Här sattes svenskar i slavarbete | Herman Lindqvist Den stora Amerikafebern grasserade i Sverige i slutet av 1800-talet. Över en miljon svenskar emigrerade till Amerika. Långt tidigare, under 1600-talet, då Sverige hade en egen koloni i Amerika, var det mycket svårt att få folk att åka till Nya Världen frivilligt. Mest skrämde den långa och ofta farliga seglatsen. Bara tolv transporter sändes iväg från Sverige till kolonin. Skeppet var cirka 30 meter långt och åtta meter brett, således betydligt mindre än skeppet Vasa. Ombord fanns en besättning på 30 man och ett 70-tal nybyggare, bland dem kvinnor och barn, samt en del kreatur, höns och grisar. Befälhavare var nederländaren Cornelius Lucifer med Jan Janson Bockhorn som förste styrman. Bland passagerarna fanns flera desertörer som hade fått välja mellan dödsstraff eller ett liv i Nya Sverige samt några tjuvskyttar som valde mellan krigstjänst och nybyggarliv. De fortsatte till ön S:t Christoffer där de fick hjälp med vatten och proviant. Då dök två spanska skepp upp.
Demokratisering - Stockholmskällan Den stora personliga frihet vi lever med idag skulle slå 1800-talsstockholmaren med häpnad. När människorna i Sverige tog steg efter steg mot ett mer demokratiskt samhälle så var huvudstaden Stockholm den centrala politiska arenan. Här presenteras källor som berättar om den historien. Hjalmar Branting talar om den kvinnliga rösträtten på Norra Bantorget 1918. Det är lätt hänt att ta de rättigheter och friheter vi har idag för givet. Här får du möta människor som inte hade alla dessa rättigheter, kvinnor och män som kämpat för – och emot – ett mer fritt och jämställt samhälle. En väl fungerande demokrati består av många pusselbitar. Allmän och lika rösträttDen 24 maj 1919 klubbade riksdagen igenom "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor". Tryck- och yttrandefrihetUnder 1800-talet växer den moderna pressen fram och så sakteliga blir det högre i tak i landet Sverige.
EUROPA - Länder EU-länder (anslutningsår) EU har 28 medlemsländer: Vägen till EU-medlemskap Kandidatländer Potentiella kandidatländer Bosnien och HercegovinaKosovo ** Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring Att bli medlem i EU Att bli EU-medlem är ett komplicerat förfarande som tar lång tid. Karta Alla Människor! Film: De mänskliga rättigheterna på 2 minuter Filmen berättar om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Se filmen! Om filmen Den här filmen berättar kortfattat och övergripande om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Filmen kan visas som en uppstart inför arbete med mänskliga rättigheter och är en bra början om du vill arbeta med alla delarna i materialet Alla människor! Om du pratar om mänskliga rättigheter för första gången med din klass kan du börja med att fånga upp deras tankar och kunskaper om ämnet. Fråga till klassen: Vad tänker ni på om jag säger mänskliga rättigheter? Se filmen tillsammans.Låt klassen återberätta och kommentera filmens innehåll.Fyll i med mer information om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Fakta om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna • De mänskliga rättigheterna gäller för alla. Läs mer på www.manskligarattigheter.gov.se
Inför nationella proven i samhällskunskap Invandring och utvandring i Sverige över tid Befolkningsförändringar (invandring/utvandring), 1850-2015 Visa som tabellVisa som diagram Många söker asyl i sverige Just nu kommer många till Sverige för att söka skydd från krigshärjade länder. De som söker asyl blir folkbokförda om och när de får uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader. Migrationsverket De senaste tio åren har många människor från bland annat Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea sökt sig till Sverige för att komma bort från krig, våld och förtryck. Alla som flyttar till Sverige räknas Alla som flyttar till Sverige efter att ha bott utomlands ingår i invandringen. Fakta: Vem är invandrare? Vad behövs för att SCB ska räkna personer som invandrade i statistiken? • har anmält till Skatteverket att de har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader. • har fått uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige (gäller inte nordiska medborgare). Invandring 2015 efter de vanligaste födelseländerna Invandringen bidrar mest till folkökningen DRYGT 1,6 miljoner
