LÄSBINGO Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar - Uppsala universitet Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Alla momenten i delprovet: Presentera, Leda diskussion samt Delta i diskussion finns med för eleverna 1–4. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Delprov B: läsa Exempel på uppgifter Delprov C: skriva Exempel
ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Metodik:Genom att visa olika ansikten med olika känslor får WS-deltagarna svara på frågorna: "Hur känns det i kroppen då man är ......?" Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.
#mellanstadiebloggen [SVENSKA] – En inspirationsbank för mellanstadiet! Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras löpande. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på digitala verktyg. Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av olika digitala verktyg i undervisningen efter behov. Foton, bilder och illustrationer För att synliggöra lärandet och förstärka texter så kan lärare och elever använda sig utav olika foton, bilder och illustrationer från t.ex. Vilka regler som gäller för lärare och elever som vill använda upphovsrättsskyddade bilder kan du läsa på Skolverkets hemsida. Filmer
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
Ny lärarhandledning för högstadiet om bilder, sociala medier och genusskillna... Rapporten "Duckface/Stoneface" tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier. Lärarhandledningen, som baserar sig på rapporten, ger tips på hur du kan arbeta med frågorna i klassrummet. Lärarhandledningen innehåller tre teman: Killar, tjejer och medier – same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) Bilder – från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) Sociala medier – var är killarna? Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. Ladda ned lärarhandledningen här. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten "Duckface/Stoneface".
Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt. Det blev ett bra tillfälle att prata om processen fram till målet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Vad lärde jag mig?
BLOGG Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen. Finska Jutta besökte mig och klassen för att låta oss nosa på det finska språket. Danska Sådär.
Lärmodul "Aktivera eleverna som resurser för varandra" Hur kan eleverna stödja varandras lärande? När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning. Moment B - kollegialt arbete DiskussionVilka erfarenheter finns av undervisning där elever stödjer varandras lärande? Planera Under en egen lektion ska ni arbeta med att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Läs mer om undervisningstekniker. Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Moment C - aktivitet Genomför aktivitet och notera enligt plan. Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Moment D - gemensam uppföljning Loading ...
50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:
Lektionsresurser för källkritisk granskning Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Amerikanska Snopes, som snart har funnits på nätet i tjugo år, fäster blicken på vad som sprids i den engelskspråkiga världen. Detsamma gör Washington Posts avdelning What was fake on the Internet this week, som publiceras varje fredag. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant?