Komparativ ämnesdidaktik 2013/2014 - Uppsala universitet HT13 vecka 46-03 Blandad tid 50% * Sista ansökningsdatum: 2013-04-15 Anmälningskod: UU-23114 Anmälan Undervisningsspråk: Svenska Studieort: Uppsala Urval: Akademiska poäng Behörighet: Examen på grundnivå om minst 180 hp Avgifter: För dig som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz krävs anmälnings- och studieavgifter. Anmälnings- och studieavgifter krävs för sökande som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz. Anmärkning: Studerande på Masterprogram i pedagogiskt ledarskap och Masterprogram i utbildningsvetenskap har förtur till platserna, därför kan antalet platser vara begränsat.Kursen ges sen eftermiddag, kväll * Ges i mån av resurser, kontakta institutionen. Kursen Komparativ ämnesdidaktik syftar till att ge fördjupade kunskaper inom didaktikens kunskapsområden och forskningstraditioner, med särskilt fokus på området komparativ didaktik.
The Big 5 material | Fröken Ann Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4 begreppsligformagaPlanschV4 kommunikativPlanschV4 MetakognitivPlanschV4 analysformagaPlanschV4 Planscherna nedan är designade med utgångspunkt i en plansch som Pedagogiska Magasinet gjorde. TheBig5PlanschPMv2 Bilderna ovan finns i detta dokument: TheBig5DjurenKonturerMtext TheBig5DjurenKonturer Bilder på djuren, som jag själv fotograferat och som ni får använda och sprida i enlighet med licensieringen nedan: TheBig5Djuren TheBig5DjurenEnskilda Planeringsstöd med kunskapskraven för 1-3 samt TB5-förmågorna: PlaneringsstodVt2013 (Kunskapskraven i dessa dokument är skapade med bas i infometors kunskapskrav på förenklad svenska, i deras magasin HEJA, med vissa förändringar som jag tillsammans med några kollegor gjort.) Alla verk på denna sida, som det står att jag har skapat, går under denna licensiering:
förmågor ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 En saga av Camilla Allequist, för att förklara förmågorna i The Big Five för de yngsta. Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Ibland hände det att de fem vännerna inte förstod varandra riktigt. De fem vännerna lärde sig mycket av varandra under kvällarna på savannen. Elefanten, noshörningen och buffeln deltog inte i jaktdiskussionerna eftersom de alla var växtätare. Så här fortsatte kvällarna vid vattenhålet på savannen.
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning Att skriva sig till läsning bidrar till en snabbare textmedvetenhet. - Ett barn ägnar sig åt avkodning. Gå vidare med ASL! 1.
Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
THE BIG FIVE OCH RELIGIONSKUNSKAP Plötsligt händer det! Eleverna förstår, blir engagerade och kliver rakt upp i himlen... Visst är det lärares dröm. Det är ju därför vi är där vi är! Eftersom jag arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram är utmaningen att nå eleverna och få dem se utbildning som stärkande och meningsfullt. SÅ HÄR GICK DET TILL: När vi började läsa om världsreligionerna började vi läsa syskonreligionerna. klicka här ELEVDISKUSSION HINDUISM ETT MYCKET LYCKAT MOMENT blev momentet efter då eleverna skulle få fördjupa sig i två religioner och analysera deras syn på manligt och kvinnligt.
arbetsgladje.blogg.se - Koordinatsystem och lägesmått, åk 6 Inledning När vi startar vårterminen, skall vi på våra lektioner "Matte tillsammans", börja arbeta med Koordinatsystem och lägesmått. Några av er har börjat "känna" lite på området redan men det är ju bara bra. I arbetet kommer ni att få lära er innebörden av en hel del nya begrepp som x-axel, y-axel, koordinat, kvadrant och origo. Ni kommer få lära er att avläsa och skriva koordinater samt rita och sätta ut punkter i koordinatsystem. Ni kommer också få lära er om rörelse i ett koordinatsystem och punkter på en linje. Vi kommer att arbeta med proportionella samband vilket inleds med att skapa förståelse för begreppet proportionalitet. Som avslutning på hela området skall ni lära er att bestämma de tre olika lägesmåtten typvärde, medianvärde och medelvärde. Bloggen som lärresurs Nedan kommer jag att lägga in genomgångar och förklaringar som följer det arbete som vi ska göra i klassrummet. Begreppsförklaring x-axel - den vågräta axeln i ett koordinatsystem. Lägesmått (s.107 i ma-boken). Källor:
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? "Trappan" ovan kan användas som en guide, men de olika trappstegen ska snarast ses som överlappande: en elev behöver inte nödvändigtvis behärska ett lägre steg för att kunna gå vidare till nästa! Hur? Logopedens roll Varför är detta intressant? Glad sommar! /Anna Eva Referenser SBU.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:
The Big five | Bedömning för lärande I novembernumret 2011 av tidskriften Pedagogiska Magasinet publicerades min artikel ”The Big 5” och artikeln startade en lavin. Bland annat startades en facebook-grupp där pedagoger inom förskola och skola diskuterade frågor som handlade om innehållet i artikeln. Under det senaste halvåret har jag besökt ett stort antal skolor, från Malmö i söder till Storuman i norr. I denna artikel kommer jag att: Presentera innebörden i uttrycket ”The Big 5”.Konkretisera ”de fem förmågorna” som utgör ”The Big 5”. Vad menas med ”The Big 5”? De flesta människor kopplar säker samman uttrycket ”The Big 5” med de fem vilda djur (leopard, elefant, noshörning, afrikansk buffel och lejon) som jagas på de afrikanska savannerna. AnalysförmågaKommunikativ förmågaBegreppslig förmågaFörmågan att hantera informationMetakognitiv förmåga Lockelsen med dessa fem förmågor är att de är generella, d.v.s. ”The Big 5” finns i alla skolämnen (om än med olika vikt beroende på ämne) och för alla årskurser. Göran Svanelid