Betygssamtal utifrån checklistan i ESP - Mia Smith. Som betygssättande lärare är man van vid att frågorna kommer strax före lucia. ”När ska vi ha betygssamtal?”
Det eleverna i det läget vill veta är vilken bokstav de kommer kunna läsa sig till på pappret i kuvertet som skickas hem några veckor senare. Ska jag lägga dyrbar undervisningstid på detta? Jag har valt att lägga mina individuella samtal efter jul i år. Eleverna vet redan vilket betyg de har fått, och i det här läget kan vi i stället blicka framåt. Hur lägger man då upp samtalen? Eleven har fyllt i olika nivåer på olika förmågor. Som lärare ser jag enbart fördelar med att använda mig av checklistan, till exempel kan jag se att någon enstaka förmåga utmärker sig. Även om eleverna inte tycker att själva ifyllandet är det mest spännande momentet under läsåret upplever jag att eleverna får en större förståelse för ämnets uppbyggnad när vi använder dem.
Checklistorna finns för de olika stegen i GERS-skalan. Bedömning engelska. Du blir bedömd enligt fem aspekter inom tala och skriva. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör.
Smidig feedback. Framåtsyftande återkoppling för att äga sitt eget lärande. Hur återkopplar du dina elevers förmågor så de kan utveckla dem bäst?
Här resonerar jag kring hur eleven kan äga rätten till eget lärande om vi fokuserar på lektionernas görande och lärande och att eleven ska veta om detta och planera för sina egna utvecklingssamtal. I inlägget finner du ett dokument där jag har förslag på göranden så att förmågorna kan utvecklas snarare än bara dokumenteras för lärarens bedömning vilket jag tror är ganska vanligt. Som en del av formativ bedömning behöver man ge återkoppling som för utvecklingen framåt. Detta kan ibland vara svårt att komma igång med och även komma på vad man kan återkoppla så man är både konkret och rimlig.
Bedömning engelska. Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna. För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven.
Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Stödmaterialet vill också visa på bedömningens roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Vad sysslar vi med på engelskan, egentligen?
Att skriva en pedagogisk planering för språk tycker jag är svårt, just för att vi arbetar med alla färdigheter hela tiden.
Därför slarvar jag med detta mer än jag vill erkänna. Dock är jag mycket tydlig mot mina elever vad det är vi arbetar med, och när jag frågar en klass vilka de fyra färdigheterna är brukar svaren komma flygande från alla håll redan några veckor in på terminen. Idag slogs jag av tanken att jag ritat upp samma bild på tavlan massor av gånger den här terminen och att jag borde skapa en tydligare kopia i digital form. Den blev färgglad och pigg, skapad med hjälp av Canva så klart, och kommer innan veckan är slut sitta uppe i alla klassrum där jag undervisar. Den ligger också ute på vår lärplattform. Texten som åtföljer bilden på lärplattformen är så här: Engelskämnet utgår från de fyra färdigheterna: läsa, lyssna, tala och skriva. Om du vill ladda hem en kopia går det bra, den finns här för nedladdning.
Kickstarta läsåret med strategier - Mia Smith. Ingen slöjdlärare skulle beordra eleverna att såga utan att först gå igenom hur man använder sågen på bästa sätt, eller beordra eleverna att använda symaskinen utan att först lära eleverna hur man hanterar alla spakar och rattar.
I språkundervisningen har vi inga sågar eller symaskiner, men vi använder verktyg. Och även vi måste lära eleverna att använda verktygen. De verktyg jag tänker på är våra språkliga strategier. Jag brukar fråga mina elever vad en strategi är och de brukar komma med kloka svar. Det handlar om att snacka ihop sig inför ett anfall i CS, eller att bestämma innan hur man ska göra i en situation. Språkliga strategier har vi undervisat länge, och för den som vill födjupa sig vill jag rekommendera Lena Börjessons text Om strategier i engelska och moderna språk från Skolverket. En sammanfattning av de vanligaste icke-digitala strategierna jag undervisar. Men det finns nya strategier, och vare sig vi vill eller inte kommer eleverna använda dem. Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith.
Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen.
I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. “Kursplanen i engelska har fortfarande en funktionell och kommunikativ grundsyn på språklärande.” Förmågorna Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion.
Ett typiskt prov Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till.