http://www.nordstromeducation.se/sv/lankarkiv-med-filmer-inom-formativ-bedomning
Related: BFL Bedömning för lärande • Svenska”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare. Det jag hör gör mig lite bekymrad.
Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik.
Skillnaden mellan att göra och att träna Gymnasieelever tränas för lite i källkritik kan vi läsa i ett inlägg från Skolinspektionen som gjort en granskning av drygt 400 400 rapporter som gymnasieelever skrivit. Här framgår det att lärarna behöver ge eleverna mer träning i att ”avgränsa frågeställningarna, självständigt tillämpa metod och analys, tillämpa kritisk värderingsförmåga, disponera texten samt skriva klart och tydligt.” Så hur tränar man källkritik?
Ordlistor för grundskolan 35 000 lärare, eller 40 procent av hela grundskolans lärarkår i Sverige, har redan ett eget exemplar av "Ordlistan – ett grundpaket för lärarnas professionella språk", anpassad för Lgr 11. Fraserna i ordlistorna är formulerade så att de stöder ett formativt förhållningssätt och ökar likvärdigheten i de bedömningar som ges till elever och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen. Statistik har visat att lärare som använder Ordlistan frekvent ger bättre stöd till eleverna genom riktigt formativa omdömen. » Nu kan du också beställa en skollicens av Ordlistor som en digital pdf för endast 495 kr för samtliga lärare på en skola.Klicka här för att beställa Ordlistor som en digital pdf » an »
Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram.
Klassrumskommunikation Målgrupp: Lärare i grund- och gymnasieskola Sju timmar om klassrumskommunikation med digitala verktyg Upplägget av samtliga paket hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? I läroplanerna för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva.
Ny trend skapar rättvisare klassrum Läraren ställer en fråga till klassen, och sedan får någon av de ivriga eleverna som räcker upp handen svara. Eller kanske skriks svaret ut innan läraren gett ordet till någon? Det är en scen som de flesta känner igen från sin barndoms klassrum. Men kanske är det snart slut på handuppräckning i klassrummen - en ny trend där läraren istället slumpar fram vem som ska få svara håller på att bli riktigt stor ute på skolorna. På Ängsnässkolan i Huddinge utanför Stockholm används namnpinnarna flitigt. – Jag tycker att det är mest bra, för om man räcker upp handen är det inte lika många som får svara, nu kan det bli vem som helst, säger Elmer Book, elev i klass 5B.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.
Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Vad är framgång och hur når vi det? Dagarna innan terminsstart skrollade jag igenom twitter och såg en länk till Johan Lindströms hemsida JLskolutveckling (www.jlsu.se) där han presenterade sin omarbetning av Sylvia Duckworths illustration till den sk isbergsillusionen. Isbergsillusionen illustrerar vad som krävs för att nå framgång. Det arbete som sällan syns när vi ser någon som är riktigt skicklig inom ett visst område. Allt är ju lätt när man kan det och framgång eller skicklighet kan lätt misstas för att vara en medfödd talang. Det är viktigt att visa för eleverna att framgång snarare handlar om hårt arbete, planering, goda vanor, uppoffringar, misslyckande och uthållighet.
”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs” Det finns några ytterst goda anvisningar i Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer från 2018, som rektorer och lärare hittills inte verkar ha snappat upp. En förklaring kan vara att man ännu inte nåtts av insikten att dessa råd i betydande utsträckning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna. 1) Använd aldrig betyg för enskilda uppgifter på prov, på det sammanlagda provresultatet eller på inlämningsuppgifter. Skolverket ger tydliga besked om att en sådan dokumentation inte är ”ändamålsenlig vid betygssättningen”. Anledningen är att ”betygsbeteckningarna i sig inte är tillräckliga som underlag för att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper vid betygssättningen”. Dessutom är de alltför trubbiga som ”underlag för att förklara skälen till ett betyg”.