Announcing Minecraft: Education Edition. At its core, Minecraft is an open world that promotes creativity, collaboration, and problem solving.
It’s enjoyed by a worldwide community of over 100 million players who constantly inspire us with their creations. Many of the skills required to enjoy Minecraft to its fullest are important to educators who might be searching for inventive ways to engage their students. By bringing Minecraft into the classroom, we are empowering educators and students to teach and learn through building and exploring within a fun, familiar environment.
We’ve already seen it transform classrooms and curriculum. Since 2011, MinecraftEdu – a version of Minecraft built especially for the classroom – has reached thousands of classrooms in more than 40 countries around the world, all reporting wild success. Today, we’re excited to announce Microsoft is acquiring MinecraftEdu and investing in a new and expanded version of Minecraft for the classroom called Minecraft: Education Edition. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer. – Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med.
Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag.
Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. Lappa och laga räcker inte – skolan behöver ändras i grunden. Valerie Hannon, forskare och chef för Innovation Unit: Det går inte längre att lappa och laga i det skolsystem som byggdes upp för industrisamhällets behov.
Skolan behöver transformeras säger Valerie Hannon, forskare som kommer till Framtidens lärande i vår och bland mycket annat fungerar som rådgivare för OECD och till Australiens regering. Skolan måste transformeras i grunden menar Valerie Hannon. Forskarprotest mot Pisa: skadar utbildningsväsendet. I brevet, som publiceras i brittiska The Guardian på tisdagen, uttrycker de sin oro över att testen är missvisande och kan vara direkt skadliga för eleverna.
Nu vill de att nästa omgång hoppas över i väntan på ett flertal förbättringspunkter. Bland annat kräver de en större öppenhet från OECD samt att fler blir delaktiga i provens utformning, framförallt representanter från ländernas utbildningsväsen. Det är främst professorer, skolforskare och andra engagerade i skolväsendet från engelskspråkiga länder som skrivit under brevet, men även ett par från svenska lärosäten. – Det dras ofta alltför höga växlar på internationella jämförelser. De måste ses i sitt sammanhang. ”Kunskapsraset en naturlig följd av förändrat samhälle” Individualism.
I ett långt gånget expertsamhälle som vårt fritas de flesta från tvånget att äga kunskap, och samhällsprojektet är inte längre gemensamt. Utvecklingen har alltså fått kunskapsförstörande följder, som det är svårt att göra något åt – men inte omöjligt, skriver historieprofessorn Arne Jarrick. Den nya Pisaundersökningen visar att går det utför med kunskaperna i matematik och läsförståelse. Det stämmer nog, trots att de senaste hundra åren tvärtom inneburit en kraftig tillväxt av kunskaper och tankeförmåga. Raset verkar främst gälla västvärlden, där Sverige är särskilt drabbat. Är det i så fall å ena sidan så att det pågår en samling kring ett samhällsprojekt i länder som nyss var fattiga men nu hyser hoppet att ta sig därifrån, med kunskap och utbildning som viktiga motorer? Skolan klarar inte att motivera eleverna. På uppdrag av Vetenskapsrådet och Skolverket har Joanna Giota sammanställt en forskningsöversikt om individualiseringen i skolan.
Översikten bygger på avhandlingar och artiklar inom utbildningsvetenskap, publicerade mellan 2000 och 2010. − Den viktigaste slutsatsen är att trots att ledstjärnan i läroplanerna under denna tid har varit att ta vara på elevernas lust och inre motivation, är det just detta som får allra minst utrymme i skolan, säger Joanna Giota. Hon menar att lusten att lära endast kan bevaras genom att varje elev möts med respekt och på den nivå de befinner sig. Läroplanerna belyser detta genom begrepp som individanpassning och individualisering. − Men i praktiken verkar individualisering ha tolkats mer som ett arbetssätt snarare än ett förhållningssätt, säger Joanna Giota. Mer kontroll löser inte problemen. Av debatten att döma så förefaller Pisa-resultaten vara viktigare än skolans omfattande och komplexa uppdrag som det beskrivs i läroplan och skollag.
Enligt dessa ska skolan främja alla barns utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Den ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. ”Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” Vidare ska skolorna kompensera för barnens olika förutsättningar och motverka kränkande behandling. All skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och skolorna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras. Pisa-resultaten berör således bara en liten, om än viktig, del av den svenska skolans uppdrag.