Plastbitar vanligaste skräpet i Östersjön Det flyter runt, sjunker till botten och hamnar i fiskars och fåglars magar. Plast och engångsförpackningar som aldrig försvinner helt. – Det som upprör mest är att det är så onödigt, det är ju bara att låta bli och slänga det på rätt ställe stället, säger Johanna Ragnartz, vd på Stiftelsen ”Håll Sverige Rent”. Skräpet kommer från land Stiftelsens årliga skräprapport visar att det, föga förvånande, är vi som är bovarna. – Det är en plats där man samlas och då blir det skräp. Bohuskusten värst i Europa Annat skräp som tamponger, kondomer och tablettkartor hamnar i havet via avlopp. – Det dras längst strömmarna och det kommer ifrån haven, det kommer söderifrån och västerifrån och kommer längst Bohuskusten. Ingen äger frågan Där är också problemet att ingen äger frågan, skräpet kommer någon annanstans ifrån och då blir det oklart vem som ska betala för att göra rent. – Det är samma problematik överallt. Hamnar i vår mat Vad är då problemet med att det hamnar plats i havet? Två miljarder om året
Tankar om energi Tankar om energi Ämnen: Fy, Bi, Ke, Ge, (Tk, Sh, Hkk) Energi finns överallt och vi använder den hela tiden, fastän den inte ens syns. Målet med Tankar om energi är att eleverna ska få kunskaper om människans beroende av naturen, men också om hur vi påverkar den. | Läroplanskoppling Tankar om energi (pdf) Material och verktyg: Energifallets bildspel till Tankar om energi. Genomförande Förbered genom att läsa igenom att klicka dig vidare till texterna till respektive bild nedan. Vill du redan nu förebereda för dokumentation av klassens arbete med Energifallet? Klicka på bilderna för att komma till frågor och faktatext till respektive bild. Energi finns överallt! > Frågor och fakta tillAllt är energi! Solen skiner oavbrutet. > Frågor och fakta till Solenergi! Ständigt nås jorden av ungefär10 000 gånger mer energi än vi människor använder – det gäller bara att fånga energin! > Frågor och fakta tillFånga energin! Energi behövs överallt. > Frågor och fakta tillVarför behövs energi?
SLU-forskare svarar på frågor om skogsbränder | Externwebben I och med de stora bränderna i svenska skogar har många frågor uppkommit på ämnet skogsbränder. Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i skogshistoria och biologisk mångfald och koordinator för Program skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys ger svar på några av de vanligaste frågorna. Vad påverkar uppkomsten av skogsbrand? Anders svarar: För att en skogsbrand ska uppstå krävs att det finns lämpligt bränsle på marken, att bränslet tillräckligt torrt och det sker någon form av antändning. Vad påverkar en storskalig spridning av skogsbrand? Anders svarar: Ju torrare bränslet är och ju starkare vind desto snabbare brandspridning. Likaså har vinden enormt stor effekt på spridningshastigheten. Mängden död ved ökar i skogen. Är olika sorters skogar olika benägna att brinna, varför/varför inte? Anders svarar: Ja, det är skillnad.
16 bilder från växtriket som döljer märkliga hemligheter Är det här bara en slump? 1. Den här växten liknar ett ap-ansikte 2. En balettdansös 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Pedagogiskt material till Håll Sverige Rents Skräpplockardagar Det finns många sätt att arbeta pedagogiskt med Håll Sverige Rents Skräpplockardagar - både innan, under och efter skräpplockningen. Här finns material om nedskräpning, återvinning, konsumtion och allemansrätten - allt anpassat efter aktuella läroplaner. Vill du arbeta kontinuerligt med dessa frågor? Mumin Skräpmemory Skriv ut arken med memorybrickorna, klipp ut dem och tillverka ditt eget memoryspel. Här finns memorybrickorna för utskrift » Lek och lär med Mumin Skräpmemory– En lärarhandledning till Håll Sverige Rents Skräpplockardagar Lärarhandledningen beskriver hur memorykorten på olika sätt kan användas för att lära mer om nedskräpningsproblematiken och om återvinning. Här finns Lek och lär med Mumin Skräpmemory » Affischer med fraktioner Hur ska skräpet sorteras? Ladda ned affischerna » Skräpplockardagar med Muminfamiljen I det här häftet visar Muminfamiljen och deras vänner flera lekar och värderingsövningar med tema skräp och återvinning. Här hittar du aktiviterna som pdf » Affisch
Bekräftad härdsmälta i Fukushima - Syre - grönt nyhetsmagasin Benita Eklund Syre 24 mars 2015 Nu finns det till sist svart på vitt. Fyra reaktorer blev svårt skadade vid olyckan 2011. Komplikationerna vid röjningen efter kärnkraftsolyckan har avlöst varandra och kritiken mot Tepco, dåvarande premiärminister Naoto Kan, och andra myndigheter har handlat om både vårdslöshet och mörkläggning. The International Atomic Energy Agency (IAEA) avslutade nyligen en tredje översyn av avvecklingen av kärnkraftverket.
Skogsbrand är bra för biologisk mångfald Tiden att återställa en nedbrunnen skog till avverkningsmoget skick är 80 till 100 år. Vad kostnaden för skogsägarna blir är långt ifrån klart. Ur ett ekologiskt perspektiv kan en brand däremot vara oumbärlig. – Bränder är nödvändiga för att garantera morgondagens biologiska mångfald, säger Sebastian Kirppu, skogsbiolog vid Länsstyrelsen i Dalarnas län. Omkring 2.000 av våra arter gynnas av skogsbränder. – Den älskar skogsbränder och känner av dem på flera kilometers avstånd, säger Sebastian Kirppu. Döda trädstammar har blivit en bristvara i dagens skogslandskap, och kan bli livsmiljöer för lavar, svampar och insekter under flera hundra år. Bland brandberoende växter hittar vi den ovanliga svedjenävan, vars frön kan vila i marken i decennier, och gro först efter 45–50 graders upphettning. – Tallen är utvecklad tillsammans med skogsbränder och överlever ofta, säger Sebastian Kirppu. Hur skiljer sig en naturvårdande kontrollerad brand från skogsbränderna i dag?
Fiskkonsumtion - Havsmiljöinstitutet, Havsmiljöinstitutet Sveriges officiella statistik ger en ganska diffus bild av hur mycket fisk vi konsumerar, varifrån den kommer, och hur våra konsumtionsvanor förändras. Fiskeflottans landning av fisk ger vissa basfakta, och handelsstatistiken ger information om både import och export. Men livsmedlen förädlas mer och mer, och dessutom används mycket fisk som foder. Därför blir det allt svårare att följa hur havet bidrar till vår kost. Landning av fisk och skaldjur Uppgifter om hur mycket fisk och skaldjur av olika arter som landas i svenska hamnar publiceras regelbundet av Havs- och vattenmyndigheten. Landning av fisk och skaldjur i svenska hamnar. Import och export Statistiska Centralbyrån (SCB) publicerar varje månad statistik över import och export av ett stort antal varugrupper, däribland fisk och fiskprodukter. När det gäller beredda eller konserverade fiskprodukter så har importen ökat stadigt, medan exporten legat mer konstant. Import och export av färsk, kyld eller fryst fisk. Konsumtion Kommentar
Ekosystemtjänster - vad naturen gör för dig Ekosystemtjänster - Vad naturen gör för digÅrskurs 7-9Ämnen: Sv, Ge, Bi Materialet utgår från att det inte handlar om att rädda naturen för dess egen skull – att miljöfrågorna inte bara handlar om att det är naturen som förstörs. Vi vill förmedla en förståelse för att det handlar om att skapa en hållbar livsstil så att vi människor kan fortsätta att utveckla välfärd och fungerande samhällen, i samklang med ekosystemen. Eftersom vi alla är så beroende av fungerande ekosystem är det snarare kunskapen om att använda dessa tjänster på ett hållbart sätt som kommer att bli avgörande för välståndet för kommande generationer. Materialet innehåller ett antal övningar för högstadiet sorterade i fyra olika kategorier som alla har en tydlig koppling till bedömningskriterier och kursplanemål för ämnena geografi, biologi och svenska. Tanken är att övningsmaterialet ska kunna ligga till grund för ett temaarbete på omkring två till tre veckor kring ekosystemtjänster. Elevövningarna Faktaövningar1.
En miljon små steg - Tips för en bättre miljö Tips och förslag för bildlärare o andra: Näringskedja i Bild NO och Bild Såg dessa fantastiskas affischer här HÄR. De är gjorda på en indisk reklambyrå och har vunnit pris …underbara!!! Dessutom jättebra bilduppgift, antingen i grupp eller enskilt under lite längre tid. Jag har använt färgat papper och klippt dit detaljer förutom ögon och morrhår som målats dit i tusch 2. 3. Sen limmas alltihop på färgat papper, jag tog rött i munnen… Glöm inte blad eller annan växt längst in! Vattenkikaren|Fakta Nässeldjur Nakensnäckor Våra svenska valar Djupa bottnar i Kosterrännan Östersjön (länk till Vattenriket, Kristianstad) Vad är biologisk mångfald? Evolution och artbildning Att nå kunskap om havet Främmande växter och djur i svenska vatten Vattenbruk Övergödning av haven runt Sverige Vattentemperatur och salthalt - "Bertils brygga" Forskningsfartyget (om vattnet och dess kretslopp) inom NoT (Naturvetenskap & Teknik) HAVET (populärvetenskaplig presentation avverksamheten på Kristinebergs marina forskningsstation) havet.nu Hem Innehåll Inspiration Fakta Samarbete © Vattenkikaren 2007 Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson
Lek, lär och sprid! Här har vi samlat utbildningsmaterial och annat kul som är fritt fram att använda! Lär er mer med vårt utbildningsmaterial, testa era kunskaper med en tipspromenad och skriv sedan under allemansrättens Code of conduct. Var sedan stolta, skriv ut diplom och hjälp oss att sprida kampanjen till fler genom att exempelvis lägga upp vår film eller en banner på Facebook, Twitter, er blogg eller webbplats. Gör reportage om allemansrätten! Gör eleverna till Unga Reportrar och låt dem producera reportage om allemansrätten. Kolla in vårt nya planeringsförslag (pdf) » Det lilla Örnäventyret Ett utdrag ur "Det stora Örnäventyret" som passar utmärkt att skriva ut. Till Det lilla Örnäventyret (pdf) » Det stora Örnäventyret Med "Det stora Örnäventyret" lär ni er mer om allemansrätten på ett lekfullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Till Det stora Örnäventyret (pdf) » Ali, Sara och Allemansråttan En saga om allemansrätten som passar yngre barn. Till Tipspromenaden (pdf) »