Feeling fidgety in class? Go stomp, jump or hop down this school's sensory ha... In many Canadian schools, recess and phys-ed class may be the only activity students get in their day, but a school in rural Manitoba is trying to change that.
"This is our Sensory Path," says Roland School principal Brandy Chevalier, as she points to a colourful activity map on the floor of the school's main corridor. "We are very focused on making sure our kids are learning both numeracy and literacy but also being mindful of their whole bodies and wellness, and wellness as a whole being. " The path instructs them to hop, squat, do pushups and crawl. They follow the path every morning and after lunch, on their way to class in this community about 100 kilometres southwest of Winnipeg. Kindergarten student Elizah Wall likes stomping on the bugs. "Some parts are challenging, some parts are easy," says 11-year-old Addison Elias. If teachers notice students fidgeting, they will send them to the path for a couple of rounds. Students Ethan Dyck and Caleb Mitchell say it's making a difference. Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd - UR Skola. Hjälp av Datorn.
För dig som är dyslektiker finns anpassade böcker På Legimus kan du söka och låna anpassade böcker.
UR Lärlabbet - Utgå från var eleven är, inte där den... Perspektiv på lärande. Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk.
IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. Kooperativt lärande utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Det sociokulturella perspektivet har varit rådande inom lärarutbildningarna sedan mitten av 1990-talet på universiteten.
I "Allmänt" Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade.
De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Mia Skäringer skriver om asperger/adhd – My.Perfect.Baby.se. Han vill alltid sitta på hästen och sjunga Kalle Theodor ur Pippi Långstrump, sa dagisfröknarna.
Han vill ingenting annat. Och när han kommer till versen och därför så grät ju och sörjde hans mor, versen om hur Kalle Theodor slukas av havet, då gråter han alltid. Gråter och sjunger vidare. Ja, det är min pojke, sa jag. Min känsliga lilla pojke. Det var så det började. Han ville ha allt på samma vis varje dag. Så kom hans lillasyster. Tillbaka till skolan : metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga - Marie Gladh - Bok (9789172059641) Ta hjälp av ”De sju frågorna” med bildstöd för ökad studiero. Jag har tidigare skrivit ett långt inlägg om hur man kan använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner.
Idag blir det ett lite kortare inlägg om ”De sju frågorna” vilka är bra att ha i åtanke när man t.ex. planerar för en aktivitet och ger instruktioner. Som jag skrivit tidigare är det ofta skönt för de flesta att veta de grundläggande ramarna för en aktivitet men för en del personer är det extra viktigt att veta detta. Detta för att minska stressnivå och därmed frigöra energi till att fokusera på att arbeta med målet med aktiviteten istället för att sitta och oroa sig över och tänka på till exempel hur lång tid man har på sig eller vilket material man behöver och vad som kommer att hända efter aktiviteten är slut. I förlängningen är tanken med detta att skapa det lugn och studiero som krävs för att kunna fokusera på uppgiften (eftersom elever till exempel inte ska behöva och fråga samma frågor massa gånger eller tappa fokus för att de inte vet vad de ska göra).
Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan. Dalhemsskolan i Helsingborg har under en lång period haft problem med låga studieresultat och hög frånvaro.
Under våren förra året hade skolan sämst skolresultat i hela Helsingborgs kommun. För att vända den dystra utvecklingen gick skolan med i det statliga projektet ”Samverkan för bästa skola” och inför höstterminen 2017 har verksamheten fått ytterligare resurser till att förstärka elevhälsan för att komma till rätta med problemen. En socionom, en beteendevetare, och utökad tid för studie- och yrkesvägledaren tillsattes för att ge bättre skolnärvaro och mer tid för lärarna att öka kvaliteten på undervisningen. – Vi såg att lärare och mentorer hade en väldigt tung arbetsbelastning kring just de sociala frågorna, så något behövde göras.
Så vi satsade på att få in en utökad elevhälsa som skulle jobba med de här eleverna som hade problematisk skolfrånvaro, säger Nina Pringle, biträdande rektor på Dalhemsskolan. UR Samtiden - Elevhälsa: De saknade eleverna - UR Skola. Teknikstöd.