http://www.majema.se/media/majemaarkivet/bonusmaterial/Majema-arkivet_Sprk_Drake.pdf
Related: Svenska • svenskaOm KP - KP-webben I tidningen KP kan du läsa om allt som är viktigt i livet; från vänskap och kärlek till sport, nöje, nyheter, djur, idéer och tips, reportage, pyssel, klurigheter och roliga historier. Allt får plats! Stort och smått: Var slutar rymden?
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden.
Att skriva ett bra svar. Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. I detta fallet har klassen läst Häxfeber, en skönlitterär bok om häxprocesser i det medeltida Danmark. Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt. Det blev ett bra tillfälle att prata om processen fram till målet.
Argumenterande genre. Svampavslut. Nu har vi för första gången jobbat med den argumenterande genren i vår klass. Vi gjorde det som ett avslut på temat om svamparna som vi nu har samlat mycket kunskap om. Vi tittade på en modelltext om rådjur som finns som exempel i boken Låt språket bära av Johansson & Sandell Ring. Vi pratade om vad argumenterande texter kan vara för något. Att man ska övertala någon om sin åsikt eller att någon ska göra något som man vill. ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta.
Barnhagen » Sagopedagogik Sedan 2002 har vi på Barnhagens förskola arbetat med sagopedagogik. Jannica, Mia och Mia var med sedan start då Barnhagen blev en förskola med sagopedagogik som inriktning. Utbildningarna till diplomerad sagopedagog leds av Maria Rossövik, grundaren av Sagokompaniet. Just nu är fyra av oss som jobbar på Barnhagen diplomerade sagopedagoger och Linnéa går sin sagopedagogutbildning just nu och är klar till sommaren. Syftet är att alla anställda på Barnhagen ska bli diplomerade sagopedagoger. Att jobba med sagopedagogik innebär att vi arbetar tematiskt med en eller flera sagor.
"Pippi kom till när jag hade luftrörsinfektion" Hur kom du egentligen på Pippis namn? – Det är omöjligt för mig att rekonstruera detta, namnet kom bara flygande, det var inget jag hade tänkt ut i förväg. I nödlägen då jag verkligen ville bli underhållen och få mamma att fortsätta berätta gällde det att komma på något bra och Pippi kom till när jag hade en luftrörsinfektion med tillhörande feber. På den tiden var man tvungen att ligga till sängs då man hade feber - även tre dagar efter det att febern försvunnit - så du kan förstå att jag suktade efter underhållning i en tid då det varken fanns tv eller barnradio. – Jag har visst hittat på "herr Liljonkvast" (som i "Nils Karlsson Pyssling" tar med den sjuke pojken Göran till Skymningslandet, reds anm) också. Dina kusiner har sagt att den första Pippiboken som du fick i tioårspresent skilde sig lite grann från den muntliga versionen?
Sagotorget-Startsidan Om du inte tidigare har berättat sagor eller andra berättelser för barn är första steget att börja bygga upp din repertoar. Då gäller det att dels välja sagor som passar för dem du skall berätta för och dels att du skall lära in de sagorna. Välja saga - ur barnens perspektiv När du väljer saga måste du fundera på vem det är du skall berätta den för. Här är några saker att tänka på: Hur gamla är barnen du skall berätta för?
NO med Nina I ett resonemang och förklaring ska du ha: En bredd = flera aspekter t.ex. olika fördelar och nackdelar, miljö, påverkan för dig som individ, påverkan globalt (hela jorden)vittEtt djup = tänka följder/konsekvenser i flera led. Checklista för ett resonemang Förklara varförFörklara vad det kan leda till … leder till … som kan göra att … och då …. Det gör att …. vilket medför ….
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta.
Beskrivande texter Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov.
Lyssna på dialekter - Institutet för språk och folkminnen I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta.