Forskningsutblick: Elever måste få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid skärmläsning. Forskarna Hildegunn Støle, Anne Mangen och Knut Schwippert har undersökt om norska elevers läsförståelse skiljer sig beroende på om eleverna gör ett test på papper eller på datorskärm.
Utifrån resultaten menar de att elever behöver få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid läsning på skärm och att lärare bör använda papperstexter när elever ska läsa för att lära. Digital teknologi införs i stor utsträckning i norsk skola. Både nationella och internationella läsförståelsetest har blivit digitaliserade de senaste åren. Detta sker trots att det inte finns så mycket forskning om barns läsförståelse när de läser på skärm jämfört med när de läser på papper. I samband med digitaliseringen av ett norskt nationellt prov i läsning för femte klass önskade vi som forskare att använda tillfället till att göra en så kallad mode-effekt-studie. D2 GRGY 05A 01 bedomning. Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande. Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad.
Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning. Lärarnas kompetensutveckling viktigast Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer. Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Eleveengagemang utgångspunkt för undervisningen. (8) Vad bedöms och varför? Tema: bedömning och betyg - Skolverket. Skolverket. Samarbete bygger en bättre skola.
Ulf Blossing är professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Ulf är en av de forskare vi samarbetar med inom Samverkan för bästa skola. Han föreläser ofta vid de konferenser vi arrangerar för de medverkande, i syfte att inspirera och ge ett vetenskapligt perspektiv på arbetet. Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består och förändras. Uttrycket har ingen entydig definition och det kan därför vara klokt att orientera sig i hur det förstås och används i olika sammanhang.
I den här artikeln uppmärksammas att föreställningar om ett pedagogiskt ledarskap inte är något nytt, utan har funnits under det senaste århundrandet, hur det kopplats till den politiska styrningen av skola och konsekvenserna av detta, samt hur man inom svensk forskning tagit sin an och definierat begreppet. Pedagogiskt ledarskap – samtida uppdrag med historia Att förstå skolans ledarskap i termer av pedagogiskt ledarskap är inte nytt (Leo, 2013; Johansson, 2015; Svedberg, 2016). Idéer om ”pedagogiskt ledarskap” har funnits länge, men det var under 1900-talet som idéerna konkretiserades i formella texter. Beskrivningar av ”pedagogiskt ledarskap” har funnits med i de stora skolutredningarna som genomfördes på 1940-talet, i samband med grundskolereformen 1962, SIA-utredningen på 1970-talet, decentraliseringen på 1990-talet.
Scherp om lärande och skolutveckling. Även om PISA-undersökningen endast mäter en mycket begränsad del av den svenska skolans uppdrag finns det anledning att försöka förstå sig på varför vi får försämringar i kunskapsresultaten.
Detta trots att skolminister Björklund så kraftigt prioriterat ämneskunskaper på bekostnad av skolans uppdrag att bidra till utveckling av kreativa och ansvarstagande demokratiska medborgare med livslång lust att lära. I diskussionen efter de dystra PISA-resultaten har förts fram förklaringar som kommunalisering, friskolornas framväxt med ökade skillnader mellan skolor, skolans arbetssätt med individualisering, lärarbehörighet, lärarutbildning och få sökande till lärarutbildningen mm. Hans-Åke Scherp. Hans-Åke Scherp, född 29 april 1946 i Stora Malms församling,[1] är lektor i pedagogik vid Karlstads universitet och en samhällsdebattör i skolfrågor.
Han disputerade 1998 vid Göteborgs universitet med en avhandling om gymnasierektorernas förändrade roll. Vid Karlstads universitet driver han projektet PBS för "problembaserad skolutveckling", som omfattar grund- och gymnasieskolor i 26 kommuner. Bland annat arrangeras en rad nätverksträffar för skolledare. Scherp har gjort sig till talesman för problembaserat lärande och forskningspedagogik, och har under 2008 riktat kritik mot den folkpartistiske ministern Jan Björklunds skolpolitik.
Hans kollega i Karlstad, professor Mats Ekholm, har instämt i kritiken. Bibliografi[redigera | redigera wikitext] Källor[redigera | redigera wikitext] ^ Sveriges befolkning 1990: Scherp, Hans Åke Externa länkar[redigera | redigera wikitext] Hoppet sätts till kollegiala lyft. Läraryrket har en tradition av ensamhet och stolt individualism, sägs det ofta.
Det är ingen självklarhet att lärare ska dela med sig av de erfarenheter och så kallade ”tysta kunskap” som under lång tid utvecklats bakom stängda klassrumsdörrar. Granska er själva. Ett verktyg för detta är det Helen Timperley kallar evidensbaserade samtal.
De är samtal som lärare kan föra med varann, med utomstående experter eller med elever. Evidensen består i att samtalen är öppna för ny expertkunskap och för perspektiv som ifrågasätter lärarens etablerade övertygelser. Samtalen ska naturligtvis också präglas av ömsesidig respekt. Det är paradoxalt: Den nyzeeländska lärarutbildaren Helen Timperley drar tusentals åhörare när hon föreläser om hur lärandets inneboende kraft ska frigöras genom lärarnas egna fördjupade utforskningar och dialoger med varandra, med elever och med utomstående experter. Ofta får hon i uppdrag att tala i två eller tre timmar till lärare som bara sitter stilla och lyssnar. – Föreläsningarna är egentligen inkompatibla med mina teorier, säger hon. Vi har lyckats trotsa tio timmars tidsskillnad och få till ett samtal via internet. Vem är Helem Timperley Och så, nästa läsår – ett varv till. – Undervisning är ju aldrig möjlig utan lärare.