Handuppräckning inom Kooperativt Lärande – Kooperativt Lärande. På denna blogg har vi skrivit om flertalet strukturer och strategier inom kooperativt lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. Det finns flertalet anledningar till varför vi är kritiska till den traditionella metoden att räcka upp handen inom förmedlingspedagogiken. Vi kommer att beskriva varför vi ställer oss frågande till detta som grundläggande undervisningsmetod mer i detalj framöver vad gäller både praktik och forskning.
Här samlar vi de strukturer ni kan prova som alternativ till handuppräckning! I situationer i klassrummet när du spontant kommer på nya frågor kan det vara bra att direkt använda sig av strukturen EPA, PPT eller Fråga, pausa, nedslag och studs när dessa är intränade hos eleverna. För att undvika att skapa stress hos eleverna är det viktigt att vänja dem vid att slumpa vem som får svara med enkla frågor som alla klarar av att svara på. ”Håller ni inte med?” ”Är ni osäkra?” Varför använda alternativ till handuppräckning? Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp.
Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld. Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Varför använda Par på tid eller parsamtal mellan elever? Klassexempel Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. I "Allmänt" Strategi: Multisvar. Struktur: Brainstorm – Kooperativt Lärande. Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA.
Den lämpar sig även väl med delningsstrukturer som Switcheroo då eleverna kan ta med sig sina tankar för redovisning i nya grupper. Brainstorm är med detta en stödstruktur som kan byggas vidare och anpassas för vad målet och syftet är med undervisningen. Med strukturen Brainstorm får eleverna på kort tid komma på så många svar som möjligt på en fråga. Det är en enkel och rolig övning som aktiverar och engagera eleverna. Dela in eleverna i grupper om 3-4.Dela ut post-it lappar till alla elever eller använd mini-whiteboard.Du ställer en fråga med möjlighet till flera svar under tidspress, 1 min – 3 min. En variant av Brainstorm är Karusellen, där eleverna brainstormar kring en uppgift och sedan byter bord och fortsätter på en annan grupps arbete. Klassexempel Struktur: Rondellen I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Dylan Wiliam. Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande.
Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst.
Strukturen skapar ett flöde i samtal i en större grupp och lägger över ansvar på eleverna att strukturera samtalen i klassen med intressanta tankar och funderingar. På engelska kallas denna struktur för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs? Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt. Lärandets idéhistoria: Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg. Snabb utvärdering - är väl använd tid – Förstelärarbloggen. Väl använd tid som leder till insikter. Utvärdera undervisningen är lärande för alla, både elever och lärare och en viktig stund för att stanna upp och ta ny riktning. Stanna upp och utvärdera, göra en formativ bedömning av undervisning och kunskaper. Det är en viktig ingrediens i mitt klassrum. Om jag inte vet var vi är och hur min undervisning fungerar är det svårt att gå vidare utan att i så fall lägga hela ansvaret på eleverna.
Hela ansvaret att göra kopplingar mellan det de vet och det de får veta, elevernas vardagsspråk och ämnesspråket men också att hitta bra strategier för att lära sig. Genom att stämma av på olika sätt vid olika tillfällen har vi alla koll på var vi är på kartan mot målen. Om min undervisning fungerar eller jag behöver göra något på annat sätt. En vecka utvärderade vi vid två tillfällen.
Exit ticket Efter en genomgång om skrivande där vi jobbat med disposition, stycken och varierat språk i en berättande text utifrån en matris, ställde jag frågor. Utvärdering. Vredesutbrott hos barn - affektreglering och stress del 1. Bo Hejlskov Elvéns blogg. I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 21 kap. 20a § (särskild utbildning för vuxna), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare).
Undantagsparagrafen för grundskolan låter såhär: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett viss kriterium (Skollagen kap 10 § 21).
