Diamant Diamant är ett diagnosmaterial som kan användas som stöd för att bedöma elevers kunskaper i matematik. Diamant utgår från Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Materialet består av 127 diagnoser. Diagnoserna ska användas för att kartlägga hur långt eleverna kommit i sin matematikutveckling. Strukturscheman visar sambanden Matematiken är uppbyggd på ett logiskt sätt och har en egen struktur. Det här är en ikon för strukturschemat i Diamant (sid. 20 i Inledningen). Så använder du materialet Till varje diagnos får du lätt tillgång till en kommenterande text som förklarar vilka uppgifter som ingår i diagnosen och hur genomförandet kan gå till. Innan du börjar - ladda ner och spara materialet Materialet består av en inledning och sex olika områden. Observera att utskriften av avsnittet Mätning måste ske i samma skala som originalet. Håll koll genom utvecklingsscheman Utvecklingsscheman (2,6 MB) Studiehandledning kan användas i arbetslaget
Paper Models of Polyhedra Barnakademin i Stockholm erbjuder kreativ barnpassning samt läxhjälp Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
Skapligt Enkelt Struktur i matematiken även utanför klassrummet | Utvecklande skola En av fördelarna med att använda ett läromedel är att elever och deras föräldrar får en överblick och en struktur över det område i matematik man jobbar med. Flera föräldrar har efterfrågat någon typ av sammanfattning eller lathund för hur man räknar på olika sätt. Som jag tidigare skrivit om så tror jag att boken skapar en trygghet för att den ger struktur och man kan titta framåt och bakåt och se exempel på vad man ska kunna. Om man inte har en bok behövs en annan struktur. Under lektionstid är det jag som lärare som skapar strukturen genom att tala om vad målet är med lektionen och hela temat är, vad vi ska göra och hur jag kommer att bedöma det. Så därför kommer här ett nytt försök från min sida för att skapa struktur i matematiken även utanför klassrummet. Vill ni se hur den ser ut? Ska bli spännande att se vad elever och föräldrar tycker om detta? Om du vill låna min sammanfattning och använda den med dina elever så är det fritt fram.
Strävorna Senast publicerade aktiviteterSamma area 8C8EAtt väga och jämföra 3A3CVad kan hända? 4D Fyra olika fyrhörningar 8C8EVäga paket och jämföra priser 2A2C3A3CBegreppet pengar 2A3ANyhet!IKT-strävorFrån och med 9 januari och åtminstone två månader framåt kommer vi att publicera en IKT-sträva varje vecka. För att kunna fortsätta ännu längre hoppas vi få in idéer och uppslag från er som har beprövade IKT-aktiviteter att dela med er av. Om du har sådana idéer eller andra synpunkter och önskemål som rör IKT-strävorna, hör av dig till Ulrica.Dalhberg@ncm.gu.se Läs mer om IKT-strävorna >>Blå strävor – matematik i många små stegI Blå strävor – matematik i många små steg finns kompletterande lärarmaterial till de aktiviteter som tagits fram för i första hand elever mottagna i särskolans skolformer.
En läsande klass Synliggöra bedömningen av förmågorna. | Malins PPlugg Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna. Vi började med att introducera området. Redan här försöker jag markera förmågeorden som är viktiga i temat. Sedan pratade vi om vad det står i LGR11. Idag har barnen då varit med i bestämmandet av hur vi ska nå de här målen. Till höger på bilden sitter det som jag kommer att bedöma eleverna i. Självbedömningarna gör eleverna i ”målboken”. Här pluggar du matematik!
bild på förnyelsebara energikällor och icke Busy Bee Kids Printables Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. Men ordet bedömning är laddat.