Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt.
Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Föräldrar ett stöd när det är stökigt i klassrummet? Goda, självständiga läsare. Respektive svaga, osjälvständiga läsare!?
Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper?
Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Textkopplingar. Dagboken -ett romanprojekt. Detta är en lärarhandledning till att skriva dagboksromaner med elever.
Dagboksromaner har fått en renässans i och med de populära böckerna om Greg (Jeff Kinney) m.fl. så det finns mycket litteratur att hämta inspiration ifrån. Arbetet med dessa dagböcker ger också en inramning till övningar av olika texttyper (bl.a. de skoltypiska texttyper som Pauline Gibbons beskriver i Stärk språket, stärk lärandet… Hallgren Fallgren 2013).
Dagboksromanen erbjuder en plattform för att prova och leka med sina färdigheter i återberättande text, beskrivande text, löpsedelstext, skriftliga instruktioner, recensioner, argumenterande text, reklambudskap, poetisk text m.m. Stort fokus läggs på humor i skapandet och på kollaborativt lärande i klassrummet. Läsförståelsen kan sitta i kroppen! Alla elever får inte tydliga inre bilder av det de läser eller när de lyssnar till högläsning.
När man ber dem berätta eller rita en bild så har de svårt att svara eller rita något. Och då kan man missta sig att de inte har förstått. Men deras ”inre bilder” kan sitta i kroppen i stället för knoppen, och då kan man låta eleverna dramatisera det de läste eller lyssnade till. Det ska inte vara någon lång pjäs som ska tränas in och nötas, utan något man gör direkt i klassrummet under själva läsningen/högläsningen. Man kan till exempel låta eleverna ställa frågor till personerna i boken och sedan kan en klasskompis dramatisera svaret (här beskriver jag en sådan lektion: Ställ en fråga!). I ett program från UR (klicka på länken längre ner) berättar Anne-Marie Körling och hennes elever om hur detta arbetssätt kan gå till.
Kulor i hjärtat. Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord. Detta är en mycket enkel lektion.
Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Med forskare i skolan. Regeringens svar på det bistra Pisa-resultatet är enligt Aftonbladets intervju med utbildningsministern (8/4) att 40000 lärare ska ”drillas” i läsförståelsestrategier till en kostnad av en halv miljard.
Vi är helt införstådda med att lärares arbete med läsförståelse är en nödvändig förutsättning för elevers utveckling av en god läs- och skrivförmåga. Vikten av detta är ingenting nytt i den pedagogiska debatten. I slutet av 90-talet tog en expertgrupp i USA, på uppdrag av kongressen, fram vad som utmärker framgångsrik läs- och skrivpedagogik, där betydelsen av en medveten undervisning i läsförståelse ingick som en del. Det samlade vetande som redovisades pekade tydligt ut, inte bara läsförståelsen, utan även övriga grundförutsättningar, nödvändiga för att alla barn ska få utveckla en god läs- och skrivförmåga. Uppdraget resulterade i projektet No Child Left Behind, där forskarnas noggrant framtagna och evidensbaserade undervisningsmetoder skulle föras över till lärarna. Lektioner: Att starta upp efter sommarlovet. Lektion att starta upp med efter sommarlovet kap 3. Den här lektionen brukar jag alltid göra.
Den är rolig och den ger utrymme till elevernas berättelser om sommarlovet. Jag har gjort den för elever från årskurs tre och uppåt – det spelar inte så stor roll – huvudsaken är att eleverna kommer igång och får berätta. Jag skriver ned en massa frågor på ett papper. Eleverna får pappret och ska fylla varje fråga med ett namn. Det ska inte vara samma namn på någon fråga så det gäller att fråga runt. Mina klassrum har varit organiserade så att jag har skapat ytor där vi kan sitta i ring… så det blir automatiskt möjlighet i mitt klassrum.
När man har samlat ihop så många olika namn så är listan full. Lektioner: Starta upp efter sommarlovet del 2 – som alldeles ny lärare. Det är en sådan underbar tid den där uppstartsveckan.
Jag tänker på alla saker jag har hittat på inför mötet med eleverna.