Våra läsloggar
Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen.
Lästips: TAM, TIGGARPOJKEN (Barn ca: 6-9 år)
”Tam, Tiggarpojken” är skriven av Jo Salmson och är en av de sex spännande böckerna i bokserien ”Drakriddare”, där vi får följa den föräldralöse pojken Tam på hans äventyr tillsammans med drakarna. Bilderna i boken är gjorda av Åsa Ekström. HANDLING Föräldralöse Tam drömmer om att komma i kontakt med drakarna, som varje kväll passerar över den yttre stadsmuren där han bor. Tam, tiggarpojken är den första delen i den nya serien ”Drakriddare”, för de lite yngre fantasyälskarna. Av författaren till den populära fantasyserien ”Almandrarnas återkomst”.
50 olika sätt att redovisa en bok
Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt.
”Elevers ovana vid informativ text kan förklara Pisa-raset”
I dag, den 6 december, släpper Skolverket resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av svenska femtonåringars läsförmåga. Prognosen är dyster, och få ser det underliggande problemet. Pisa mäter elevernas förmåga att läsa informativ text, men skolan är helt fixerad vid skönlitteratur. Denna obalans är ganska ny, precis som de dåliga läsresultaten.
Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader
Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. Vi hjälptes åt med att beskriva honom och det blev en lång lista på tavlan; familj, ålder, egenskaper, boende, intressen, kompisar, känslor mm. Därefter valde eleverna från orden på tavlan:
Kooperativt Lärande
Läsning behöver tränas på många olika sätt. Nedan beskrivs flera olika sätt att göra stationsläsning på. 1.
Läsanalys
I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleverna är införstådda i arbetet gör de själva underlaget. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia.
En läsande klass
www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Vad är En läsande klass?
Hur får jag min tweenie att läsa, Ingela Korsell?
Med jämna mellanrum ställer vi en fråga till en expert, vars kunskap du kan använda för att glänsa inför vänner och bekanta, eller för all del, lära dig något nytt. När det kommer till frågor om barns läsning vänder vi oss självklart till Ingela Korsell. Hon är författare, pedagogikdoktorand och grundskollärare. Ingela är aktuell med Vitormen, del åtta i den omåttligt populära PAX-serien som hon skriver tillsammans med Åsa Larsson. Hej Ingela Korsell! Vi på SelmaStories vet ju så klart att läsning är bland det roligaste som finns och att böcker faktiskt berikar livet.
Hur diagnostiserar vi läsning i skolan?
Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Men med tanke på den stora mängd elever som ska testas och tiden det tar att rätta kan det vara ännu bättre med ett multiple-choice-test.
Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste.