Paragrafen är en tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. "Släpp uppfostringstänket" – Som lärare behöver man arbeta kring den individuella kartläggningen för att lära känna sina elever och veta vad de klarar av och inte, säger Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon är medlem i nätverket lågaffektiva psykologer och menar att utbrott och konflikter minskar om lärarens krav på eleverna är anpassade efter de individer som finns i klassen. I grunden är det just den individuella kartläggningen som bidrar till inkludering, på riktigt. Tar skolpersonal sig tid att göra analyser av problemsituationer för att förstå vad som ligger bakom kan mycket av de problemskapande beteendena förebyggas. – Fokuserar vi på att Kalle slåss och rivs varje morgon när han kommer till skolan, istället för att ta reda på varför, så blir det en stress och oro som följer med – tänk om han gör det imorgon igen?
– Istället handlar den långsiktiga lösningen om att bättre förstå den enskilda individen och anpassa omgivningen så att de problemskapande beteendena inte behöver uppstå. Vad_ar_collaborative_problem_solving.pdf. Vad_ar_collaborative_problem_solving med överstrykningar. Avsnitt 56 - Stefan Hertz om det viktiga pedagogiska ledarskapet i klassrumme... Anne-Marie Körling. Didaktorn: Digitalisera mera. Läxfritt | Läxfritt – för en likvärdig skola. Avsnitt 43 med läraren/bitr. rektorn Paulina på Gärdeskolan om "tvålärarskap" - #annaochphilip. Ingrid Carlgren: Tänk om…. (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola)
Publicerad av: Sten Svensson torsdag, november 12, 2015 · 9 Kommentarer Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red) Kunskapens vägar är omvägar – brukar Sven-Eric Liedman säga. Vad händer med kunskapen om utrymmet för omvägarna krymper och genvägarna görs till huvudvägar? Genvägar som inte ger vare sig tid eller utrymme för några omvägar där kunskaper kan utvecklas. Utvecklingen inom utbildningssystemet har under en lång tid gått mot allt mindre utrymme för omvägar i undervisningen. 2011 års läroplaner har kursplaner med så kallade kunskapskrav där det i ganska allmänna ordalag formuleras hur eleven ska visa sitt kunnande för att få olika betyg.
Detta får i sin tur som konsekvens att elevens uppmärksamhet flyttar från det som kunnandet gäller till det egna kunnandet. Undervisning handlar om att någon ska göra det möjligt för någon annan att lära sig något. ”Lärare måste bli mer visuella, åt alla håll” Hösten 2015 fick vi veta att 14,4 procent av eleverna inte når målen i årskurs 9. I Socialstyrelsen Social rapport 2010 står att läsa att utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. – När vi vet det så är det ännu viktigare att förstå att vi måste möta och hjälpa de barn som inte passar in i mallen i skolan. Det säger Kenth Hedevåg, specialpedagog i det neuropsykiatriska teamet i Stenungssund och väl anlitad föreläsare. Gör skolan mer praktisk Skolan skulle behöva gå tillbaka till att bli mer praktisk och konkret, som det var innan övergången till den nya läroplanen, menar Kenth Hedevåg. – Sverige skulle bli mer teoretiskt och språkligt när vi gick till Lpo-94 och sedan till Lgr-11.
. – Vi får en mer och mer akademisk skola i allt tidigare åldrar. §. Hjärnpodden - Kristina Bähr av Exist.se - Kristina Bähr på iTunes. Diagnos. Hård forskarkritik mot betygsförsök i årskurs 4. Från hösten 2017 ska 100 skolor få sätta sätta betyg från årskurs 4 på försök.
Försöket är resultatet av en uppgörelse mellan regeringen och Alliansen i februari 2015. Denna vecka offentliggjorde regeringen en promemoria som beskriver försöket mer i detalj. Skolorna får anmäla sig frivilligt om de vill vara med i försöket och Skolverket väljer sedan ut de 100 skolor som ska delta. För att få anmäla sig krävs att skolledning och lärare – genom deras fackliga organisationer – är intresserade av att att vara med. Christina Cliffordson.Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, anser att upplägget är problematiskt. – De blir endast skolor med en i grunden positiv inställning till betyg som kommer att delta i försöket.
