfällighet att det är just där. Staden växte och förändrades enormt när Sverige, som gryende stormakt, började förstå poängen med att visa upp sin huvudstad som statussymbol: ståtliga nybyggen, ny stadsplan och mångdubblad befolkning. Den nya generationen adelsfolk hade andra intressen: de hade kommit till storstan för att umgås på kontinentalt manér, pråla i snygga kläder, festa och skvallra. Ett bra exempel är ändelsen er i ord som flicker och byxer som än i dag är den normala i ledig svenska. Detta att säga flicker, byxer, som en del i dag betecknar som slarvigt, var en gång tvärtom eftersträvansvärt och salongsfähigt.