After 100 Years of the Same Teaching Model It’s Time to Throw Out the Playbook – Education Rickshaw

In looking back at my parents’ education in the 1950s and 60s, and my own education in the 1990s and 2000s, I worry sometimes that despite the huge advances that we’ve seen in technology, not much has changed when it comes to how we view learning and how we design learning environments. The transmission model of education is still the name of the game, although in some circles there are signs of its erosion. I would like to take you on a journey in this post, starting from the 1950s banking model (Freire, 1968) of instructional design, before comparing it to my own schooling experiences as a digital native at the turn of the century. Then, finally, I would like to share my vision for C21 learning, and propose some ways that we can move forward so that we are meeting the needs of today. When my parents went to school…. In each of these infographics, students are shown as (S) and teachers as (T). When I went to school…. My dream for school…. – Zach Groshell @mrzachg Like this: Like Loading...

https://educationrickshaw.com/2017/12/02/after-100-years-of-the-same-teaching-model-its-time-to-throw-out-the-playbook/

Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Vi gjorde detta genom att intervjua varandra. Eleverna fick var sitt papper med en lista på saker de skulle ta reda på om varandra. Sju tips på anpassningar för lärande Genom att undanröja hinder och bedriva en undervisning som passar fler elevers lärande höjs hela klassens resultat. Lärarna Sandra Aadalen och Emelie Sköld på ESS gymnasiet tipsar om sju anpassningar alla elever tjänar på. Koppla till elevernas livsvärld Lärgrupper i Åk 3 Efter ett skönt sommarlov har vi nu kommit igång igen. Nu är vi 3:or och har massor med spännande saker framför oss. De första dagarna har vi ägnat mycket åt att knyta kontakt igen och sammansvetsa gruppen. Vi har en ny kamrat i klassen också som vi ska lära känna. I år har vi möblerat så att eleverna sitter i lärgrupper.

Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L IntroduktionGör problemet till ditt egetFokusera på det du skall göra!Behåll ditt lugn och din låga puls, och gör inget förhastat!Låt en i taget tala och se till att alla andra, även du själv, är tyst då någon talar!Börja alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarAvsluta alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarGör en planering mellan start och slut av lektionen som har ett bekant mönster och fungerarEnkla tydliga reger som hålls konsekventVisa ut den som inte sköter sigPricka av de som är med eller motHämta in föräldrarnas mandat till 100% 1.

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”. Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Detta är bra och kan ge glädje och motivation.

Att skapa ett lugn - Karin bygger undervisning Oavsett skola, oavsett rum, blir det ingen undervisning om det inte skapas ett lugn. En feedback som jag ofta får och har fått genom åren är att på dina lektioner finns ett lugn. Vad är nyckeln bakom lektionen som börjar och slutar helt enligt plan? En av de viktigaste grundstenarna i en lyckad lektion, enligt mig, ligger inte i undervisningsteorier som lärarutbildningen lärde ut eller att ha de senaste vetenskapliga beläggen i ämnet. Framgången i en lektion ligger i när jag som lärare vet när lektionen verkligen börjar, att sätta ord på det som kan verka självklart.Det är att sätta ramen för vad som behöver finnas för att ge alla samma förutsättningar oavsett om det är en förskoleklass eller en årskurs nio. På mina lektioner är första övningen alltid att sitta ner och vara tyst i väntan på de inledande och välkomnande hälsningsorden.

Talkort Ibland när eleverna ska diskutera olika ämnen i klassen så är det lätt hänt att en elev tar över diskussionen medan en annan seglar bort i tankarna. Ett sätt att se till att alla elever är med i samtalet och bidrar med något är att använda sig av strukturen Talkort . Denna struktur går till så att varje elev får ett antal markörer i en egen färg. Antalet kan variera beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på och vad som diskuteras. Första gången samtalskort används kan det räcka med en markör var. Tydlig lektionsstruktur för ett lugnare klassrum Tydlig struktur på lektionerna är en framgångsfaktor för studiero. I detta inlägg kan du ta del av ett förslag på en lektionsstruktur och även ladda ned bildstöd som kan användas till. För två år sedan kom Skolinspektionen ut med rapporten ”Skolans arbete för att säkerställa studiero”. I rapporten berättar inspektionen om sina iakttagelser efter att ha besökt 30 olika högstadieskolor och skolhuvudmän ute i landet. Kortfattat visar granskningen att studieron generellt är bättre i de klassrum där eleverna möts av tydliga lektionsstrukturer och ett tydligt ledarskap hos läraren. Den visar också att lärarens förutsättningar för att skapa studiero också påverkas av andra processer på skolan, t.ex. vilket ansvar rektorn tar och hur elevhälsans arbete ser ut.

Talkort: Klassregler (Klassens plan) Vid skolstarten ser vi alltid till att uppdatera våra klassrumsregler. Men detta år har vi (efter att ha fått tips från kollegor) valt att kalla det för plan istället: En plan för hur vi ska få alla att må bra i klassen. En plan för hur vi vill ha det. För att skapa denna plan använde vi oss av elevernas egna idéer. Skapa stödmallar för studiero Under mina är som ämnesspanare har jag skrivit många blogginlägg. Jag har skrivit inlägg med rena lektionstips, men också om andra utmaningar som kan finnas i ett klassrum. Det jag har märkt är att det finns ett stort intresse för råd och idéer kring hur jag som lärare kan skapa förutsättningar för arbetsro i klassrummet. Några av mina mest lästa inlägg handlar om just det. Inläggen har gemensamt att jag berättar om hur jag tydliggjort förväntningar för eleverna.

Huvuden ihop! Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Studiero – ett förebyggande och hälsofrämjande arbete Arbetet med att skapa studiero är ett tillgänglighetsarbete. Studiero har vi när det fysiska, sociala och pedagogiska miljön möjliggör lärande oavsett förutsättningar och behov. (Se tillgänglighetsmodellen från SPSM). I Svenska Dagbladet skrivs idag om bakgrunden till förslaget och man kopplar psykisk ohälsa till bristande studiero.

Talkort: Klassråd Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka. Därefter modellerade jag Talkort tillsammans med två av eleverna.