Regeringens promemoria tar upp detta problem och nämner att skolorna i försöket ska jämföras med skolor med liknande förutsättningar och elevsammansättningar. . – Men det säkraste är att ha någon form av kunskapstest, säger Christina Cliffordson. Energizing Brain Breaks. WorksheetWorks.com. Skolverket om NP, undantagsbestämmelsen och NP:s relation till betyg.
Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det? Logopedi kan beskrivas som “flervetenskapligt” där lingvistik, psykologi, naturvetenskap och medicin ingår. I Sverige ligger logopedutbildningarna oftast vid medicinsk eller hälsofakultet, de flesta logopeder arbetar inom hälso- och sjukvård, och detta gör i sin tur att logopeder ofta har ett medicinskt perspektiv på funktionshinder och diagnosticering i botten. Precis som jag skrev om förra veckan så ställs t.ex. en språkstörningsdiagnos när en elev får svaga resultat (ofta bland de svagaste 10% inom sin åldersgrupp) på tester som prövar språklig förmåga, och där bakgrunds- och utvecklingshistoria stämmer överens med kännetecknen för språkstörning. Jag kan se några potentiella problem om man tar ett strikt kategoriskt perspektiv. MEN jag vill betona att i en grundlig logopedisk språk- läs- och skrivutredning tittar man inte bara på vad eleven har svårt med utan också på elevens styrkor: vad man kan bygga vidare på och var eleven själv har för möjligheter att kompensera med rätt stöd.
Se connecter à Facebook. Utbildning om att utreda särskilt stöd. De här sidorna ingår i en webbaserad utbildning om att utreda elevers behov av särskilt stöd. Materialet är inte färdigt, de här sidorna är bara till för att testa strukturen under arbetsprocessen. Den färdiga utbildningen kommer att publiceras före sommaren 2016. Det här materialet ska hjälpa dig och dina kollegor att upprätta ett åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapskraven i läroplanen, eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Introduktionsfilm: endast text Introduktionsfilm: endast text Detta utbildningsmaterial är utformat som stöd och vägledning för utredning av behov av särskilt stöd.
Materialet innehåller också verksamhetsuppgifter avsedda som vägledning för utredningar av behov av särskilt stöd i er egen verksamhet. Utbildningsmaterialet är strukturerat i fyra steg: Steg 1: Uppmärksamma Steg 2: Kartlägga Steg 3: Pedagogisk bedömning Steg 3: Åtgärdsprogram Så här använder du utbildningsmaterialet Stödinsatser i utbildningen. Lata elever utan motor? Både som mamma och som yrkesverksam arbetsterapeut har jag stött på förklaringen att en elev "underpresterar" på grund av bristande motivation. Punkt. Ingen bakomliggande orsak presenteras utan "bristande motivation" eller "dålig motor" får stå som ensam förklaring till problemet. Underförstått betyder ofta ordvalet att de anser att barnets dåliga prestationer på lektionerna beror på ovilja, ointresse eller lathet.
De lärare som anammat den här förklaringsmodellen brukar även anse att individuell anpassning är i det närmaste att likställa med att skämma bort. Rättvisa, likabehandling och inkludering tolkas också bokstavligen i praktiken som att alla ska göra lika. Elever med motivationsproblematik eller "dålig motor" får ofta i uppgift att jobba ikapp hemma det de inte hunnit med på lektionen.
Jag är så hjärtinnerligt trött på detta synsätt! Jag vågar lova att endast det endast i en bråkdel av fallen handlar om verklig lathet, ointresse eller ovilja. Bär du med dig din flotte på ryggen? Den frågan får vi av David Mitchell när han presenterar sin bok Inkludering i skolan. Mitchell berättar den sedelärande historien om mannen som hade så stor glädje av flotten han byggde för att komma över en flod att hans tacksamhet ledde till att han fortsättningsvis bar med sig flotten i alla tänkbara situationer.
