Hur börjar man?

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

Läshastigheten – vilket tempo och varför? Vad är läshastighet? Vem uppfann ordet? Jag läser Tranströmers dikter och jag tar varsamt och långsamt in varje ord. Det är allt annat än hastande och bråttomläsning. Min läsning är långsam. Tomas Tranströmers diktverk Östersjöar, 1974 I skolan anges läshastigheten utifrån att en majoritet av elever har hunnit läsa klart och då de flesta är klara anses lästiden vara en slags norm. Lärare som själva läser den text man sätter eleverna att läsa kan fundera över sin läshastighet. Vad läshastighet däremot betyder är att läshastigheten gör det möjligt för läsaren att förstå innehållet. En kille med grava lässvårigheter läste korrekt men mycket långsamt. - Men du, det står inte någonstans om varför han blev glad? Jag läser igenom samma text och inser att han har helt rätt. Jag funderar också över det långsammas läsning och dess plats i samhället. Frågor att ställa sig: När hindrar lästekniken läsningens innehåll? Allt går att undersöka.

En läsande klass | Martin Widmark www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Vad är En läsande klass? Vem ska skriva den kursplanen? Vilka står bakom projektet? Har ni ett uttalat mål? Varför är detta viktigt? Vad kan jag göra om jag vill bidra till ert arbete? Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. LÄSA och SKRIVA hör ihop Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna.

Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen Cowboyen fixar läsförståelsen Det är torsdagsförmiddag på Råby skola i Nyköpings kommun. I årskurs ett droppar de nio eleverna in i klassrummet för att ha dagens lektion i läsförståelse. På en whiteboard har Marie Trapp skrivit upp ett berättelseschema. I dag ska eleverna ha sitt fokus på cowboyen. Marie börjar läsa sagan om de tre bockarna Bruse. – Den största vinsten med den här lässtrategin är att vi ökar elevernas läsförståelse, menar Marie Trapp. I den lilla F–3-skolan går bara 28 elever. Det var när 1–7-läraren Marie Trapp gick speciallärarprogrammet som hon kom i kontakt med lärarutbildaren och doktoranden Barbro Westlunds tankar om olika läsförståelsestrategier i hennes bok Att undervisa i läsförståelse. – Vi ha själva lagt till ytterligare en läsfixare, berättar Marie Trapp. Marie Trapp har nu läst hela sagan om de tre bockarna Bruse för barnen. – Tänk efter, vad hände först i sagan, frågar Marie Trapp? Barnen räcker ivrigt upp handen. – Lilla bocken Bruse trippade över bron, berättar Elmer.

Munspelsungar | I vår klass händer det många spännande saker. Här försöker vi fånga några ögonblick så ni kan följa vad som händer i vår vardag. Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola. Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord. Vi läste visdomsorden ännu en gång och lät Detektiven arbeta som aldrig förr. -"Var inte rädd att ta det stora steget!" Tillsammans utredde vi betydelsen och eleverna fick ge exempel ur boken när dessa visdomsord kom till uttryck.

ASL-film: Kungsbacka utvecklar – att lära sig skriva och läsa med datorn som verktyg. I Kungsbacka kommun har driver man ett projekt för att uveckla skriv- och läsundervisningen där barnen lär sig att skriva med datorn som verktyg. De har gjort en film om ASL. Filmen beskriver ett projekt i Kungsbacka kommun att skriva sig till läsning med datorn som verktyg. De yngsta eleverna på fem i deras grundskolor lär sig läsa och skriva med datorn som verktyg. I filmen möter du pedagoger, vårdnadshavare och elever. När Erica Lövgren besökte Malmö i februari 2013 tipsade hon om att man dels kan visa barn som ska börja med ASL för att de ska få en bild av hur det fungerar, dels för föräldrar på föräldramöte.

Satsningen på förstelärare får häftig kritik - Nyheter (Ekot) Regeringens satsning på så kallade förstelärare, blev inte som tänkt. Många förstelärare har svårt att få tiden att räcka till för sitt uppdrag som innebär att bland annat inspirera andra lärare på skolan. Förstelärarna skulle få eleverna att lyckas bättre och bland annat också insipirera andra lärare på skolan. Men i ett reportage i P1 Morgon berättar flera lärare att deras arbetsuppgifter inte ändrats närmnvärt eller alls och att de ser lönetillägget på 5000 kronor - som alla förstelärare fått - som en rejäl bonus. Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) håller inte med om att satsningen på så kallade förstelärare blev annorlunda än vad som var tänkt: – Jag tycker att det är helt i linje med reformens intentioner. Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Rossana Dinamarca är förvånad över Jan Björklunds konstaterande. – Jag blir häpen av att utbildningsminstern säger något annat än vad som var intentionen med reformen. – Det är en löneförhöjning för skickliga lärare. Ekot