Att arbeta med särskilt begåvade elever
Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå.
NE lanserar digitala läromedel - NE Nationalencyklopedin AB
NE Nationalencyklopedin AB (NE) lanserar nu sin satsning på digitala läromedel. NE utvecklar och erbjuder sedan tidigare digitala kunskapstjänster för bland annat skolor. Lanseringen markerar en ny milstolpe i kunskapsföretaget NE:s historia. NE:s digitala läromedel är interaktiva och ger läraren stor flexibilitet och möjlighet att anpassa undervisningen till varje klass och varje elevs individuella förutsättningar och behov. Förutom bilder, illustrationer och ett högkvalitativt textinnehåll innehåller NE:s läromedel filmer, interaktiva övningar, självrättande uppgifter och simuleringar.
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn
DysseAppen är en unik app för dig som har dyslexi. Med DyssAppen blir skolan lättare och roligare. I appen hittar du: Poddar, Smarta tips, Dyssa!
Mia Skäringer skriver om asperger/adhd – My.Perfect.Baby.se
Han vill alltid sitta på hästen och sjunga Kalle Theodor ur Pippi Långstrump, sa dagisfröknarna. Han vill ingenting annat. Och när han kommer till versen och därför så grät ju och sörjde hans mor, versen om hur Kalle Theodor slukas av havet, då gråter han alltid.
DATORN i UTBILDNINGEN
PER KORNHALL E-post: me@perkornhall.se Forskning/skolreformer "Vi kanske skulle passa på att använda skolkrisen till att på ett kreativt och forskningsbaserat sätt skapa system där professionerna tillsammans med forskare får en reell möjlighet att påverka och utveckla sin verksamhet?" Ett paradigmskifte behövs I sin bok ”Learning To Improve: How America’s Schools Can Get Better at Getting Better” målar författarna Bryk, Gomez, Grunow och LeMahieu upp en alternativ och forskningsbaserad bild av hur skolor kan utvecklas. Deras utgångspunkt är USA men boken är utan tvekan aktuell också i Sverige.
Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan
Dalhemsskolan i Helsingborg har under en lång period haft problem med låga studieresultat och hög frånvaro. Under våren förra året hade skolan sämst skolresultat i hela Helsingborgs kommun. För att vända den dystra utvecklingen gick skolan med i det statliga projektet ”Samverkan för bästa skola” och inför höstterminen 2017 har verksamheten fått ytterligare resurser till att förstärka elevhälsan för att komma till rätta med problemen.
När unga lever i cyber-space. Text av Jesper Juul
av Jesper Juul Är det ett problem att barn får ett intresse som uppslukar dem totalt? Först och främst måste vuxna visa intresse och engagemang för det barnen ägnar sig åt.
Perspektiv på lärande
Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum.
Digitala verktyg – supertips
Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Men för många är vägen dit fylld av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig verktygen är just nu alldeles för stor. Därför blir det oftast ingenting.
