background preloader

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.

http://marietrapp.blogspot.com/2014/02/hur-kan-man-anvanda-lasforstaelsestrate.html

Related:  EN LÄSANDE KLASSmajkenfransson

En läsande klass www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Kemishow Vi är hela tiden omgivna av gaser. Luften runt omkring oss består av kvävgas (78%), syrgas (21%), argon (0,9%), koldioxid (0,04%) samt mindre mängder av andra gaser. Om du för handen fram och tillbaka i luften känner du ett visst motsånd, luftmotståndet. Det är helt enkelt molekylerna i gaserna som du flyttar fram och tillbaka. Gaserna har väldigt olika egenskaper. Kvävgas är inert, det betyder att den ogärna reagerar alls, medan syrgas är mycket reaktiv och deltar gärna i olika kemiska reaktioner.

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm.

Ume Universitet - Resurscentrum f r Kemi i Skolan Man kan likna detta experiment med en dykarklocka. Förr använde man stora dykarklockor av metall när man skulle hämta saker från havsbotten. Men man kan inte sänka ner en dykarklocka alltför djupt. Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan!

Lab: Elektricitet Laboration där eleverna bland annat får öva på att mäta spänning, ström och motstånd. På den här sidan finns förslag på laborationer kring: Sluten krets Seriekoppling Parallellkoppling Mäta spänning Mäta ström Mäta motstånd Klipp Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa. Strategierna har form av olika figurer som hjälper eleverna att förstå vad de läser. Genom att titta på rubriker och bilder kan Spågumman förutspå vad det är för typ av text som ska läsas, medan Detektiven hittar de svåra orden som måste förstås för att texten ska bli begriplig.

Kemilektioner Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Till varje avsnitt finns även förförståelseexperiment som tar upp de moment som gäller för årskurser 1-3. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm). introlektion 3 ak 1 Tillsammans har vi pratat om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser en liten stund varje dag. Dessa fyra ”läsfixare” kommer att hjälpa oss att fixa läsningen. Forskare har sett att elever som använder dessa fyra läsförståelsestrategier har lättare att förstå det de läser.

Mentos och läsk-utbrott Läskgejser av Diet Coke och Mentos. En läskgejser är ett vardagsexperiment där man sänker ned Mentos godistabletter i en stor flaska med sötad läskedryck, särskilt lightdrycker. Detta leder till ett utbrott av skum där skumpelaren kan bli en halvmeter hög, eller ännu högre om man använder flera tabletter. Fenomenet beror enligt TV-programmet Mythbusters på att sötningsmedlet aspartam och konserveringsmedlet kaliumbensoat i lightläsk, som till exempel Coca-Cola Light, reagerar våldsamt med gelatinet och akaciagummit i Mentos-tabletterna,[1] samtidigt som tabletternas porösa yta påskyndar bildandet av koldioxidbubblor.[2] Enligt Mentos svenska webbplats är det inte fråga om en kemisk reaktion, utan en fysiklag. Jämvikten kolsyra/vatten störs av Mentos.

Related: