Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes
Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare. Vi har medvetet arbetat med att gå från det muntliga till det skriftliga. Ibland har vi endast fokuserat på sagans coda, dvs vad kan man lära sig av att läsa denna saga? Eleverna har även tyckt mycket om att fundera över sagornas olika problem.
Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. I detta fallet har klassen läst Häxfeber, en skönlitterär bok om häxprocesser i det medeltida Danmark. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna
Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry
Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? – utgående från en egen text. Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 ”Korsordet” jag använde var ett sk ”skärmkorsord”, något man enkelt tillverkar själv via webben. Lektion 3
Centrum För Lättläst - Populära lektioner På den här sidan har vi listat tio lektioner som många har laddat ned. Vi vet inte om de passar dina elever, men många lärare har funnit dem intressanta 8 SIDOR - att läsa och skriva artiklar Det här är en lektionsplanering för ca 8 lektioner med instruktioner och 4 övningar till 8 SIDOR. Många av mina elever är ovana vid att läsa tidningar och förstår därför inte artikelns utformning, jag har därför valt att väva samman läsandet och skrivandet av artiklar. Sagomodellen - att arbeta med sagor Vid inskrivningssamtalet med en nyanländ pojke eller flicka som ska gå i min förberedelseklass brukar jag fråga om det finns någon favoritsaga som han eller hon kommer ihåg från sitt hemland. Bakom varje artikel finns människor Ibland upplever jag att elever har svårt att förstå att i en värld där mycket är fiktion finns det saker som verkligen händer på riktigt. Mitt Land eller Mitt hemland MITT LAND eller MITT HEMLAND är ett klassiskt tema i SVA-grupper. Lära ordklasser med hjälp av nyheter
En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.
Svenska ♥ hiphop Är du en av alla elever som sitter på lektionerna i svenska och funderar på varför vi inte lyssnar mer på hiphop i klassrummet? Då är du en av dem som detta blogginlägg vänder sig till. För jag har tänkt på en sak. Skolämnet svenska *hjärtar* hiphop. Vi lärare pratar mycket om pedagogiska planeringar och jag tänkte i detta blogginlägg försöka ge er en förklaring till varför hiphop är en utmärkt rubrik och ett passande tema i svenskan. "Undervisningen i svenska ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. "Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. "Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier." Rappare leker med språket. Vad skulle du säga till Sivers om ni skulle snacka hiphop? Ps.
Årskurs 6: Argumenterande text Under veckorna 41,42 och 43kommer vi i svenska att arbeta med argumenterande texter. Ni kommer att få skriva en insändare till en tidning som ska handla om ett av följande ämne: - Betyg i åk 4 - Skoluniform - Dödsstraff - Rast inomhus - Skatter - Valfritt Du väljer själv om du ska var för eller emot med du ska tydliga argument. Att skriva en insändare/ argumenterande text Syfte En argumenterande text försöker övertyga läsaren att instämma i författarens påstående eller åsikt. Struktur Rubrik: Insändaren ska ha en kort, gärna fyndig rubrik som lockar till läsning. Åsikt: Börja insändaren med att föra fram din åsikt och beskriv problemet så tydligt du kan. Argument för åsikten: Du måste ha bra och genomtänkta argument för din åsikt. Motargument: Du kan även lägga fram ett motargument i din insändare. Upprepning av åsikten.: I slutet av insändaren sammanfattar du insändarens budskap genom att upprepa din åsikt. Signatur: Till sist skriver du under med ditt namn eller en signatur. Språkliga drag
En läsande klass