Mitchell frågar oss om vi i vår undervisning och i vår roll som lärare gör på samma sätt, dvs. fortsätter arbeta enligt idéer, förhållningssätt och metoder som en gång ansågs vara de bästa utan att undersöka om det fortfarande är så. Bokens fullständiga titel är Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. OBS! Samma dag som jag såg videon med Mitchells presentation av boken råkade jag läsa tidningen Specialpedagogik och en artikel med titeln Historiskt bagage tynger yrkesrollen. Referenser: Mitchell, D. (2015).
Göransson, K. (2015). Vetenskapsrådet (2015). Språkliga mål – beskriv. Kopplat till förmågor och kunskapskrav i matematik. Idag har vi påbörjat vår uppgift inför nästa NC-träff. Att jobba med språkliga mål i klassen. De språkliga mål som vi hade i tanke var att kunna beskriva och använda sig av de ämnesspecifika begreppen. Vi jobbar som vanligt med de ”vanliga” målen och idag handlade det om de geometriska figurerna: Kunna geometriska begrepp, beskriva och jämföra dem. För att kolla av vad eleverna kunde och kom ihåg från tidigare lektioner så fick de göra en mindmap. Först enskilt, sedan i par och till sist gjorde vi det alla tillsammans. Vi jobbar med den begreppsliga förmågan. Vid ”par” så hade de i uppdrag att, förutom att berätta för varandra, kategorisera dvs hitta likheter och skillnader mellan objekten. Kunna jämföra begrepp.
Vi jobbar nu också med analysförmågan. När vi sedan gjorde det ALLA så försökte jag kategorisera på tavlan. Vi kopplar på ytterligare ett mål: Kunna matematiska begrepp bl.a. lägesord. Nu var det dags för alla att träna på att förklara och beskriva och att använda begreppen. Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Lärarförbundet. Dokumentation från konferens Grav språkstörning 2015 - SPSM.
Tipsbank. Avsnitt 50 med läraren Rebecka, om inkludering och att arbeta flera pedagoger i klassrummet - #annaochphilip. Appar för elever i behov av särskilt stöd. Från föreläsning altverktyg spsm. Digitalt. Spec. Definition av standardiserade test. Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. Så här kan du använda bloggen. Lärlabbet: Pedagogik och särskilt stöd - UR Skola. Läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang - Hitta läromedel. REPORTAGE – PEDAGOGIK OCH SÄRSKILT STÖD. "Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse. Caroline Liberg m.fl: Att lära sig läsa och skriva handlar om mer än bokstäver! Läs högt och samtala! Dyslexihearing på SPSM - Vägar till bättre läsning (allmänt om dyslexi...) Röstinmatning i Google Docs.
Att bygga ett ordförråd. Undervisning_Larande_15_2015.pdf. Språkforskning.se. Strategier för läsförståelse - evidens för alla. Återinför läs- och skrivinlärning. Pluggkoden: Strategier för läsning.
Lärlabbet: Se mobbning. Facebookgrupper. Filmer. Page. Skolverket om betyg, april 2016. Garageband för nybörjare, manual by Tove Andersson. Tiny tap-lärares egna appar i t ex musik. Lärlabbet: Estetiska lärprocesser - UR Skola. 220+ matteappar för barn - Unik sammanställning. Skolstart 2015: 30+ appar för barn i förskoleklass och årskurs 1. Inlästa läromedel för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. En dag i parken- träna svenska och läsförståelse med bilder!
Grav språkstörning 2015: Arbetsminne och språk. Språkstörning, språkförsening och dyslexi. Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till. 00726. Kommunförbundet Skåne. ”Greppa begreppen” – en enkel metod för inlärning. Språkstörning och exekutiva funktioner. Christian Lundahl. BFL - Lilla Edet.