Spelar det någon roll varifrån vi kommer? | #Civilpodden Hembygdsrörelsen är stor i Sverige. Den har cirka 450 000 medlemmar, som inom cirka 2 000 lokalföreningar verkar utifrån idén om att en djupare kunskap om hembygden och den lokala platsen har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Hembygdsrörelsen strävar idag efter att vårt gemensamma kulturarv ska lyftas fram som en inkluderande samhällsangelägenhet som kan tolkas och formas vidare av alla människor som lever i Sverige idag. Cirka 1 350 av alla lokalföreningar har dessutom en hembygdsgård som man kan besöka för att få en egen upplevelse av och inblick i den lokala historien och svunna tiders liv och tillvaro. I Årsunda i Sandvikens kommun finns hembygdsgården ”Svens”, eller ”Gammelgården” som den också kallas. Den står på ursprunglig plats vilket också är en av byns äldsta boplatser. Audio Player
Mänskliga rättigheter - igår, idag, imorgon Förenklat kan man säga att det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regelverk för de mänskliga rättigheterna. Folkmordet och de fruktansvärda brotten som begicks mot mänskligheten tvingade världen att göra stora förändringar. Några exempel: Före Förintelsen blev enskilda individer sällan eller aldrig ställda till svars för staters massmord eller andra brott mot mänskligheten. Före Förintelsen ansågs stater ha relativt oinskränkt makt att bestämma över sina medborgare och över vad som hände innanför landets gränser. Före Förintelsen var mottagandet och skyddet för flyktingar varje stats enskilda angelägenhet. Läs också:
Radiojournalist skildrar Joe Hills livsöde Under tre dagar kommer radiopubliken i P4 Gävleborg att kunna lyssna till en spännande skildring av Gävlesonen Joe Hills liv. Bakom dokumentären står den nyutbildade radiojournalisten Niklas Söderqvist från Söderhamn. – Jag är den första som gör en berättelse om honom i radioformat. Det känns viktigt att historian blir berättad, säger Niklas Söderqvist. Joe Hill var känd som en av 1900-talets mest inflytelserika protestsångare i USA och har inspirerat andra stora musiker som Bob Dylan och John Lennon. Dokumentären är Niklas Söderqvist examensarbete från den radioutbildning han har läst vid Bollnäs folkhögskola under två års tid. – Jag är intresserad av historiska händelser och Joe Hill var en person som många inte känner till. Är det dokumentära berättande något du har fastnat för? – Berättarformen i en dokumentär är väldigt speciell. Hur kommer det sig att du får ditt arbete spelat i radion? Har du några nya planer på fler dokumentärer?
Därför får vi inte glömma slaveriets offer I förra veckan var det 165 år sedan slaveriet avskaffades i Sverige. Även om den svenska slavhandeln var liten i jämförelse med andra kolonialmakter är det viktigt att minnas de som föll offer för den rasistiska politiken, skriver Karl Dalén. År 1821 går en ”liten svart pojke utan hatt” förbi den svenska guvernörsfamiljen på kolonin S:t Barthélemy. Pojken leder en häst och tillfrågas av guvernören vem som äger den. Händelsen beskrivs av notarien Erik Dahlbeck i ett brev till hovkanslern Wetterstedt. Den 9 oktober var det 165 år sedan Sverige avskaffade slaveriet. Det dröjde inte länge innan Sverige byggde slavfortet Karlsborg i nuvarande Ghana i hopp om fortsatta vinster. När det svenska slaveriet diskuteras brukar det framhållas att Sveriges del i handeln var mycket liten i jämförelse med andra kolonialmakter. Men att förminska Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln på relativa grunder vore ett misstag. Flest vittnesmål om de svenska övergreppen finns från S:t Barthélemy.
"Berättelsen om Sveriges demokrati borde alla läsa" Vi bor i ett fantastiskt land som människor flyr till. För att Sverige inte ska glida isär behöver alla få lära sig om de värderingar och den historia som gjort oss så framgångsrika. Vi borde därför ta efter Danmark och införa en demokratikanon, skriver Birgitta Ohlsson (L). Jag tror att vi länge kommer att minnas hösten 2015. En tid då Sverige förändrades. En tid då ett krig i Syrien, konflikter i vårt närområde och ett krisande Europa påverkade oss enormt. I den akuta flyktingsituationen kommer tak över huvudet, hälsa och skolgång för barn i det allra första skedet. Visst är det så att den som gör rätt för sig, följer lagar och försörjer sig själv klarar sig i regel bra i vilket land som helst i världen. Ett demokratisk utanförskap I Sverige – ett av världens mest jämställda länder – ligger jämställdhetsribban olika högt beroende på var en kvinna är född. Stolt kamp för frihet 2021 fyller den svenska demokratin 100 år. En berättelse tillgänglig för alla Birgitta Ohlsson (L)