Teaching ideas for reading and writing with links to children's literature. Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang (svenska) Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?
På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Cirkelmodellen, fas 2 – beskrivande text.
Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4.
Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Språket bär kunskapen: Att stötta skrivande. Norrbackaskolans språkutvecklingsgrupp - Hem. Vecka 4: Anna Kaya och Hanna Stehagen. Lässtrategimatris 2. Att undervisa i läsförståelse. Reading: The Core Skill:Every Child, Every Day. Läsa mellan raderna- lyckoslanten. Vägar in i läsningen. Det är rubriken på en av modulerna i Läslyftet.
Här hittar vi förslag på arbetsgångar och moment, artiklar skrivna av forskare samt filmer. Vilka texter passar att träna med. Arbetsgång. Vägledd läsning – jag provar mig fram. Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning.
Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter. I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning.
Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra. Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. KUL1415 i skolan. Att erbjuda elever kultur och kreativitet innebär nya vägar för att skapa intresse och lust.
Genom ”Kulan” erbjuder kulturlivet skolorna en stor mängd aktiviteter varje år. Skapande skola – statliga resurser – möjliggör projekt och dessutom finns Kulan-premien som ger barn och unga möjlighet att uppleva professionell scenkonst. Under läsåret 14/15 finns ännu fler möjligheter för pedagoger och elever: Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg.
För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal.
Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext. Läsdidaktik - efter den första läsinlärningen - Gleerups.
Bra läskompetens är en viktig förutsättning för lärande.
Läsning är emellertid inte en färdighet som man tillägnar sig en gång för alla, utan det är något som kräver kontinuerligt arbete. Det mesta av det vi i dag vet om god läsförståelse och bra läsundervisning grundar sig på forsknings- och utvecklingsarbete som pågått de senaste 50 åren. Samtidigt visar nationella och internationella tester att läsundervisningen i den svenska skolan måste förbättras. I kölvattnet av PISA-tester och nationella läsprov har det blivit tydligt hur viktigt det är att arbeta systematiskt med läsundervisning även efter det att barnen har knäckt den första läskoden.
Reading Workshop Strategies. Bildpromenad med Läsfixarna. Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad".
Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt.
Why are so Many of our Teachers and Schools so Successful?: John Hattie at TEDxNorrkoping. Studiehandledning - home. Språk i alla ämnen för alla elever. Några gemensamma utgångspunkter - Ewa Ber... Skolbibliotek 2014: Läsförståelse i olika genrer.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse. Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse. En PT i läsning. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona.
Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. Hemgrupper och expertgrupper. Språket bär kunskapen: Att identifiera svårigheter. Läsförståelsestrategier i praktiken: februari 2014. I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut.
För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Marie Andersson. När en pedagogisk tanke tar fart. Produkter. Läsförståelsestrategier i praktiken: Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen.
För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. Katarinaenbomfransson. I vår klass arbetar vi mycket kring hur texter är uppbyggda och vi tränar på att skriva egna berättelser med en ”röd tråd”. Inledning, handling och avslut. I boken att undervisa i läsförståelse skriven av Barbro Westlund finner man ett bra sätt att använda sig av ”berättaransikte” för att hjälpa eleverna att strukturera upp sina berättelser.
Det har fungerat mycket bra med mina elever. Man ritar upp ett ansikte (öga, öga,näsa och mun.) Orka plugga, studieteknik. VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext. Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen.
VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. VENN-diagram. Under hela höstterminen har jag haft förmånen att vara med i klass 2B´s klassrum. Nu under våren har det inte blivit lika ofta men fredagen den 7 mars var jag på plats igen. Rebecca har tillsammans med eleverna skapat en jättefin morgonrutin med öppen dörr, ljus och en "Godmorgon-hälsning" på tavlan. En hälsning som gör att man känner sig välkommen , har någonting att läsa och fundera på medan hela klassen samlas och dessutom med syfte att arbeta språkutvecklande. Denna dag var det ordklasser i fokus men även Detektiven fick arbeta för att reda ut nya ord och uttryck. Efter samlingen var det dags för mig att visa klassen ett nytt verktyg - Venn diagrammet. Texttyper. Orka plugga, studieteknik. Genre - Vad Är Skönlitteratur Och Sakprosa? Genrepedagogik exemplet Knutbyskolan.pdf.
Svenska som andraspråk, del 2.