Verktyg för formativ bedömning

http://www.pedagogstockholm.se/verktyg-for-formativ-bedomning/

Related: sarakroon

Exit Tickets synliggör gruppens lärande Hur vet man att man har lyckats med sin undervisning? Exit tickets är en metod för formativ bedömning som används för att stämma av en grupps lärande. För att få veta hur den används i praktiken och hur den påverkar elevresultatet besökte vi läraren Helena Bergsmark på Eiraskolan på Kungsholmen. En exit ticket är en fråga som eleverna svarar på innan de lämnar lektionen och går ut på rast. Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras.

Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Bedömningen som blev en snubbeltråd Sedan 2016 är det obligatoriskt att använda bedömningsunderlaget i svenska och matematik i årskurs 1. Resultaten av bedömningen ska kunna utgöra underlag på kommunnivå när resurser ska fördelas till klasser och skolor. Men det främsta syftet är att visa var varje elev befinner sig i sin utveckling så att undervisningen ska anpassas till detta samt att identifiera elevers olika behov, till exempel av särskilt stöd. När det gäller den beskrivande texten handlar läsförståelsen om ren reproduktion. Några tolkande frågor finns inte. Vi har gått igenom bedömningsunderlaget i svenska.

Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Jag hoppas och tror att det idag är mer vanligt att man har den formen av utvecklingssamtal än det var då. Att få eleverna delaktiga i sitt lärande är en självklarhet för mig och då är en del utvecklingssamtalet.

Formativ bedömning - bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning

Länktips undervisaengelska.blogg.se Länktips Engelska länkar för att hitta inspiration och planeringar på, men även för att skapa egna böcker, men även gratis material att printa ut. Förmågetrappor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en).

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg - Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, säger Anna Westerholm. Risker med bedömningsmatriser Detaljerade bedömningsmatriser med formuleringar från ämnets kunskapskrav riskerar att leda till att undervisningen styrs av kunskapskraven och inte ämnets syfte och centrala innehåll i kurs- och ämnesplanerna.

Att hålla en IUP levande… Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt.

Tester leder till lärande Kan ett test generera lärande? Ja, säger Veit Kubik som disputerat på en avhandling i psykologi om testbaserad inlärning och hur det påverkar minnet. – När jag läste på Stockholms universitet insåg jag att det fanns en testningseffekt, att testet självt genererar lärande. Vi lär oss inte bara genom instudering utan också när vi testar hur väl vi lärt oss något, säger Veit Kubik i en intervju med Skolporten. I tre empiriska studier har Veit Kubik undersökt hur testning påverkar lärande. Han undersökte också hur motorisk inkodning, att utföra handlingar med sin egen kropp, påverkar minnet och glömskan i jämförelse med verbal inkodning, att bara läsa högt.

Provdatum i grundskolan Delprov A – Speaking – muntlig produktion och interaktion Tidsåtgång: 15–20 min per elevpar (exkl. 5–10 min för instruktioner) I delprov A prövas muntlig produktion och interaktion, det vill säga förmågan att formulera sig och kommunicera på engelska i tal. I delprovet får två elever utifrån en given uppgift uttrycka, utveckla och diskutera ett visst innehåll. Det muntliga delprovet ska göras någon gång under veckorna 45–50 på höstterminen.